Varför då?mogge_73 skrev:
Går det inte att formalisera och rationalisera denna aktivtet lite mer. Med lite mallar och annat påhitt?
Det är klart som korvspad att du behöver hela 600:-/ timme om det är så att du först plitar ner offert under 4 timmar för att sen utföra jobbet också på 4 timmar. :eek:
Medlem
· Västragötaland
· 1 035 inlägg
Jag har lärt mig göra massa saker själv under detta husbygge - saker som hantverkare normalt hade gjort. Måste jag ta in en hantverkare så tar jag INTE arbete på fast pris längre. Jag tar på löpande räkning och köper in så mycket av materialet själv som jag bara kan. Det har hållt vår budget på mattan iallafall... Visst har vvs-aren knotat och sagt att jag måste notera det här och våra garantier gäller inte osv... det är en ganska liten risk för mig att absorbera trots allt. I min branch räknar vi med att 10% påslag på varje pryl räcker som garantipeng för att byta det som har gått sönder. Då kan jag absorbera den risken själv.
Frågan är då - om kosumenter slutade att begära in så mycket offerter - skulle påslaget på material isåfall gå ner? Nej, knappast...
Frågan är då - om kosumenter slutade att begära in så mycket offerter - skulle påslaget på material isåfall gå ner? Nej, knappast...
Eller så ser man över sina kostnader. Behöver man verkligen en mercabuss när en Hyundai säkerligen funkar lika bra, till halva kostnaden? Behöver man Festoolverktyg när det finns billigare från Dewalt mfl?Mikael_L skrev:
Redigerat:
Mikael_L, att göra mallar som på rätt sätt ger "kostnaden" för mindre jobb är mycket svårt. Jag har under karriären provat flera olika kalkylprogram och inget har gett en bra kostnadsbild, särskilt på mindre jobb har det varit svårt att få kalkylerna att stämma. Orsaken är att även relativt små skillnader på mindre jobb kan ge relativt stora variationer av slutpriset på "liknande" projekt. Hur byggaren driver jobbet har även det en avgörande roll för UEs möjligheter att på ett bra sätt göra sitt jobb.
En villa tar kanske 125 timmar blir man då tvungen att avbryta arbetet några gånger för att man inte kommer farm drar det fort upp kostnaden. Det är inte bara resorna från och till som kostar utan även att avbryta arbetet och plocka ihop det man dragit fram "kostar" tid. Sedan kommer det som kanske kostar mest och det är när "gubben" kommer in på firman och är utan jobb, planen var ju att han skulle jobba på "villan" hela dagen. Och då har man troligen inte något resevprojekt liggande. Händer det några gånger per bygge går det fort att hela förtjänsten äts upp. Ett mycket "trubbigt" sätt är att sätta ett pris/m2 men det måste sättas så pass högt att man inte behöver befara att man gör ett förlustjobb. Att betala en förlorad timme kostar många timmars vinst, vinsten ligger kanske i snitt på 5-10 % så en tappad timme kostar ca 10 timmar fult debiterbart och det bara för att betala den tappade timman. Dessutom tappar man vinsten på dom 10 timmarna.
En villa tar kanske 125 timmar blir man då tvungen att avbryta arbetet några gånger för att man inte kommer farm drar det fort upp kostnaden. Det är inte bara resorna från och till som kostar utan även att avbryta arbetet och plocka ihop det man dragit fram "kostar" tid. Sedan kommer det som kanske kostar mest och det är när "gubben" kommer in på firman och är utan jobb, planen var ju att han skulle jobba på "villan" hela dagen. Och då har man troligen inte något resevprojekt liggande. Händer det några gånger per bygge går det fort att hela förtjänsten äts upp. Ett mycket "trubbigt" sätt är att sätta ett pris/m2 men det måste sättas så pass högt att man inte behöver befara att man gör ett förlustjobb. Att betala en förlorad timme kostar många timmars vinst, vinsten ligger kanske i snitt på 5-10 % så en tappad timme kostar ca 10 timmar fult debiterbart och det bara för att betala den tappade timman. Dessutom tappar man vinsten på dom 10 timmarna.
elmont.
Jag håller helt med dig.
Det stora kruxet är som regel att hålla uppe de debiterbara timmarna.
Att ha festoolverktyg och mercabuss är småpengar i jämförelse med att inte fylla upp sina arbetsveckor ordentligt med arbetade timmar.
Och jag är medveten om att det säkerligen är mycket svårt att nå nästintill full beläggning, iaf för de som har mycket småprojekt att pussla ihop tiderna med.
Det är en helt annan femma för en snickare som får i uppdrag att bygga ett helt lösvirkeshus. H*n kan säkert få ut nästan 40 timmar i veckan i flera månader i sträck.
Men då just detta är ett problem, så måste ju fokus ligga på att förbättra detta så långt det går. Jag tycker det känns som att många istället rycker på axlarna och tycker att man kan höja timpenningen istället. "Jag måste ju få in såhär mycket pengar, annars går jag ju inte runt!"
Jag håller helt med dig.
Det stora kruxet är som regel att hålla uppe de debiterbara timmarna.
Att ha festoolverktyg och mercabuss är småpengar i jämförelse med att inte fylla upp sina arbetsveckor ordentligt med arbetade timmar.
Och jag är medveten om att det säkerligen är mycket svårt att nå nästintill full beläggning, iaf för de som har mycket småprojekt att pussla ihop tiderna med.
Det är en helt annan femma för en snickare som får i uppdrag att bygga ett helt lösvirkeshus. H*n kan säkert få ut nästan 40 timmar i veckan i flera månader i sträck.
Men då just detta är ett problem, så måste ju fokus ligga på att förbättra detta så långt det går. Jag tycker det känns som att många istället rycker på axlarna och tycker att man kan höja timpenningen istället. "Jag måste ju få in såhär mycket pengar, annars går jag ju inte runt!"
Jobb liknande dessa kan väl få tillägget i offerten över hur jobbet är tänkt att utföras i form av "hela mandagar" och tidsperioder och så. Och så anger man vad avbrott som står utanför firmans kontroll kostar.elmont skrev:
Redigerat:
Problemet är vem som ska betala, byggherren, byggfirman, målaren, rörmockaren, husleverantör, speditör, kontrollant osv. alla kan vara vållande till "dåligt flyt". Du kan tro att fler än jag har försökt att hitta nått som fungerar men det är mycket svårt att få någon som vill beta för det är alltid någon annans fel. Dessutom kostar det tid och energi att utreda vem som är "boven".
OK. Jag förstår.
Och inte går jag och tror att ingen försöker effektivisera sig.
Men samtidigt tror jag att branschen lite generellt är dåliga på att tänka i dom banorna.
Det spelar liksom ingen roll, "jag kan alltid låta någon annan betala för strötiden, jag behöver inte ordna det själv".
Men om konkurrensen hårdnar, t.ex. genom de omdebatterade hantverkarna från forna öststater så måste man kanske inse att det hela måste styras upp, så man får åtminstone 32-35 debiterbara timmar per vecka.
Sånt borde göra att en svenskfödd hantverkare prismässigt kan hävda sig.
Och inte går jag och tror att ingen försöker effektivisera sig.
Men samtidigt tror jag att branschen lite generellt är dåliga på att tänka i dom banorna.
Det spelar liksom ingen roll, "jag kan alltid låta någon annan betala för strötiden, jag behöver inte ordna det själv".
Men om konkurrensen hårdnar, t.ex. genom de omdebatterade hantverkarna från forna öststater så måste man kanske inse att det hela måste styras upp, så man får åtminstone 32-35 debiterbara timmar per vecka.
Sånt borde göra att en svenskfödd hantverkare prismässigt kan hävda sig.
Håller absolut med om att timpenningen som man betalar verkligen ska reflektera kunnandet man köper av en hantverkare. Avarterna som vissa hantverkare kör med där påslaget på materialet i slutändan blir en stor del av totalkostnaden blir bara helt skruvat. Kunskapen sitter förhoppningsvis inte i materialet...Pherra skrev:
Mikael_L skrev:
Du menar ett formulär där kunden själv på rörmokarens hemsida kunde ange vad, hur och vilka produkter dom vill ha pris på? Ja! Det skulle verkligen underlätta!!
Annars så ser verkligheten ut att kunden inte kanske vet vad dom vill ha och dom heller inte vet hur det skall göras eller med vilka produkter, därav kontakten med en fackman som kan besvara och ge tips på just dessa frågor. Och som du säkert vet så bor inte alla människor inom 10 min åk avstånd. Det tar heller inte alltid exakt 4tim att göra en offert till en kund om du nu trodde det också. Utan i detta fall tog jag ett exempel helt ut i luften, för att på ett enkelt sätt förklara att en rörmokare eller för den delen någon annan fackman inte bara står med stjärtskåran i luften och bara böjer rör eller annan fackmannen för ändamålets arbetssyssla.
Det måste gå att standardisera både prislistor och uppdrag!
Även om varje hus är unikt i sig, så finns det ju samma typ av elsaker, tex elcentral med x antal moduler, eluttag, lampknappar, koppllingsdosor, osv.
Visst, en kund vill kanske ha det, och det och det andra märket av prylar, men det lär väl inte vara på kabel eller elcentral, utan kanske på just knappar och uttag?
Om det inte finns färdiga program, så kan du väl göra en vettig prislista i tex Excel; samtliga produkter indelade i kategorier. Sen skriver du typ 10 lampknappar, 30 eluttag, elcentral, 3000m kabel, takspot.. För varje alternativ kan du få upp en rullist med de olika märkena som du har i prislistan.
Tog 2 minuter att göra det här exemplet. Du väljer bara modell och antal stycken av varje grej du ska ha, sen hämtar Excel á-priset och räknar ut totalsumman. Då uppdateras ditt offertunderlag om prislistan ändras. Självklart har du prislistan i en annan fil eller flik som du hämtar priserna ifrån. Bilder osv får du väl ta från en katalog och visa när du träffar kunden, alternativt mailar denne.
EDIT: Tänkte att någon kanske ville ha Excel.filen också? Visa bilaga Offertförslag.xlsx
Ny layout, med separat prislista i egen flik, samt en flik för "möjliga val" i offerten. Det blir en drop-down både på Typ och Modell, med olika alternativ under modell beroende på vilken Typ du valt
Även om varje hus är unikt i sig, så finns det ju samma typ av elsaker, tex elcentral med x antal moduler, eluttag, lampknappar, koppllingsdosor, osv.
Visst, en kund vill kanske ha det, och det och det andra märket av prylar, men det lär väl inte vara på kabel eller elcentral, utan kanske på just knappar och uttag?
Om det inte finns färdiga program, så kan du väl göra en vettig prislista i tex Excel; samtliga produkter indelade i kategorier. Sen skriver du typ 10 lampknappar, 30 eluttag, elcentral, 3000m kabel, takspot.. För varje alternativ kan du få upp en rullist med de olika märkena som du har i prislistan.
Tog 2 minuter att göra det här exemplet. Du väljer bara modell och antal stycken av varje grej du ska ha, sen hämtar Excel á-priset och räknar ut totalsumman. Då uppdateras ditt offertunderlag om prislistan ändras. Självklart har du prislistan i en annan fil eller flik som du hämtar priserna ifrån. Bilder osv får du väl ta från en katalog och visa när du träffar kunden, alternativt mailar denne.
EDIT: Tänkte att någon kanske ville ha Excel.filen också? Visa bilaga Offertförslag.xlsx
Ny layout, med separat prislista i egen flik, samt en flik för "möjliga val" i offerten. Det blir en drop-down både på Typ och Modell, med olika alternativ under modell beroende på vilken Typ du valt
Redigerat av moderator:
Det skulle ta väldigt lång tid att lägga in alla varumärken och produkter. Sen ska du lägga in art. Nr och pris. Efter två mån. finns produkten under ett annat art.nr eller så har modellen utgått. Sen har priset gått upp. Och detta är från en leverantör. Onninen har sina prod. Med sina art.nr. Ahlsell har sina, Bra gross har sina. Rinkaby rör har sina.
Finns säkert ett par hundra olika pumpar, olika märken, sänkpump, jetpump, ringpump, ejektorpump. I gjutjärnspump, rostfria, frekvensstyrda och sen finna alla sorter i tio olika utmförande beroende på enfas eller trefas samt djup på brunn.
Blir tufft att hinna jobba om man ska sitta och lägga upp allt detta i ett data program.
Ofta utgår man från en tillverkares prislista plus ett ev. Påslag.
Finns säkert ett par hundra olika pumpar, olika märken, sänkpump, jetpump, ringpump, ejektorpump. I gjutjärnspump, rostfria, frekvensstyrda och sen finna alla sorter i tio olika utmförande beroende på enfas eller trefas samt djup på brunn.
Blir tufft att hinna jobba om man ska sitta och lägga upp allt detta i ett data program.
Ofta utgår man från en tillverkares prislista plus ett ev. Påslag.
Alltså, du missförstår nog. Vitsen är ju att kopiera in din leverantörs prislistor. Du kan nog få dem på mail, cd eller nått sånt. Nyckelordet är automatisering. Någon stans kan du ju bara installera produkter du känner till, och kunden lär ju inte ha specifika produktkrav annat än på stora grejjer.. eller sitter du och går igenom 1000-tals varianter med papper och penna med varje kund?
Det är samma program man använder för bägge delarna. Först gör man en offert, den görs sedan om till ett ordererkännande för att sedan skickas som faktura.Nimajneb skrev:
Man använder sig av ett sk. CRM program. Problemet är att du kan bara plocka ut det du har satt in. Vi har folk som bara gör detta om dagarna.
Men det jag menade med min kommentar till att börja med var att många gånger åker man ut för att kunden vill ha ett kostnadsförslag.
Det kan man inte fakturera, men när kunden fått fakturan och vet vad som det gick åt för grejor. Då sitter man på rinkabyrör och jämnför del för del och tycker att det är orimligt att lägga på 30% i marginal.
Det är samma problem som många handlare har. Man går in i butiken och klämmer och känner på produkten. Ställer alla frågor till den kunniga personalen, för att sedan gå hem och beställa den på internet.
Enskilda företag sitter heller inte och förhandlar fram en prislista varje år utan går på ordinarie prislista. Kan vara av tidsprist, okunskap, eller ren lathet.
Och ex. Onninens ordinarie pris skiljer sig markant från Rinkabyrör. Men onninen har det mesta i lager och dom finns lokalt. Rinkaby måste beställas och fungerar alltså inte som dagsjobbs leverantör för panikjobb.
Redigerat: