Och t.o.m fått ränta under tiden ... hur ska den delas ...?Staffan2000 skrev:
Du vet ingenting om hur värdet kommer att utvecklas på huset. Det kan mycket väl bli så att man tvingas sälja huset vid en dipp i priserna. I början på 90-talet inträffade en sådan där många sålde med förlust. Regeringen kan hitta på nya tokigheter som håller ner priserna, räntorna kan gå upp. Så det är ett lotteri. Ligger huset dessutom utanför storstadsområdena så är värdeökning tveksam generellt.B Boende45 skrev:
Så, det är direkt felaktigt att ta värdeökning för given, speciellt långsiktigt...
Helt riktigt, klokNissens.Nissens skrev:
När jag köpte, hade priserna fallit med mellan 30 till 50% på bara några år. Då var det inte snack om någon "sund budgivning" som någon kallade mäklarnas lockpriser för. Tvärsom. En kåk var utannonserad för 590.000. I telefon sänke mäklaren själv priset med 100.000. Därefter prutade jag ytterligare 65.000. Samma med det hus jag köpte. Utannonserat för 460.000. Mäklaren själv sänkte det till 420.000. Det är samma enfald som drabbat vissa hantverkare, som tror att sötebrödsdagarna kommer att vara för evigt.
Så naiviteten är stor här, ifall man tror att priserna bara skall stiga och stiga.
Staffan
Jo frågan är lite generellt ställd då flera har bott här under olika förutsättningar.B Boende45 skrev:
En som bodde i hyresrätt ville bli hälftenägare utan att betala ens för halva inköpspriset för 15 år sedan. Däremot sa hon blankt nej till att jag skulle bli hälftenägare av hennes sommarstuga. Så inget fungerande upplägg och det tog slut av helt andra en ekonomiska orsaker.
Jag har haft två inneboenda, en student och en kk och dessa hade hyreskontrakt.
Har råkat ut för en jag var ihop med ett tag som jag upptäckte försökte lägga ut mitt hus till försäljning. Men vi kom inte i närheten av samboläge.
Hon jag är sambo med nu har sin bostadsrätt kvar och när den är uthyrd så betalar hon hälften av hyresintöckterna till mig. Just nu står den tom så då betalar hon inget. I längden ska bostadsrätten säljas och hon bli delägare i huset om det går som tänkt.
Värdeökningen på huset är totalt ointressant om jag inte dka sälja och det finns inga planer på det. Huset är köpt för att jag ska kunna leva resten av mitt liv i det. Amorteringarna är ett sett att minska månadskostnaderna och säkra ett billigt boende när pensionen som hägrar inte allt för långt bort infinner sig.
Prigrammet plånboken tog upp denna frågan och jag håller inte alls med om att den som valt att inte satsa på eget boende ska bli vinnare och plötsligt bli vinnare med löjligt billigt boende. Handlar inte om att tjäna pengar på sambo. Men slutsatsen som flera här skriver och ekonomen på radion är att det är okej att dela på sin ekonomi efter inkomst så länge den som inte äger bostaden inte bidrar med mer än drift. Däremot ska den som varit dum nog och ha ett boende stå för amorteringar(obligatoriskt sen ett tag) underhåll och uppgraderingar vem som än velat ha den. Men bor man i hyresrätt så betalar man glatt för allt detta utan att knota.
Att flytta in hos nogon utan att vilja bli hälftenägare är rätt likt att bo i hyresrätt. Du tar inga risker men betalar en schablon summa för vad det kostar till den som äger och driver huset du bor i.
B Boende45 skrev:
Du förstår inte.
Jag har inte tagit någon värdeökning av huset som given. Det är husägaren som tar risken/chansen för utvecklingen av värdet.
Den som inte är ägare utan enbart bor i huset kan knappast bekosta en för låg värdeökning eller t o m en förlust som ägaren drabbas av.
Hur f*n skulle det fungera!
Du har valt att köpa ett hus för att trygga din pension. Din sambo flyttar inte in till dig för att trygga din pension.
Blir det ett långvarigt förhållande är det rimligt att sambon köper in sig i huset och ni därmed delar de kostnader de innebär. Annars verkar det klokt av henne att provbo med dig och hyra ut bostadsrätten så hon har någonstans att flytta när det tar slut mellan er. Hon behöver ju tänka på sin pension också.
Plånboken har experter som för det mesta ger bra råd.
Blir det ett långvarigt förhållande är det rimligt att sambon köper in sig i huset och ni därmed delar de kostnader de innebär. Annars verkar det klokt av henne att provbo med dig och hyra ut bostadsrätten så hon har någonstans att flytta när det tar slut mellan er. Hon behöver ju tänka på sin pension också.
Plånboken har experter som för det mesta ger bra råd.
I verkligheten brukar ju kvinnor främst föredra generösa män.
Du får nog tänka dig att ni är som en familj med ett gemensamt hushåll.
Det är svårt att få en sammanboende kvinna att betala hälften för en ny värmepump när den gamla gått sönder i ditt hus.
Det går inte att jämföra sambo med en fastighetsägare som driver kommersiell uthyrning och vill få så god avkastning som möjligt.
Egentligen borde ju något typ av reparationsfond vara lämpligt, men då blir du nog singel snabbt igen.
Du får nog tänka dig att ni är som en familj med ett gemensamt hushåll.
Det är svårt att få en sammanboende kvinna att betala hälften för en ny värmepump när den gamla gått sönder i ditt hus.
Det går inte att jämföra sambo med en fastighetsägare som driver kommersiell uthyrning och vill få så god avkastning som möjligt.
Egentligen borde ju något typ av reparationsfond vara lämpligt, men då blir du nog singel snabbt igen.
Jag förstår inte riktigt problemet. Naturligtvis ska din sambo betala hälften av alla driftskostnader, mat osv. Men ränta och amortering är ju vad du betalar för ditt lån som sedan med största sannolikhet resulterar i en värdestegring på dina tillgångar, dvs huset.
Ett exempel, vi köpte ett hus för 2,5 år sedan, vi har betalt ca 190 000 kr i ränta (före ränteavdrag) och har amorterat ca 180 000 kr. Värdestegringen är ca 2 Mkr. Vi har sålunda tjänat 1,6 Mkr under denna period. Även om man räknar bort lagfart och pantbrev så återstår 1,3 Mkr i vinst. Slitaget på huset under denna tid är knappast 1,3 Mkr. Så - ägaren tjänar ju med största sannolikhet mer än kostnaden. Detta även efter avdrag för reavinstskatt vid en försäljning.
Att en sambo flyttar in och är med och delar på driftkostnaderna är en ren vinst för husägaren, då el, vatten, sophämtning osv inte fördubblas bara för att man är två i hushållet. Det gäller f ö även matkostnader, det är billigare per person att handla till två än till en.
Mitt förslag är alltså delad ekonomi och delade drifts-/matkostnader samt gemensamma inköp till hemmet/hushållet. Då råder båda över sin egen ekonomi och tjänar på affären.
Vad boendekostnaden hade varit för sambon i eget boende är helt ointressant i sammanhanget, enligt min mening.
Alternativet är förstås att din sambo köper in sig på huset - andelen behöver ju inte nödvändigtvis vara 50% - och att ni delar på amortering/räntor i förhållande till ägarandel.
Ett exempel, vi köpte ett hus för 2,5 år sedan, vi har betalt ca 190 000 kr i ränta (före ränteavdrag) och har amorterat ca 180 000 kr. Värdestegringen är ca 2 Mkr. Vi har sålunda tjänat 1,6 Mkr under denna period. Även om man räknar bort lagfart och pantbrev så återstår 1,3 Mkr i vinst. Slitaget på huset under denna tid är knappast 1,3 Mkr. Så - ägaren tjänar ju med största sannolikhet mer än kostnaden. Detta även efter avdrag för reavinstskatt vid en försäljning.
Att en sambo flyttar in och är med och delar på driftkostnaderna är en ren vinst för husägaren, då el, vatten, sophämtning osv inte fördubblas bara för att man är två i hushållet. Det gäller f ö även matkostnader, det är billigare per person att handla till två än till en.
Mitt förslag är alltså delad ekonomi och delade drifts-/matkostnader samt gemensamma inköp till hemmet/hushållet. Då råder båda över sin egen ekonomi och tjänar på affären.
Vad boendekostnaden hade varit för sambon i eget boende är helt ointressant i sammanhanget, enligt min mening.
Alternativet är förstås att din sambo köper in sig på huset - andelen behöver ju inte nödvändigtvis vara 50% - och att ni delar på amortering/räntor i förhållande till ägarandel.
Men du har ju väldigt låga boendekostnader idag.S S009ov skrev:
Varför tycker du att det är rättvist att hon som ska bo tillsammans med dig ska ha högre boendekostnader än dig?
Och dessutom inte ens ha en chans att få tillgång till boendets framtida värdeökning?
Här kommer ett citat från det du själv skrivit:B Boende45 skrev:
”Totalt: 9300 kr varav 6500 kr är kopplat till fastighetens värde och med all säkerhet på lång sikt kommer att täckas av värdestegringen.”
Det du säger är att ”med all säkerhet” kommer kostnader att täckas av en värdestegring.
Du har ingen aning om det, därför blir hela din kalkyl fel. Det kan likaväl bli en värdeminskning.
Därför att han amorterat så "mycket" och därför känner sig berättigad till detta. När det i verkligheten är så att han knappt amorterat över huvud taget utan dragit lite av en vinstlott genom att ha köpt hus billigt och ridit på bostadsmarknadens utveckling.Mikael_L skrev:
minsta lilla del av denna vinst vill han såklart inte unna sin nya sambo
Du har rätt!
Även om hon inte äger bostaden ska hon stå för eventuell förlust vid en försäljning MEN självklart kan hon inte få del i någon värdeökning - hon äger ju inte huset!
Förlusten kan hon få betala i förskott som en rejäl hyra till husäg... förlåt sambon.
Så dum jag är!
Vid alla typer av investeringar så gör investeraren förstås en riskbedömning. Risk vägs mot möjlig vinst. Visst kan hela fastighetssektorn krascha totalt, men det är i så fall investerarens problem - inte en sambo som inte har investerat i fastigheten.
Ränta motsvarande bostadens värde tycker jag är rimligtS S009ov skrev: