91 274 läst ·
457 svar
91k läst
457 svar
Blocket annonsörer som hellre slänger än skänker
Jag tror överlag att vi svenskfödda är dåliga på att pruta, ingen värdering utan ett konstaterande. Har en kompis (Libanes) som jag brukar åka på "loppisrunda" med varje sommar, så dock inte i år på grund av det tråkiga viruset som bordlagt alla såna planer. Vi är så olika i vårt köpslående så det är skrattretande men brukar ändå komma tillbaka och vara nöjda med vår dag, vi brukar inte bjuda/köpa samma grejer. Om nån på en Loppis vill sälja för en hundring, så kanske jag föreslår 80 kr men om det är en grej jag verkligen vill köpa och jag finner 100 kr rimligt så köper jag utan prut. Min kompis skulle titta på grejen, säga "jag bjuder 60" och med lite tur får han köpa den för 80. Men blir lika många gånger nekad när prutar och går därifrån tomhänt.
I slutändan av dagen jämför vi fyndade grejer och då är vi rätt jämna.
Ett pris är ett pris är ett pris.
Min mamma fick frågan om hon ville sälja mig (sant) för 15 kameler (eller dromedarer, vem bryr sig om skillnaden.)
Detta när vi var i Tunisien och jag var en synnerligen/tydligen vacker tonåring med långt ljust hår som inte var så vanligt då, i Tunisien på 70-talet alltså. Mamma, som varken förstår franska eller arabiska räddade oss från situationen genom att dra i min arm och säga högljudda Nej nej.
Skulle jag,1978, haft samma värde av 15 kameler? Vad skulle min pappa sagt om mamma flugit hem med "summan av 15 kameler" och lite lätt sagt att hon sålt mig för att taket på sommarstugan började se dassigt ut?
Ett pris är ett pris är ett pris.
Detta är en sann anekdot, så betackar mig för tankar om historien i sig.
I slutändan av dagen jämför vi fyndade grejer och då är vi rätt jämna.
Ett pris är ett pris är ett pris.
Min mamma fick frågan om hon ville sälja mig (sant) för 15 kameler (eller dromedarer, vem bryr sig om skillnaden.)
Detta när vi var i Tunisien och jag var en synnerligen/tydligen vacker tonåring med långt ljust hår som inte var så vanligt då, i Tunisien på 70-talet alltså. Mamma, som varken förstår franska eller arabiska räddade oss från situationen genom att dra i min arm och säga högljudda Nej nej.
Skulle jag,1978, haft samma värde av 15 kameler? Vad skulle min pappa sagt om mamma flugit hem med "summan av 15 kameler" och lite lätt sagt att hon sålt mig för att taket på sommarstugan började se dassigt ut?
Ett pris är ett pris är ett pris.
Detta är en sann anekdot, så betackar mig för tankar om historien i sig.
Sånt skit håller de på med fortfarande i mellanöstern. En före detta bekant, blond blev erbjuden pengar för sin dotter och det var bara något år sedan i Kairo.Maria T skrev:
Jag tror överlag att vi svenskfödda är dåliga på att pruta, ingen värdering utan ett konstaterande. Har en kompis (Libanes) som jag brukar åka på "loppisrunda" med varje sommar, så dock inte i år på grund av det tråkiga viruset som bordlagt alla såna planer. Vi är så olika i vårt köpslående så det är skrattretande men brukar ändå komma tillbaka och vara nöjda med vår dag, vi brukar inte bjuda/köpa samma grejer. Om nån på en Loppis vill sälja för en hundring, så kanske jag föreslår 80 kr men om det är en grej jag verkligen vill köpa och jag finner 100 kr rimligt så köper jag utan prut. Min kompis skulle titta på grejen, säga "jag bjuder 60" och med lite tur får han köpa den för 80. Men blir lika många gånger nekad när prutar och går därifrån tomhänt.
I slutändan av dagen jämför vi fyndade grejer och då är vi rätt jämna.
Ett pris är ett pris är ett pris.
Min mamma fick frågan om hon ville sälja mig (sant) för 15 kameler (eller dromedarer, vem bryr sig om skillnaden.)
Detta när vi var i Tunisien och jag var en synnerligen/tydligen vacker tonåring med långt ljust hår som inte var så vanligt då, i Tunisien på 70-talet alltså. Mamma, som varken förstår franska eller arabiska räddade oss från situationen genom att dra i min arm och säga högljudda Nej nej.
Skulle jag,1978, haft samma värde av 15 kameler? Vad skulle min pappa sagt om mamma flugit hem med "summan av 15 kameler" och lite lätt sagt att hon sålt mig för att taket på sommarstugan började se dassigt ut?
Ett pris är ett pris är ett pris.
Detta är en sann anekdot, så betackar mig för tankar om historien i sig.
Ljushårig i Turkiet är farligt med, har du fräknar på det så är du som en trasdocka då killarna drar i dig
Min erfarenhet är att araber och forna jugoslaver prutar värst när man lägger ut något. Men det har ju såklart med kultur att göra.
Husägare
· Östergötland
· 51 inlägg
Maria T skrev:
Jag tror överlag att vi svenskfödda är dåliga på att pruta, ingen värdering utan ett konstaterande. Har en kompis (Libanes) som jag brukar åka på "loppisrunda" med varje sommar, så dock inte i år på grund av det tråkiga viruset som bordlagt alla såna planer. Vi är så olika i vårt köpslående så det är skrattretande men brukar ändå komma tillbaka och vara nöjda med vår dag, vi brukar inte bjuda/köpa samma grejer. Om nån på en Loppis vill sälja för en hundring, så kanske jag föreslår 80 kr men om det är en grej jag verkligen vill köpa och jag finner 100 kr rimligt så köper jag utan prut. Min kompis skulle titta på grejen, säga "jag bjuder 60" och med lite tur får han köpa den för 80. Men blir lika många gånger nekad när prutar och går därifrån tomhänt.
I slutändan av dagen jämför vi fyndade grejer och då är vi rätt jämna.
Ett pris är ett pris är ett pris.
Min mamma fick frågan om hon ville sälja mig (sant) för 15 kameler (eller dromedarer, vem bryr sig om skillnaden.)
Detta när vi var i Tunisien och jag var en synnerligen/tydligen vacker tonåring med långt ljust hår som inte var så vanligt då, i Tunisien på 70-talet alltså. Mamma, som varken förstår franska eller arabiska räddade oss från situationen genom att dra i min arm och säga högljudda Nej nej.
Skulle jag,1978, haft samma värde av 15 kameler? Vad skulle min pappa sagt om mamma flugit hem med "summan av 15 kameler" och lite lätt sagt att hon sålt mig för att taket på sommarstugan började se dassigt ut?
Ett pris är ett pris är ett pris.
Detta är en sann anekdot, så betackar mig för tankar om historien i sig.
Haha då fick din mor ändå ett bra pris
Mats-S
Byggveteran
· Sollentuna
· 3 609 inlägg
Mats-S
Byggveteran
- Sollentuna
- 3 609 inlägg
Eller så är det tvärtom, säljaren har typ NOLL koll på vad sakerna är värda, gladeligen hänvisar dom till inköpspriset som i många fall är totalt irrelevant.Lulaua skrev:
Ganska vanligt på Blocket, finns många exempel på det på ett antal "humor"-forum. Mycket underhållande läsning oftast
Ser skambud som en spottloska rätt i ansiktet då kastar jag herre bort det. Men oftast när det händer lägger man det i byteshörnan på återvinningen. eller så säger man att man kastar det men skänker det till någon kompis eller granne istället.
Mats-S
Byggveteran
· Sollentuna
· 3 609 inlägg
Mats-S
Byggveteran
- Sollentuna
- 3 609 inlägg
Om du inte tål "skambud" så ska du nog undvika blocket, eftersom rätt pris är det man kan sälja varan för, skambud eller inte. Men får du inget bättre bud är det inget skambud, det kallas för marknadspris i den fria ekonomin.A aka_the_barf skrev:
Ligger en vara mer än en vecka på blocket så är det oftast ett felaktigt pris som har satts.
Kan rekommendera bjussa.se för prylar man vill bli av med snabbt, utan att behöva kasta dom
Så när några ringer och säger: eyy bryshan ja hämta om 5 min 500 spänn, fast jag ska ha 15 tusen är då inget skambud?John Smith skrev:
Om du inte tål "skambud" så ska du nog undvika blocket, eftersom rätt pris är det man kan sälja varan för, skambud eller inte. Men får du inget bättre bud är det inget skambud, det kallas för marknadspris i den fria ekonomin.
Ligger en vara mer än en vecka på blocket så är det oftast ett felaktigt pris som har satts.
Kan rekommendera bjussa.se för prylar man vill bli av med snabbt, utan att behöva kasta dom![]()
ligger en vara längre än en vecka på blocket så man inte hittat rätt köpare, beror helt på hur man ser på det
Nej. Det är inget "skambud". Det är bara två personer som har olika uppfattning om varans värde. Finns inget skamligt i det.
Det är alltså inte förknippat med skam, att på ren chans ge ett mycket lågt bud. Går det, så går det.
Staffan
Det är alltså inte förknippat med skam, att på ren chans ge ett mycket lågt bud. Går det, så går det.
Staffan
j.f.s
Elektroniktokig
· Dalarna
· 1 277 inlägg
j.f.s
Elektroniktokig
- Dalarna
- 1 277 inlägg
Jag förstår att du hakat upp dig på delen skam i ordet men ordet finns med i både SAOL och SOAB.
Betydelsen är: alltför lågt anbud
https://svenska.se/saol/?id=2691063&pz=7
https://svenska.se/saob/?sok=skambud&pz=4#U_S3445_22754
Betydelsen är: alltför lågt anbud
https://svenska.se/saol/?id=2691063&pz=7
https://svenska.se/saob/?sok=skambud&pz=4#U_S3445_22754