Hahaha....ok, jag förstårhur du tänker. Jag har själv varit i tingsrätten flera gånger och blivit stämd av minst två ByggAB och är under 40. Självfallet skall man inte betala bara för man blir hotad.Kajalena skrev:
Jag har blivit kompis med en entreprenadsjurist efter att vi flyttat till hus.
MIN poäng är att det kostaren del att driva saker, så för små belopp skall man reflektera om det är värt. Man skall inte bara HA rätt utan ävef FÅ rätt - däri ligger en skillnad.
Jag har vunnit alla tvister hittils till fullo. Troligtvis av två skäl, jag har haft rätt och haft den typen av avtal o agerat rätt. Men ett fall drevs i tre år och det tar en del fritid....
Redigerat:
Håller heller inte med Byggis-76. Byggis 76 glömmer att om firman får ut halva beloppet måste stå för sina egna rättegångskostnader och det kan bli mer än 20 000 kronor, så tjänar de inte ett korvöre på rättegången..
Om byggaren stämmer på 45 000 kronor,svarar gäldenären med att begära sänkning av beloppet med vad det kostat honom att rätta till felen.(det kan ju till och med bli så att summan blir högre än värdet av kravet) Domstolspraxis är att man i princip får ersättning av motparten för sina rättegångskostnader i proportion till hur mycket man vunnit i målet. Om domstolen skulle döma ut halva det yrkade beloppet ,dvs den ena parten har bara vunnit till hälften brukar man låta parterna stå för sina egna kostnader.Om målets kostnader skulle vara 100 000 så behöver bara gäldenären betala sin del kanske 50 000 och med rättshjälp blir det 20 procent av 10 000 kronor. 22 500 plus 10 000-32 500.Att jämföra med de 45 000 han krävts på. Byggfirman måste om de saknar försäkring betala sina 50 000 och går back.Den risken bör m,an påminna dem om.
Men tänk på att om det blir rättegång och man erbjuder en förlikning på kanske 30 000.Det kan vara frestande men glöm då inte att man även då får betala sina rättegångskostnader vilket kan bli 10 000 och då har man inte vunnit något.
Men-en gyllene regel-Skriv till byggfirman-räkna upp bristerna och be dem åtgärda dem.Svarar de inte:
Skriv igen till byggfirman-föreslå att Ni gemensamt kommer överens om en SBR-besiktningsman och tillsammans synar jobbet och dennes får avgöra hur mycket som skall betalas/åtgärdas. Det kan vara den billigaste vägen att gå.
Säger byggfirman nej eller inte svarar:
Steg två allmänna reklamationsnämnden och kräv nedsättning eller felen åtgärdas.OM ARN går på din sida och de vägrar måste du gå till domstol
.Tänk på att ett utlåtande till din fördel från ARN i nio fall av tio innebär att man vinner en rättegången.
Om byggaren stämmer på 45 000 kronor,svarar gäldenären med att begära sänkning av beloppet med vad det kostat honom att rätta till felen.(det kan ju till och med bli så att summan blir högre än värdet av kravet) Domstolspraxis är att man i princip får ersättning av motparten för sina rättegångskostnader i proportion till hur mycket man vunnit i målet. Om domstolen skulle döma ut halva det yrkade beloppet ,dvs den ena parten har bara vunnit till hälften brukar man låta parterna stå för sina egna kostnader.Om målets kostnader skulle vara 100 000 så behöver bara gäldenären betala sin del kanske 50 000 och med rättshjälp blir det 20 procent av 10 000 kronor. 22 500 plus 10 000-32 500.Att jämföra med de 45 000 han krävts på. Byggfirman måste om de saknar försäkring betala sina 50 000 och går back.Den risken bör m,an påminna dem om.
Men tänk på att om det blir rättegång och man erbjuder en förlikning på kanske 30 000.Det kan vara frestande men glöm då inte att man även då får betala sina rättegångskostnader vilket kan bli 10 000 och då har man inte vunnit något.
Men-en gyllene regel-Skriv till byggfirman-räkna upp bristerna och be dem åtgärda dem.Svarar de inte:
Skriv igen till byggfirman-föreslå att Ni gemensamt kommer överens om en SBR-besiktningsman och tillsammans synar jobbet och dennes får avgöra hur mycket som skall betalas/åtgärdas. Det kan vara den billigaste vägen att gå.
Säger byggfirman nej eller inte svarar:
Steg två allmänna reklamationsnämnden och kräv nedsättning eller felen åtgärdas.OM ARN går på din sida och de vägrar måste du gå till domstol
.Tänk på att ett utlåtande till din fördel från ARN i nio fall av tio innebär att man vinner en rättegången.
Helt rätt att det är skillnad mellan att ha rätt och få rätt. Men medelvägen kan alltså vara ARN. Det kostar ju inget möjligen besiktningskostnden.Men byggfirman borde ju då överväga att att hängas ut på ARN det kostar massor i goodwill och ev förlorade jobb. De är säkert väl medvetna om vilket slags jobb de gjort och hur stor risken är eftersom de inte ens enligt uppgift hittade behövliga uppgiften i datorn.
Om man inte går i konkurs utan bara byter namn kan man fortfarande använda ARN i domstolen för att vina mot dem. Om de går i konkurs kan de heller inte själva driva in fordran och en seriös konkursförvaltare kör inte sådana olönsamma mål för att kräva in pengar åt konkursboet.
Just därför bör man som byggfirma se till att inte fakturera sina kunder kostnader som man inte kommit överens om från början, och se till att göra ett bra jobb (istället för att orsaka skador).gemini1 skrev:
Det är ju det som är helt poängen, det ska inte löna sig för ett företag att salta fakturan och hota med inkasso.
Nej, jag vet att det kostar för företaget. Dock tror jag många AB, eller ägare, är helt inne på att de skall få betalt och de tror att de har rätt så de struntar i detta.
Det är mycket billigt att starta AB i Sverige (50,000) och tyvärr lätt för ägare att ta ut kapital, trots att de befinner sig i en tvist. Därför finns stor sannorlikhet att man som kund står med stor slutnota ändå. Men självfallet skall men försöka syna bluffen. Man skall bara inte stirra sig blind på vad som etiskt är rätt, för man skall bevisa sin sak också.
Det är mycket billigt att starta AB i Sverige (50,000) och tyvärr lätt för ägare att ta ut kapital, trots att de befinner sig i en tvist. Därför finns stor sannorlikhet att man som kund står med stor slutnota ändå. Men självfallet skall men försöka syna bluffen. Man skall bara inte stirra sig blind på vad som etiskt är rätt, för man skall bevisa sin sak också.
Vad menar du med inte rätt att gå vidare utan att ni är överens?Bacp skrev:
De kan skicka fakturan till inkasso, och sedan tingsrätten. Man behöver inte vara överens, brukar väl snarare vara så att fakturor hamnar där för att man inte är överens.
Men att TS skall bestrida håller jag med om.
Oklokt, hur tänkte du nu?. Nej, skicka inte tillbaka orginalet till företaget.Bacp skrev:
Ingen har föreslagit att kunden ber om två fakturor, en på arbete och belopp som överensstämmer exakt med offerten och en på de extraarbeten som kunden beställt. Därefter tvista om den andra fakturan om den inte duger (pris, tillräckligt detaljerad, rätt arbeten). Jag skulle gjort så om jag vill snabbt hitta en lösning på konflikten.
Slutligen ta hjälp av en besiktningsman om jag vill kräva ersättning för åsamkade skador.
Bonne courage !
Uhuhuuuu nej skicka aldrig någonsin original någonstans. Min förra hyresvärd bad mig om att få tillbaka min kopia av förstahandskontraktet. Aldrig någonsin. Det är din dokumentation på vad som hänt!
Vad jag vet så får man inte fortsätta driva in en faktura som är bestriden. Pga av att den just är bestriden. Det betyder att man inte godkänner debiteringen och tänker inte betala den innan man är överenns.. Sen finns det många andra varianter man göra efter det...
Men man blir nog rättad här om man skulle råka ha fel i något...
Men man blir nog rättad här om man skulle råka ha fel i något...
Du har rätt på så sätt att det inte anses förenligt med god inkassosed att skicka en bestriden fordran på inkasso eller till fogden. Fordringsägaren får heller inte ersättning för inkasseringskostnader eller ansökningsavgift till kfm även om de skulle vinna fallet i domstol. Men det är ju trots allt inte omöjligt att fortsätta driva det på det sättet om man är oseriös.