T
Hej,

Ett delikat problem att välja bindningstid. Dock är det precis som alla säger här, det blir dyrare att binda än att välja rörligt; det påslaget kommer ju dels av att räntan är högre, dels genom att man får sämre förhandlingsläge då man har bundna lån i banken.

Ett bra förslag var att betala en högre ränta till sig själv, dvs utgå ifrån att räntan är 5%, mellanskillnaden efter ränteavdraget sätts in på ett högräntekto, exempelvis Marginalen Bank eller liknande.

Att ha försäkringar i banken är inte optimalt, du har ju förhoppningsvis idag en villaförsäkring så mitt förslag är att du och din partner tecknar livförsäkring där istället. Då har du dels bättre villkor, dels en bättre försäkringspartner som kan assistera om det skulle bli aktuellt att nyttja den; gud förbjude.
 
Dela inte upp lånet, då blir det svårare att byta bank när de försämrar villkoren. Vilket är deras strategi, eftersom 50% av kunderna accepterar det utan att byta bank. Kör allt rörligt i en lånedel. Bestäm sedan vad lånet ska kosta (t.ex 9000kr/mån) och betala sedan in den summan varje månad som lån + amortering. Då får du en "fast" månadskostnad. Och när räntan är låg blir det mycket amortering, när räntan är hög blir det mindre amortering.
 
Ja du Tommib, det var ganska vanligt med 10-14% ränta på bostadslån i slutet på 1990-talet. Den chockhöjning som gjordes vid krisen varade bara några dagar så det gjorde nog inge utfattig. Själv hade jag bundna lån då och de låg på 13-14% i det som då hette Stadshypotek.
 
tommib
Bengt Svejdur skrev:
Ja du Tommib, det var ganska vanligt med 10-14% ränta på bostadslån i slutet på 1990-talet. Den chockhöjning som gjordes vid krisen varade bara några dagar så det gjorde nog inge utfattig. Själv hade jag bundna lån då och de låg på 13-14% i det som då hette Stadshypotek.
Och hur såg räntorna ut omedelbart innan? Var det så att räntorna gick från 1,5% till 10-14% över en natt?

Ekonomi är svårt, väldigt svårt. Det beror bl.a. på att det inte är rationellt eller deterministiskt. Jag tror dock inte att jag är säkrare än bankerna på att förutse framtiden.
 
Bengt Svejdur skrev:
Ja du Tommib, det var ganska vanligt med 10-14% ränta på bostadslån i slutet på 1990-talet. Den chockhöjning som gjordes vid krisen varade bara några dagar så det gjorde nog inge utfattig. Själv hade jag bundna lån då och de låg på 13-14% i det som då hette Stadshypotek.
Bara en liten korrigering. Du talar om det som hände i början på 90-talet. 1997 låg femårsräntan för ett bolån på 7% för att sedan sjunka.
 
tommib
Vi kan ta ett litet historiskt exempel.

Här är en graf på ränteutvecklingen i Handelsbanken 2008-2016. http://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/stadshypotek_webb_historiska_rantor_graf_160205/$file/historiska_rantor_graf_160205.pdf

Ponera nu att vi hade förutsett räntestegringen kring 2011 och att vi band lånen på 5 år i januari 2010. Då låg femårsräntan kring 4,2%. Hur länge låg tremånadersräntan över detta under perioden Jan-10 - Jan-15? Vilket lån är förmånligast?

Swedbank har mer historiska räntor för den som vill titta http://hypotek.swedbank.se/rantor/historiska-rantor/index.htm men de är i tabellform och jag orkar inte räkna på det på riktigt. Det är lättare att se visuellt i en graf vad utfallet blir. Jag nöjer mig med att konstatera att de flesta finansrådgivare säger att historiskt har rörliga lån lönat sig. Historien är visserligen ingen garanti för framtiden, men ändå en indikator.

Detta handlar dessutom bara om räntan i sig. Bundna bolån har andra nackdelar också, som t.ex. att det blir dyrare att sälja bostaden om man måste göra det i förtid av en eller annan anledning. Man kan inte heller byta bank under bindningstiden utan att det kostar.
 
  • Gilla
TreeView
  • Laddar…
Men jag är inte med. SEB har en rörlig 3-mån ränta som är 2.0% men deras 3 års bundna är även den på 2,0%. Då spelar det ju ingen roll om man binder eller ej.
 
tommib
Nja... om du binder är du fast hos banken i tre år. Detta kanske går på ett ut med bankens ränterisk.

Min åsikt är att bankernas räntor just nu, där 3-månaders, 1 och 3-årsräntorna är väsentligen samma, indikerar att de inte tror på några större ränteförändringar de närmaste åren. Det du kan vara helt säker på är att banken inte planerar en förlust de kommande tre åren på dina bostadslån.
 
Ganescha skrev:
Men jag är inte med. SEB har en rörlig 3-mån ränta som är 2.0% men deras 3 års bundna är även den på 2,0%. Då spelar det ju ingen roll om man binder eller ej.
Men att betala 2,0% för en 3-månaders idag känns som ett misslyckande när list hos flera av konkurrenterna är 0,3-0,4 lägre.

Dessutom blir din egen följsamhet för förändringar under löptiden sämre med ett bundet lån. Om det händer något så räntan går uppåt mer dramatiskt under andra halvan på 3-årsperioden blir det troligtvis dyrare när det är dags att teckna om. Med ett "rörligt" lån kan du justera det tidigare. Allt hänger på hur aktiv man själv vill vara.
 
Lån med lång bindningstid är långsiktigt alltid dyrare än lån med kort bindningstid. Detta på grund av att lån med lång bindningstid har en riskpremie inräknad. Att välja längre bindningstid än 3 månader kan vara klokt om man har små marginaler och saknar en hyfsad slant på sparkontot som kan fungera som buffert. Det är dock extremt sällan som den rörliga räntan stuckit iväg högre över en längre dito under nämnvärd tid.
 
Allt är väl sagt redan. Men det tål att förtydligas att skälet till en längre räntebindning än 3 mån bör vara att man tror sig vara bättre på att förutsäga framtida ränteutveckling än bankekonomerna. (Och snälla, sluta kalla 3-månadersräntan för rörlig ränta...)
 
Guligan skrev:
Allt är väl sagt redan. Men det tål att förtydligas att skälet till en längre räntebindning än 3 mån bör vara att man tror sig vara bättre på att förutsäga framtida ränteutveckling än bankekonomerna. (Och snälla, sluta kalla 3-månadersräntan för rörlig ränta...)
Varför skall man sluta kalla 3månaders för rörlig. Det är väll dess namn hos gemene man. Även bankerna använder ordet rörlig ränta för 3månaders. Ex från Swedbank: "Den rörliga räntan är precis som det låter, rörlig, och ändras därför oftare" och den är ju tekniskt sett också bunden i 3 månader
 
Varför kalla något för en sak det inte är? En kort ränta är det möjligtvis, 3-månaders, men definitivt en bunden ränta. Att räntan är rörlig innebär inte att den måste förändras ofta.
 
Guligan skrev:
Varför kalla något för en sak det inte är? En kort ränta är det möjligtvis, 3-månaders, men definitivt en bunden ränta. Att räntan är rörlig innebär inte att den måste förändras ofta.
Hur ofta är tillräckligt ofta för att få kallas rörlig då? En gång i veckan, en gång per dag, en gång per timme, minut, sekund, ännu kortare? Det är ju bara definitioner och 3-månaders är mer eller mindre vedertaget som rörlig ränta idag.
 
Det är ju just antalet ändringstillfällen som definierar en bunden ränta. Du kan i princip ha bunden ränta en dag åt gången. Jag har rörlig ränta sedan vi tog nuvarande bostadslån för 10 år sedan. En justering hittills i år (i samband med sänkningen av reporäntan i januari)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.