37 428 läst ·
98 svar
37k läst
98 svar
Bli utköpt - hur göra med skatten om skatten aldrig kommer betalas
Då förstår jag hur du menar. Fortfarande är det ju en riktigt dålig idé att göra en deal med "eventuella" framtida förpliktelser/skulder. Man vet ju som sagt inte om någon dör eller vad händer om huset går i arv till brorsans barn? Följer TS skuld med en generation ner då? Vad händer om man av någon anledning har blivit ovänner när det är dags för försäljning och TS plötsligt vägrar betala sin del av vinstskatten?Tokslut skrev:
Det är inte ens säkert att det går att göra ett skriftligt avtal om det hela med risk att lantmäteriet inte ser det som ett rent köp och ogiltigförklarar köpet, vilket kan göras många år i efterhand.
Nej vem skulle vilja ha en eventuell skuld till sin bror resten av livet? en skuld som du dessutom inte vet storleken på och som kanske bara växer allt eftersom brorsan renoverar?
Den enklaste lösningen är antagligen att TS betalar den framtida skatten diskonterad, baserad på t.ex. broderns 80-årsdag. Om det är 40 år dit och vi kör med den rätt vanliga nivån på 10% diskontering, så ska TS idag ersätta brodern med 6000:- så är saken ur världen och brodern har fått en ersättning som i ekonomiska termer är fullt normal.
Eller ännu enklare som jag skrev längre upp att föräldrarna säljer huset till brorsan, betalar vinstskatten och delar sedan ut kvarvarande pengar som arv till de båda bröderna. Då behöver inte TS vara inblandad i broderns husaffärer och över huvud taget.thomasx skrev:Den enklaste lösningen är antagligen att TS betalar den framtida skatten diskonterad, baserad på t.ex. broderns 80-årsdag. Om det är 40 år dit och vi kör med den rätt vanliga nivån på 10% diskontering, så ska TS idag ersätta brodern med 6000:- så är saken ur världen och brodern har fått en ersättning som i ekonomiska termer är fullt normal.
Jag tycker inte att det är enklare. Inte ens om föräldrarna fortfarande hade ägt huset. Dessutom genererar det en hög kostnad på 770 000:- idag som kan skjutas på framtiden, det finns ingen anledning att ta den kostnaden idag.Stuff skrev:
Skulle man ändå göra en sådan affär, är det nog bättre att sälja huset till taxeringsvärdet och fördela pengarna efter marknadsvärdet, givet att taxeringsvärdet - vinstskatt inte är mindre än halva marknadsvärdet, i vilket fall man får sälja vid halva marknadsvärdet + vinstskatten istället.
Rent "enkelhetsmässigt" kan det ju knappast bli enklare, IMO, än att ersättningen mellan bröderna justeras från 2 000 000:- till 1 994 000:-. Man behöver egentligen inte göra någonting annorlunda, bara föra det lägre beloppet istället så är saken biff.
Det skulle vara intressant att läsa hur TS ser på saken nu efter att vi har vridit och vänt på olika lösningar i snart 60 inlägg. Meningen borde ju vara att hjälpa honom.
Och kanske är Thomasx beräkning precis vad TS och brorsan tycker är rimligt. Kanske är 10 % lite lågt eftersom de själva får 25% avkastning på sina investeringar.
Kan eventuellt komma med ett annat förslag. TS och brodern öppnar ett gemensamt konto, och investerar dessa pengar på bästa möjliga sätt tills det når upp till 770tkr Därefter kan de antingen ge brorsan pengarna eller så fortsätter de tills huset säljs och gör trevliga gemensamma aktiviteter med överskottet.
Då kan de använda sina vardagsfärdigheter för att skapa en trevlig familjeband
Och kanske är Thomasx beräkning precis vad TS och brorsan tycker är rimligt. Kanske är 10 % lite lågt eftersom de själva får 25% avkastning på sina investeringar.
Kan eventuellt komma med ett annat förslag. TS och brodern öppnar ett gemensamt konto, och investerar dessa pengar på bästa möjliga sätt tills det når upp till 770tkr Därefter kan de antingen ge brorsan pengarna eller så fortsätter de tills huset säljs och gör trevliga gemensamma aktiviteter med överskottet.
Då kan de använda sina vardagsfärdigheter för att skapa en trevlig familjeband
Poängen är just attkostnaden 770 000 fortfarande finns där. Den försvinner inte för att man skjuter på den. Den dag huset säljs, oavsett om det är brorsan eller brorsans barn som säljer så skulle huset ändå ha ett förhållandevis lågt inköpspris och åka på en stor skattesmäll.thomasx skrev:Jag tycker inte att det är enklare. Inte ens om föräldrarna fortfarande hade ägt huset. Dessutom genererar det en hög kostnad på 770 000:- idag som kan skjutas på framtiden, det finns ingen anledning att ta den kostnaden idag.
Skulle man ändå göra en sådan affär, är det nog bättre att sälja huset till taxeringsvärdet och fördela pengarna efter marknadsvärdet, givet att taxeringsvärdet - vinstskatt inte är mindre än halva marknadsvärdet, i vilket fall man får sälja vid halva marknadsvärdet + vinstskatten istället.
Rent "enkelhetsmässigt" kan det ju knappast bli enklare, IMO, än att ersättningen mellan bröderna justeras från 2 000 000:- till 1 994 000:-. Man behöver egentligen inte göra någonting annorlunda, bara föra det lägre beloppet istället så är saken biff.
Återigen. En bra lösning är att TS accepterar att han får en summa som är 2 miljoner minus halva vinstskatten i dagens värden mot att han hålls helt fri från framtida krav på att han ska vara med och finansiera brorsans (eller hans arvingars) framtida (oundvikliga) skatteskulder.
Det ännu bättre alternativet är som sagt att hålla TS helt utanför husaffären. TS skriver ju att gåvan inte är genomförd ännu så i så fall står ju fortfarande 100% av huset på föräldrarna
Redigerat:
Nu går du händelserna lite i förväg tycker jag. Vi vet ingenting om framtiden. Det kan hända allt ifrån att reavinstskatten på husförsäljningar försvinner till att den dubbleras. Huset kanske förlorar nästan hela sitt värde, kanske till följd av en naturkatastrof eller så kanske staten helt plötsligt får för sig att expropriera det. När/om huset säljs någon gång i framtiden kanske de som säljer det köper ett nytt och tar med sig ett uppskov, inte ens då har den kostnaden uppstått.Stuff skrev:
Men jag instämmer i den delen att det inte är osannolikt att de som säljer huset någon gång i framtiden då kommer att få betala reavinstskatt. Det jag inte köper är att TS idag ska betala sin fulla del av den eventuella framtida kostnaden. Däremot är jag med på att han tar den ekonomiska kostnaden idag, vilket jag då anser vara 6000:-, och därtill en mycket enkel manöver.
Stuff skrev:
Det är din åsikt, min åsikt är att det är en utomordentligt dålig lösning. Läs gärna på lite om diskontering ifall du inte känner till begreppet.
Jag vet inte om det står motstridiga uppgifter från TS i tråden, men det framgår med all önskvärd tydlighet i trådstarten att TS och hans bror ägt huset gemensamt i 10 år!Stuff skrev:
Att det skulle vara fråga om någon gåva som ännu ej överförts kan jag inte påminna mig att jag läst. Länka gärna till det i så fall.
Moderator
· Stockholm
· 57 849 inlägg
I inlägg #12thomasx skrev:Jag vet inte om det står motstridiga uppgifter från TS i tråden, men det framgår med all önskvärd tydlighet i trådstarten att TS och hans bror ägt huset gemensamt i 10 år!
Att det skulle vara fråga om någon gåva som ännu ej överförts kan jag inte påminna mig att jag läst. Länka gärna till det i så fall.
"Gåvan är inte genomförd, av olika skäl, av mina föräldrar, så därför har jag ingen juridisk andel att sälja, därför ska ingen skatt betalas till staten i detta läge."
Dvs. Ingen av bröderna äger någon del av huset idag, annat än möjligen moraliskt.
OM de faktiskt hade varit ägare idag. Då hade frågan varit enkel. Då hade detta varit en försäljning som utlöser en reavinstskatt direkt. Visst man hade fortfarande kunnat dividera om att brodern borde står för hela eller en del av den skatten.
Men poängen här är att iom. att det fortfarande är föräldrarna som äger, så kan de nu välja att skriva gåvobrevet bara till förmån för den ena brodern, som kompenserar den andre med pengar.
Jag vet inte, men är inte helt övertygad om att skattemyndigheten skulle gilla upplägget. Kan möjligen ses som en dold försäljning. Dessutom bör man som jag skrev tidigare låta en jurist titta på de rent arvsrättsliga konsekvenserna, så det inte blir konstigheter vid ett framtida arvsskifte.
Håller med om att vi inte vet nånting om framtiden. Just därför trycker jag på att det bästa för TS är att göra klart alltsammans nu och slippa behöva delfinansiera några av brorsans skattesmällar senare i livet. Om det sedan skulle bli 6000:- att betala istället för 385 000 är väl upp till bröderna att enas om men med stor sannolikhet kommer det i vilket fall som helst bli minst 770 000:- som ska betalas till staten av någon i släkten i framtiden.thomasx skrev:Nu går du händelserna lite i förväg tycker jag. Vi vet ingenting om framtiden. Det kan hända allt ifrån att reavinstskatten på husförsäljningar försvinner till att den dubbleras. Huset kanske förlorar nästan hela sitt värde, kanske till följd av en naturkatastrof eller så kanske staten helt plötsligt får för sig att expropriera det. När/om huset säljs någon gång i framtiden kanske de som säljer det köper ett nytt och tar med sig ett uppskov, inte ens då har den kostnaden uppstått.
Men jag instämmer i den delen att det inte är osannolikt att de som säljer huset någon gång i framtiden då kommer att få betala reavinstskatt. Det jag inte köper är att TS idag ska betala sin fulla del av den eventuella framtida kostnaden. Däremot är jag med på att han tar den ekonomiska kostnaden idag, vilket jag då anser vara 6000:-, och därtill en mycket enkel manöver.
Det är din åsikt, min åsikt är att det är en utomordentligt dålig lösning. Läs gärna på lite om diskontering ifall du inte känner till begreppet.
Jag vet inte om det står motstridiga uppgifter från TS i tråden, men det framgår med all önskvärd tydlighet i trådstarten att TS och hans bror ägt huset gemensamt i 10 år!
Att det skulle vara fråga om någon gåva som ännu ej överförts kan jag inte påminna mig att jag läst. Länka gärna till det i så fall.
I inlägg #12 skriver TS: "Gåvan är inte genomförd, av olika skäl, av mina föräldrar, så därför har jag ingen juridisk andel att sälja"
Det var detta jag gick på men nu när jag läste igen så såg jag också texten om att de ägt huset gemensamt i 10 år. Även om det inte varit formellt så är det ju helt klart att TS varit del av värdeutvecklingen på huset de senaste 10 åren och då kanske det inte är lämpligt att hålla honom ute ur köpet så jag ångrar mig på det förslaget
Mitt råd till TS är också att försöka att inte blanda in sitt nya hus i resonemangen utan försöka göra det så rättvist ni bara kan med tanke på er koppling till det gamla huset. Om ni gör klart affären på det nya huset så är det egentligen strunt samma om TS använder pengarna till ett nytt hus eller om han köper lösgodis för alltsamma
Och jag hade missat att gåvan inte var juridiskt genomförd ännu, sorryStuff skrev:Håller med om att vi inte vet nånting om framtiden. Just därför trycker jag på att det bästa för TS är att göra klart alltsammans nu och slippa behöva delfinansiera några av brorsans skattesmällar senare i livet. Om det sedan skulle bli 6000:- att betala istället för 385 000 är väl upp till bröderna att enas om men med stor sannolikhet kommer det i vilket fall som helst bli minst 770 000:- som ska betalas till staten av någon i släkten i framtiden.
I inlägg #12 skriver TS: "Gåvan är inte genomförd, av olika skäl, av mina föräldrar, så därför har jag ingen juridisk andel att sälja"
Det var detta jag gick på men nu när jag läste igen så såg jag också texten om att de ägt huset gemensamt i 10 år. Även om det inte varit formellt så är det ju helt klart att TS varit del av värdeutvecklingen på huset de senaste 10 åren och då kanske det inte är lämpligt att hålla honom ute ur köpet så jag ångrar mig på det förslaget
Mitt råd till TS är också att försöka att inte blanda in sitt nya hus i resonemangen utan försöka göra det så rättvist ni bara kan med tanke på er koppling till det gamla huset. Om ni gör klart affären på det nya huset så är det egentligen strunt samma om TS använder pengarna till ett nytt hus eller om han köper lösgodis för alltsamma
Vi är i alla fall överens om att det bästa är att reglera detta en gång för alla nu
Om man diskonterar med 20%, som TS säger att både han och hans bror kapitaliserar sina pengar på över tid. Så blir det 64:- kvar som TS skall kompensera sin bror med för den framtida skatten, givet mina tidigare siffror. Och det är lite det jag vill säga med detta, att en så pass stor summa i framtiden, har ett litet värde idag. Kort och gott brukar man säga att pengar i framtiden har ett litet värde jämfört med pengar idag.
Men det lär ju tillkomma en del andra kostnader också i detta förmodar jag, stämpelskatter osv. Det mest rättvisa tycker jag, fortfarande, är att alla dessa kostnader för bägge fastigheterna, summeras och delas lika. Hade jag varit TS hade jag antagligen ändå tyckt att jag gjorde den sämre affären, eftersom jag "för samma pengar" ändå går miste om hela affektionsvärdet.
Jag gillar det där med lösgodis. Hur många ton kan det röra sig om månntro?Stuff skrev:
Nej skämt åsido. Det finns väl många som sitter i liknande situation som TS nämligen vid skilsmässor där den ena partnern köper ut den andra. Gissar att detta uppstår nästan dagligen någonstans i Sverige.
Hur brukar dom göra, det finns väl knappast intresse att ligga kvar med pengar.? Var och en vill nog ha ett avslut och kunna gå vidare med sitt liv.
Min uppfattning är att många låter en eller 2 mäklare värdera huset.
Därefter dras ett mäklararvode ifrån som en försäljning skulle kosta idag från dagens värdering.
Därefter dras den vinstskatt ifrån som skulle utlösas vid en försäljning idag.
Därefter betalar den kvarboende den andre 50 % av den summa som skulle bli vinst efter skatt och mäklararvode.
Allt beräknat på den dag "försäljningen" äger rum.
Om föräldrarna till äventyrs ännu inte har överfört ägandet = lagfarten till bröderna har ingen som helst betydelse i sammanhanget. Detta kan dom göra samma dag som den ene brodern köper den andres andel om dom vill.
Jag tror t.om att det kan vara en fördel när det kommer till lagfartskostnader.
Det finns något som heter transportköp. .Kanske något att kolla upp
Redigerat:
Wow!
Vilket engagemang! Tack alla, för alla svar, mothugg som medhåll!
Hur som helst, Thomasx, har beskrivit det precis på det sättet, mer välformulerat än jag själv lyckades med, jag försökte skriva fram tidigare, nämligen att pengar idag är mycket mer värda idag än vad de är i framtiden. Jag försökte illustrera diskonteringen genom det investeringstillfälle jag går miste om som min bror istället har full möjlighet att utnyttja genom att använda förskottet på skatten till att exempelvis investera i aktier eller vad som helst. Det mest SANNOLIKA i det här scenariot är att han INTE kommer betala skatten under överskådlig framtid med pengarna som jag ger till honom att betala skatten med.
Min bror får alltså huset som vi BÅDA vill ha. Alla dagar i veckan hade jag valt familjehuset. Där lekte vi som barn, där har jag alla mina härliga sommarminnen. Men, min bror är lite seg, trots att han har betydligt mer medel än jag, att köpa ett annat hus. Han har visat viljan att köpa ett annat hus men som sagt inte gjort något. Vi har BÅDA pratat om att det är nödvändigt och högst önskvärt nu när vi båda har familj att vi behöver lösa ut den andra, speciellt också med tanke på kommande generation och ytterligare ägare. Trots att det är värt mycket pengar, 4 000 000 kr, är det inget stort ställe vi pratar om. Ett hus på 60 kvm så det rymmer inte två tvåbarnsfamiljer.
Så det som grämer mig är att min bror alltså får huset som vi båda vill ha, och som grädde på moset ska han dessutom betala, i min värld, väsentligt mycket mindre för det IDAG. Samtidigt får jag det sämre huset som möjliggör att båda familjerna kan vara där mycket längre på somrarna utan att behöva dela upp sommaren. Vara på landet tillsammans, något som inte är möjligt idag pga platsbrist. Mina pengar är alltså MER låsta än vad min brors är eftersom jag har betalat MER idag för mitt marknadsmässigt likvärdiga hus. Som sagt, enda anledningen till att denna transaktion sker är att vi vill ha varsitt hus.
Sen beklagar jag att det framkom som om att jag skulle skryta om att jag har mycket pengar. Det har jag inte, enligt svenska (stockholms)mått mätt. Jag kommer lägga alla pengar jag har på att köpa det här huset och ändå få låna stora belopp. Det här är ju ett fritidshus, jag har ett bostadshus som kostade ganska mycket pengar att köpa också, jag bor som sagt i prisgalna Stockholm. Det går absolut ingen nöd på mig men jag är medel-medelklass. Jag försökte som sagt bara illustrera vad jag går miste om genom att ta upp investeringar (och indirekt diskontering). Att bygga upp en portfölj på 400 000 kr tar många år att göra för mig. Att starta med 400 000 kr är en extremt stor skillnad. Så några småpotatis är det inte.
Så, jag tycker nog Thomasx har en bra poäng med att diskontera framtida skatt till dagens värde, dvs. ungefär 0 kr eller några tusen kr. MEN, kan också tänka mig skriva i något avtal att om han säljer inom en viss period, säg tio år, så är jag med och betalar efter diskontering.
MEN, samtidigt känner jag också att jag bara vill bli av med det hela, att jag ”bygger” upp mitt nya hus med min nya familj med ”nytt” affektionsvärde och har då brutit HELT med det gamla och därmed också bitit i det sura äpplet med att betala skatten nu till min bror (hade det varit staten hade jag som sagt inte vara lika pillig – då bidrar jag ju till samhället och inte bara till min bror =) ) utan att behöva tjafsa om diskonteringsränta. Men då kommer Hempularen och säger att du är minsann inte klar för när föräldrarna kolar då är det ditten och datten med förtida gåva!
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag ska förstås prata med min bror. Men jag skulle tro att, trots att han är ganska duktig på aktier, blir det en utmaning att förklara diskonteringen och alternativa investeringar. Det visar inte minst denna tråd (inget ont menat!).
Vilket engagemang! Tack alla, för alla svar, mothugg som medhåll!
Hur som helst, Thomasx, har beskrivit det precis på det sättet, mer välformulerat än jag själv lyckades med, jag försökte skriva fram tidigare, nämligen att pengar idag är mycket mer värda idag än vad de är i framtiden. Jag försökte illustrera diskonteringen genom det investeringstillfälle jag går miste om som min bror istället har full möjlighet att utnyttja genom att använda förskottet på skatten till att exempelvis investera i aktier eller vad som helst. Det mest SANNOLIKA i det här scenariot är att han INTE kommer betala skatten under överskådlig framtid med pengarna som jag ger till honom att betala skatten med.
Min bror får alltså huset som vi BÅDA vill ha. Alla dagar i veckan hade jag valt familjehuset. Där lekte vi som barn, där har jag alla mina härliga sommarminnen. Men, min bror är lite seg, trots att han har betydligt mer medel än jag, att köpa ett annat hus. Han har visat viljan att köpa ett annat hus men som sagt inte gjort något. Vi har BÅDA pratat om att det är nödvändigt och högst önskvärt nu när vi båda har familj att vi behöver lösa ut den andra, speciellt också med tanke på kommande generation och ytterligare ägare. Trots att det är värt mycket pengar, 4 000 000 kr, är det inget stort ställe vi pratar om. Ett hus på 60 kvm så det rymmer inte två tvåbarnsfamiljer.
Så det som grämer mig är att min bror alltså får huset som vi båda vill ha, och som grädde på moset ska han dessutom betala, i min värld, väsentligt mycket mindre för det IDAG. Samtidigt får jag det sämre huset som möjliggör att båda familjerna kan vara där mycket längre på somrarna utan att behöva dela upp sommaren. Vara på landet tillsammans, något som inte är möjligt idag pga platsbrist. Mina pengar är alltså MER låsta än vad min brors är eftersom jag har betalat MER idag för mitt marknadsmässigt likvärdiga hus. Som sagt, enda anledningen till att denna transaktion sker är att vi vill ha varsitt hus.
Sen beklagar jag att det framkom som om att jag skulle skryta om att jag har mycket pengar. Det har jag inte, enligt svenska (stockholms)mått mätt. Jag kommer lägga alla pengar jag har på att köpa det här huset och ändå få låna stora belopp. Det här är ju ett fritidshus, jag har ett bostadshus som kostade ganska mycket pengar att köpa också, jag bor som sagt i prisgalna Stockholm. Det går absolut ingen nöd på mig men jag är medel-medelklass. Jag försökte som sagt bara illustrera vad jag går miste om genom att ta upp investeringar (och indirekt diskontering). Att bygga upp en portfölj på 400 000 kr tar många år att göra för mig. Att starta med 400 000 kr är en extremt stor skillnad. Så några småpotatis är det inte.
Så, jag tycker nog Thomasx har en bra poäng med att diskontera framtida skatt till dagens värde, dvs. ungefär 0 kr eller några tusen kr. MEN, kan också tänka mig skriva i något avtal att om han säljer inom en viss period, säg tio år, så är jag med och betalar efter diskontering.
MEN, samtidigt känner jag också att jag bara vill bli av med det hela, att jag ”bygger” upp mitt nya hus med min nya familj med ”nytt” affektionsvärde och har då brutit HELT med det gamla och därmed också bitit i det sura äpplet med att betala skatten nu till min bror (hade det varit staten hade jag som sagt inte vara lika pillig – då bidrar jag ju till samhället och inte bara till min bror =) ) utan att behöva tjafsa om diskonteringsränta. Men då kommer Hempularen och säger att du är minsann inte klar för när föräldrarna kolar då är det ditten och datten med förtida gåva!
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag ska förstås prata med min bror. Men jag skulle tro att, trots att han är ganska duktig på aktier, blir det en utmaning att förklara diskonteringen och alternativa investeringar. Det visar inte minst denna tråd (inget ont menat!).
