Citat från sidan 3 i rapporten
Min tolkning är att de flesta bostadsinbrott är relativt osofistikerade inbrott begångna av narkomaner, som har gjort en del basal planering och vissa förberedelser. En mindre del handlar om utländska ligor, som då rimligtvis agerar mer professionellt.polisen skrev:
Jag missade förvisso det du citerar där. Dock är det för mig en viss skillnad på någon som är under "inverkan av stimulansmedel" och en narkoman. Fast jag håller med om att det ger ett visst intryck i riktningen av att det gäller narkomaner. Men jag blir ändå fundersam till kombinationen med denna skrivning, och den jag citerade, samt det faktum att mycket få inbrott klaras upp. Hur kan polisen veta att detta gäller de allra flesta fallen. De löser ju bara några enstaka procent av alla bostadsinbrott.
När det gäller ligor tror jag det är fel att säga att det skulle röra sig om relativt få inbrott. De har organiserat sig, och som du säger är mer professionella, det ligger då i sakens natur att det inte rör sig om enstaka inbrott. Och det märks ju också vid olika tillfällen när det blir vågor av inbrott. En sådan våg tycks vara igång på Hisingen i Göteborg just nu, där det skrivits mycket i media sista tiden kring alla inbrott. Det ska bli intressant att se om Polisen lyckas reda ut nåt av det, och orsakerna bakom "vågen". Jag har dock små förhoppningar, mitt förtroende för Polisen i detta avlånga land har tyvärr urholkats totalt, huvudsakligen av egna och näras erfarenheter. Att skydda och hjälpa enskilda medborgare som råkat ut för brott är inget polisen prioriterar, den saken är säker.
När det gäller ligor tror jag det är fel att säga att det skulle röra sig om relativt få inbrott. De har organiserat sig, och som du säger är mer professionella, det ligger då i sakens natur att det inte rör sig om enstaka inbrott. Och det märks ju också vid olika tillfällen när det blir vågor av inbrott. En sådan våg tycks vara igång på Hisingen i Göteborg just nu, där det skrivits mycket i media sista tiden kring alla inbrott. Det ska bli intressant att se om Polisen lyckas reda ut nåt av det, och orsakerna bakom "vågen". Jag har dock små förhoppningar, mitt förtroende för Polisen i detta avlånga land har tyvärr urholkats totalt, huvudsakligen av egna och näras erfarenheter. Att skydda och hjälpa enskilda medborgare som råkat ut för brott är inget polisen prioriterar, den saken är säker.
Det finns i alla fall två huvudspår:
a) De som vill och tänker att de klarar av att vara sin egen larmcentral. De väljer med fördel egna plockihoplösningar med ip-kameror som känner av bildförändringar och larmar isåfall tillsammans med någon form av molnlagring.
+ Billigt och möjligen mycket bra bilder med spanings- eller bevisvärde.
- Falsklarmskänsligt så utomhussirener kanske bör utgå. Ingen som helst koll på larmöverföringen till den egna mobilen och har man lagt ifrån sig den så är man rökt om något händer. Larm bör alltså gå till några personer som i sin tur kollar/larmar eller ringer hängivna grannar för ytterligare koll.
b) De som vill ha en larmcentral som sköter larmmotagningen. Nu lägger man pengar på att få en säker larmöverföring och att åtgärd sker. Med skyltar från kända firmor/larmcentraler ges någon slags indikation om att larmet har en viss miniminivå i detta avseende. Man försöker också minimera falsklarmen, vilket ju uppskattas av de flesta men allra mest av larmcentralen som slipper onödigt jobb med falsklarm.
Nu kan det börja kosta kulor. Bilder i hd-kvalitet till larmcentralen tex kombinerat med trådbunden teknik för att vara säker mot utstörning. Men fortfarande är det ju bara ett larm och en person i rånarluva är inte identifierbar och har fortfarande en ostörd stund i huset om man inte satsar på också göra huset sjusärdeles obehagligt att vistas i. Värsta huslarmet ensamt är alltså ingen stor säkerhetshöjande faktor. (Vilket man ju kan ana sig till i Piras rapport).
+ Finns egentligen ingen gräns för hur avancerat det kan bli.
- Kostnaden.
Ett mindre trådbundet larm utbyggt med lite trådlösa sektioner främst för rök och svåråtkomliga detektorer bör göra susen, särskilt om larm också startar rejäla sirener och några bra kameror.
Vill och kan man programmera själv lutar det nog mot dsc eller spc just pga att man kan få programmeringshjälp på forumet.
Ska någon annan sätta upp larmet behöver man först hitta en lämplig larminstallatör som inte låser in en i en massa serviceavtal mm och sedan får man kolla vilka larm denne monterar. Även här är nog chansen stor att det slutar med en dsc, vilket ju inte är det sämsta
Men totalt sett behöver man nog inse att insatser behöver göras på flera ställen och på så sätt att de skapar osäkerhet för angriparen. Allt från området med grannar och grannsamverkan in mot tomtgränsen med staket och grind in till husväggen med taggbuskar och belysning så husets lås och galler vidare in med larm, märkning, detektorer och grejer och så allra längst in som sista försvarslinjen; ett sjuherrans kassaskåp...
I detta sammanhanget är larmet totalt sett ofta den största utgiften. Somliga åtgärder är helt gratis men även de bidrar till den sammanlagda säkerheten.
a) De som vill och tänker att de klarar av att vara sin egen larmcentral. De väljer med fördel egna plockihoplösningar med ip-kameror som känner av bildförändringar och larmar isåfall tillsammans med någon form av molnlagring.
+ Billigt och möjligen mycket bra bilder med spanings- eller bevisvärde.
- Falsklarmskänsligt så utomhussirener kanske bör utgå. Ingen som helst koll på larmöverföringen till den egna mobilen och har man lagt ifrån sig den så är man rökt om något händer. Larm bör alltså gå till några personer som i sin tur kollar/larmar eller ringer hängivna grannar för ytterligare koll.
b) De som vill ha en larmcentral som sköter larmmotagningen. Nu lägger man pengar på att få en säker larmöverföring och att åtgärd sker. Med skyltar från kända firmor/larmcentraler ges någon slags indikation om att larmet har en viss miniminivå i detta avseende. Man försöker också minimera falsklarmen, vilket ju uppskattas av de flesta men allra mest av larmcentralen som slipper onödigt jobb med falsklarm.
Nu kan det börja kosta kulor. Bilder i hd-kvalitet till larmcentralen tex kombinerat med trådbunden teknik för att vara säker mot utstörning. Men fortfarande är det ju bara ett larm och en person i rånarluva är inte identifierbar och har fortfarande en ostörd stund i huset om man inte satsar på också göra huset sjusärdeles obehagligt att vistas i. Värsta huslarmet ensamt är alltså ingen stor säkerhetshöjande faktor. (Vilket man ju kan ana sig till i Piras rapport).
+ Finns egentligen ingen gräns för hur avancerat det kan bli.
- Kostnaden.
Ett mindre trådbundet larm utbyggt med lite trådlösa sektioner främst för rök och svåråtkomliga detektorer bör göra susen, särskilt om larm också startar rejäla sirener och några bra kameror.
Vill och kan man programmera själv lutar det nog mot dsc eller spc just pga att man kan få programmeringshjälp på forumet.
Ska någon annan sätta upp larmet behöver man först hitta en lämplig larminstallatör som inte låser in en i en massa serviceavtal mm och sedan får man kolla vilka larm denne monterar. Även här är nog chansen stor att det slutar med en dsc, vilket ju inte är det sämsta
Men totalt sett behöver man nog inse att insatser behöver göras på flera ställen och på så sätt att de skapar osäkerhet för angriparen. Allt från området med grannar och grannsamverkan in mot tomtgränsen med staket och grind in till husväggen med taggbuskar och belysning så husets lås och galler vidare in med larm, märkning, detektorer och grejer och så allra längst in som sista försvarslinjen; ett sjuherrans kassaskåp...
I detta sammanhanget är larmet totalt sett ofta den största utgiften. Somliga åtgärder är helt gratis men även de bidrar till den sammanlagda säkerheten.
