Hejsan
Har en nära vän som hamnat i en formidabel sörja. Hon är ganska knäckt så jag försöker hjälpa henne förstå vad man ska göra.
Kortfattat. Hennes pappa dog och en kvinna pappan kände har efter dödsbeskedet (eller troligen i samband) flyttat in i hans hus. Huset är i Djursholm och (således) värt en ansenlig summa. Det finns 5 syskon, alla är handlingsförlamade och vet inte hur de skall göra. De har en boutredningsman och denne har fått ett yrkade från kvinnan att hon anser sig vara sambo, hon anser sig ha rätt till huset (enligt henne är det hennes hus). Eventuellt lider hon av någon psykisk störning. Troligtvis inte diagnosticerad.
Hon hittar bara på, men det vet inte boutredning mannen. Barnen hade alla relation med pappan och vet att de umgicks, men som vänner och inte i något förhållande. Kvinnan är inte skriven på adressen (utan hon är skriven på annan adress där de vet att hon hade sin bostad), det finns inget samboavtal eller testamente, ingen gemensam ekonomi med pappan…hon äger såklart inte huset (lagfart är 100% på pappan) - troligtvis helt enkelt ett försök för att få en rejäl summa pengar?
Nu har hon dessutom bott gratis i huset i 12 månader. Barnen försöker nå ut till boutredning mannen men denne vill inte ta beslut och säger att eftersom hon påstår samboskap måste han betrakta det tills det är prövat.
Någon som har varit med om liknande? Hur kom ni ur det?
Förväntas man inte lämna något underlag på att man är sambo? Kan detta verkligen vara rimligt? Min vän är arg och vill såklart få till en prövning av boutredning mannen eller tingsrätten- då det är 99% (eller 100) sannolikt att hon inte har någon rätt till hus/arv. Kan barnen stämma henne för att få beslut? Hur ska de agera?
De kan inte göra något drastiskt som att kasta ut henne o nya lås eftersom det finns en utredd boutredningsman.
Har en nära vän som hamnat i en formidabel sörja. Hon är ganska knäckt så jag försöker hjälpa henne förstå vad man ska göra.
Kortfattat. Hennes pappa dog och en kvinna pappan kände har efter dödsbeskedet (eller troligen i samband) flyttat in i hans hus. Huset är i Djursholm och (således) värt en ansenlig summa. Det finns 5 syskon, alla är handlingsförlamade och vet inte hur de skall göra. De har en boutredningsman och denne har fått ett yrkade från kvinnan att hon anser sig vara sambo, hon anser sig ha rätt till huset (enligt henne är det hennes hus). Eventuellt lider hon av någon psykisk störning. Troligtvis inte diagnosticerad.
Hon hittar bara på, men det vet inte boutredning mannen. Barnen hade alla relation med pappan och vet att de umgicks, men som vänner och inte i något förhållande. Kvinnan är inte skriven på adressen (utan hon är skriven på annan adress där de vet att hon hade sin bostad), det finns inget samboavtal eller testamente, ingen gemensam ekonomi med pappan…hon äger såklart inte huset (lagfart är 100% på pappan) - troligtvis helt enkelt ett försök för att få en rejäl summa pengar?
Nu har hon dessutom bott gratis i huset i 12 månader. Barnen försöker nå ut till boutredning mannen men denne vill inte ta beslut och säger att eftersom hon påstår samboskap måste han betrakta det tills det är prövat.
Någon som har varit med om liknande? Hur kom ni ur det?
Förväntas man inte lämna något underlag på att man är sambo? Kan detta verkligen vara rimligt? Min vän är arg och vill såklart få till en prövning av boutredning mannen eller tingsrätten- då det är 99% (eller 100) sannolikt att hon inte har någon rätt till hus/arv. Kan barnen stämma henne för att få beslut? Hur ska de agera?
De kan inte göra något drastiskt som att kasta ut henne o nya lås eftersom det finns en utredd boutredningsman.
P
Posselosse
Lösvirkesbyggare
· Stockholm
· 187 inlägg
Posselosse
Lösvirkesbyggare
- Stockholm
- 187 inlägg
"En person som stadigvarande bor tillsammans med annan person i ett parförhållande och har gemensamt hushåll."
Om de har bott tillsammans, är i ett parförhållande (kanske går att motbevisa genom att kolla hamn mail/sms?) och kan behöva att de haft ett gemensamt hushåll (dvs delade på saker i hemmet, mat etc) så är hon ju defacto sambo. 12 månader är ju rätt länge...
Om de har bott tillsammans, är i ett parförhållande (kanske går att motbevisa genom att kolla hamn mail/sms?) och kan behöva att de haft ett gemensamt hushåll (dvs delade på saker i hemmet, mat etc) så är hon ju defacto sambo. 12 månader är ju rätt länge...
Man kan väl ändå inte vara sambo om man är skriven på en annan adress?
Det hade ju varit en annan sak om dom bott ihop under ett decennium eller mer.
Om inte boutredningsmannen kan göra något får dom väl själva skaffa sig ett juridiskt ombud som kan just den kategorin, med testamente och boutredning, som argumenterar för deras sak.
Vidare hade jag bett boutredningsmannen stänga av elen till fastigheten, för jag gissar på att dödsboet betalar för den?
Det hade ju varit en annan sak om dom bott ihop under ett decennium eller mer.
Om inte boutredningsmannen kan göra något får dom väl själva skaffa sig ett juridiskt ombud som kan just den kategorin, med testamente och boutredning, som argumenterar för deras sak.
Vidare hade jag bett boutredningsmannen stänga av elen till fastigheten, för jag gissar på att dödsboet betalar för den?
Steg 1 ska (skulle) vara att få ut ockupanten med eller utan Kronofogden direkt! Hon kan inte få besittningsrätt eller ärva om det du skriver stämmer. Kanske läge att dödsbodelägarna rådfrågar en jurist.Globetrot skrev:Hejsan
Har en nära vän som hamnat i en formidabel sörja. Hon är ganska knäckt så jag försöker hjälpa henne förstå vad man ska göra.
Kortfattat. Hennes pappa dog och en kvinna pappan kände har efter dödsbeskedet (eller troligen i samband) flyttat in i hans hus. Huset är i Djursholm och (således) värt en ansenlig summa. Det finns 5 syskon, alla är handlingsförlamade och vet inte hur de skall göra. De har en boutredningsman och denne har fått ett yrkade från kvinnan att hon anser sig vara sambo, hon anser sig ha rätt till huset (enligt henne är det hennes hus). Eventuellt lider hon av någon psykisk störning. Troligtvis inte diagnosticerad.
Hon hittar bara på, men det vet inte boutredning mannen. Barnen hade alla relation med pappan och vet att de umgicks, men som vänner och inte i något förhållande. Kvinnan är inte skriven på adressen (utan hon är skriven på annan adress där de vet att hon hade sin bostad), det finns inget samboavtal eller testamente, ingen gemensam ekonomi med pappan…hon äger såklart inte huset (lagfart är 100% på pappan) - troligtvis helt enkelt ett försök för att få en rejäl summa pengar?
Nu har hon dessutom bott gratis i huset i 12 månader. Barnen försöker nå ut till boutredning mannen men denne vill inte ta beslut och säger att eftersom hon påstår samboskap måste han betrakta det tills det är prövat.
Någon som har varit med om liknande? Hur kom ni ur det?
Förväntas man inte lämna något underlag på att man är sambo? Kan detta verkligen vara rimligt? Min vän är arg och vill såklart få till en prövning av boutredning mannen eller tingsrätten- då det är 99% (eller 100) sannolikt att hon inte har någon rätt till hus/arv. Kan barnen stämma henne för att få beslut? Hur ska de agera?
De kan inte göra något drastiskt som att kasta ut henne o nya lås eftersom det finns en utredd boutredningsman.
Ja, hon är inte sambo. Men hur kommer de vidare är frågan?P Posselosse skrev:"En person som stadigvarande bor tillsammans med annan person i ett parförhållande och har gemensamt hushåll."
Om de har bott tillsammans, är i ett parförhållande (kanske går att motbevisa genom att kolla hamn mail/sms?) och kan behöva att de haft ett gemensamt hushåll (dvs delade på saker i hemmet, mat etc) så är hon ju defacto sambo. 12 månader är ju rätt länge...
Ja, denna (jurist de kontaktat) har sagt att boutredning mannen bör agera. Men inget sker. Jag har också tänkt att hon kanske ska betala för mer ordentliga råd från en advokat?Jonatan79 skrev:
Eftersom det finns en boutredning man verkar de inte kunna avhysa henne själva.Jonatan79 skrev:
Ja, hon kanske bör anlita en Advokat själv. De har velat stänga av vatten mm (elen skulle ev förstöra huset under vintern). Men enligt boutredning mannen kan det inte göras när hon bor där och muntligt påstår att hon är sambo …J Jernhand skrev:Man kan väl ändå inte vara sambo om man är skriven på en annan adress?
Det hade ju varit en annan sak om dom bott ihop under ett decennium eller mer.
Om inte boutredningsmannen kan göra något får dom väl själva skaffa sig ett juridiskt ombud som kan just den kategorin, med testamente och boutredning, som argumenterar för deras sak.
Vidare hade jag bett boutredningsmannen stänga av elen till fastigheten, för jag gissar på att dödsboet betalar för den?
Frågan är fortfarande vad boutredningsmannen gör, för en sambo ärver inte per automatik sin partner.Globetrot skrev:
https://lawline.se/answers/har-jag-ratt-till-visst-arv-efter-min-sambo-
Och för det andra kanske det är dags att fråga Tingsrätten om de kan byta boutredningsman om han inte kan sitt uppdrag
https://lawline.se/answers/kan-man-byta-boutredningsman
Fast jag tror (kan vara på hal is..) men om syftet med att man köpt huset för gemensamt bruk så ärver väl sambon hälften? Så är ju inte fallet här, men gissningsvis det som är anledningen till att boutredning mannen tycker att det måste prövas..??J Jernhand skrev:
Det stinker lite om boutredningsmannen, är det ockupanten som fått igenom sitt förslag hos tingsrätten?Globetrot skrev: