Om man jämför elförbrukningen före och efter inkoppling av bergvärme borde man ju komma årsCOP på spåren eftersom sänkningen i elförbrukning måste kompenseras av värme tillfört från bergvärmen. Detta förutsätter ju dock att man gått från direktverkande el till vattenburen bergvärme, att förbrukningen av hushållsel är konstant, etc etc...
En annan fråga kring bergvärmen (som kanske bör hamna i en separat tråd):
Finns det något som helst argument (ekonomiskt eller annat) för att ansluta huset till den fjärrvärme som planeras att dras in i villaområdet trots att huset redan har bergvärme?
Finns det något som helst argument (ekonomiskt eller annat) för att ansluta huset till den fjärrvärme som planeras att dras in i villaområdet trots att huset redan har bergvärme?
Hmm... hur mäter man effektiviteten hos en vp-anläggning om man saknar historisk information kring elförbrukningen före vp:n kom på plats? Brukar man t ex kunna läsa av i vp:n hur ofta elpatronen är inne och ger spetsvärme, vilket åtminstone bör ge ett hum om hur långt vp:n förmår att själv värma huset (jag har en IVT C7)?2an skrev:
I runda tal kan du spara 1000 kr/år. Det är lätt att räkna ut pay-off tid också. Min huvudräkning säger att det tar 40000/1000= 40 år innan investeringen är betald. Och det var någon annan tidigare som kom till samma resultat. Fast jag förstod inte riktigt hur.
Min ekonomiska beräkning enligt www.energiberakning.se blir så här:
Förutsättningar:
Ventilationsbehov/år: 4000 kWh (antaget värde)
Värmefaktor: 3
Investering [kr] 40.000
Avskrivningstid [år] 10
Kalkylränta [%] 5
Inflation [%] 2.4
Underhållskostnad [kr/år] 0
Fasta avgifter [kr/år] 0
Ev återinvestering [kr] 0
Efter viss tid [år] -
Energiprisökning 3% per år
År Besparing [kr] Nuvärde [kr]
1 1154 1099
2 1188 1077
3 1224 1057
4 1261 1037
5 1298 1017
6 1337 997
7 1377 978
8 1419 960
9 1461 941
10 1505 923
--------------
Nusumma: 10090
Vinst:: -29910
Min ekonomiska beräkning enligt www.energiberakning.se blir så här:
Förutsättningar:
Ventilationsbehov/år: 4000 kWh (antaget värde)
Värmefaktor: 3
Investering [kr] 40.000
Avskrivningstid [år] 10
Kalkylränta [%] 5
Inflation [%] 2.4
Underhållskostnad [kr/år] 0
Fasta avgifter [kr/år] 0
Ev återinvestering [kr] 0
Efter viss tid [år] -
Energiprisökning 3% per år
År Besparing [kr] Nuvärde [kr]
1 1154 1099
2 1188 1077
3 1224 1057
4 1261 1037
5 1298 1017
6 1337 997
7 1377 978
8 1419 960
9 1461 941
10 1505 923
--------------
Nusumma: 10090
Vinst:: -29910
Energiberäknaren,
Investeringskalkylen ser ju inte så bra ut
Lägg till att filtren kostar några hundringar per år (vilket svarar mot underhållskostnad) så får man ett ännu taskigare nuvärde.
Jag är inte helt med på hur du får fram besparingen, kan du förklara hur du t ex får fram besparingen 1154 kr år 1?
Investeringskalkylen ser ju inte så bra ut
Lägg till att filtren kostar några hundringar per år (vilket svarar mot underhållskostnad) så får man ett ännu taskigare nuvärde.Jag är inte helt med på hur du får fram besparingen, kan du förklara hur du t ex får fram besparingen 1154 kr år 1?
Det agrigatet gör är att höja tempraturen på inkomande köldbärare, så jag "bara" höfta till med en rimlig tempratur höjning utifrån vad tror är rimligt o sen la det i huvet ihopp med vad jag har förmig at det diagrem jag förlagt nånstans visar att en cop förendring med den tempratur skulle innebära.
kompliserat eller ej. så ser man ganska snart att värmepumpen i sig är den del som faktiskt är mycket energibesparande, o då spelar det ingen roll hur efektivt det är att återvinna ventilationen, då den spilda energin ändå är extremt billig att återuppvärma med värmepumpen.
ren frånluft utan återvinning är det jag hade monterat
kompliserat eller ej. så ser man ganska snart att värmepumpen i sig är den del som faktiskt är mycket energibesparande, o då spelar det ingen roll hur efektivt det är att återvinna ventilationen, då den spilda energin ändå är extremt billig att återuppvärma med värmepumpen.
ren frånluft utan återvinning är det jag hade monterat
Det vart rörigt det där.
jag generaliserar o kör med lite avrundade siffror, bara för att göra fenomenet lite synligare.
vi har ett hus som kostar 20 000:- att värma/ år
stoppar vi in utervinings agrigat X så halverar vi uppvärmningskostnaden.
Alltså kan vi tjäna 10 000:-/ år !!! STORA PENGAR.
Men nu väljer vi istälet att stoppa in en värmepump med COP 4
DÅ kostar det bara 5000:- att värma huset, vi har alltså tjänat 15000:-/år, så givet vis blir det denna lösnign.
om vi nu monterar båda lösningarna så halverar v altså bara dom där 5000:-
VI tjänar altså bara 2500:- på ventilations systemet, o det blir helt enkelt inte värt det tack vare att värmepumpen är så bra.
var det lättare nu?
jag generaliserar o kör med lite avrundade siffror, bara för att göra fenomenet lite synligare.
vi har ett hus som kostar 20 000:- att värma/ år
stoppar vi in utervinings agrigat X så halverar vi uppvärmningskostnaden.
Alltså kan vi tjäna 10 000:-/ år !!! STORA PENGAR.
Men nu väljer vi istälet att stoppa in en värmepump med COP 4
DÅ kostar det bara 5000:- att värma huset, vi har alltså tjänat 15000:-/år, så givet vis blir det denna lösnign.
om vi nu monterar båda lösningarna så halverar v altså bara dom där 5000:-
VI tjänar altså bara 2500:- på ventilations systemet, o det blir helt enkelt inte värt det tack vare att värmepumpen är så bra.
var det lättare nu?
Jag gjorde en ny noggrannare beräkning, se nedan.Beape skrev:Energiberäknaren,
Investeringskalkylen ser ju inte så bra ut
Jag är inte helt med på hur du får fram besparingen, kan du förklara hur du t ex får fram besparingen 1154 kr år 1?
Eftersom huset redan värms med en värmepump har jag antagit att värmen från denna kostar 40 öre/kWh eftersom den har en värmefaktor = 3 ungefär.
Investering [kr] 40000:-
Avskrivningstid [år] 10
Kalkylränta [%] 5
Inflation [%] 2.4
Underhållskostnad [kr/år] 0
Fasta avgifter [kr/år] 0
Ev återinvestering [kr] 0
Efter viss tid [år] 0
Värmefaktor: 3
Före åtgärd [kWh/år] 4000 kWh
Efter åtgärd [kWh/år] 1333
Energipris [öre/kWh] 40 öre
Prisökning [% /år] 3%
Handberäkning:
Besparing år ett: 0.40*(4000-1333)*1.03= 1099
Men du kan själv använda beräkningsprogrammet för att få siffrorna för flera år och ev vinst.
Så här blir det då: (Tyvärr vinglar kolumnerna när man klistrar in dem här.)
År Besparing [kr] Nuvärde [kr]
1 1099 1046
2 1132 1026
3 1166 1007
4 1201 988
5 1237 969
6 1274 950
7 1312 932
8 1351 914
9 1392 897
10 1434 880
--------------
Nusumma: 9613
Vinst: -30387
Tack, då förstår jag hur formeln är uppställd.
I praktiken är inte all uppvärmning den billiga 0.40-kronors från berget utan en del kommer ju att vara dyr 1.20-kronors från elnätet (när elpatronen slår till för att ge spetsvärme under kalla dagar).
Har man en klen bv-pump kan ju elpatronen behöva gå ganska ofta. Om en frånluftpump med återvinning minskar behovet av elpatronen blir ju investeringskalkylen lite gynnsammare eftersom man kapar dyra kWh även om detta inte har någon materiell inverkan på kalkylen.
Helst skulle man ju när man räknar på kompletterande värmesystem vilja veta hur ofta elpatronen är igång eftersom det är behovet av den man vill minska...
I praktiken är inte all uppvärmning den billiga 0.40-kronors från berget utan en del kommer ju att vara dyr 1.20-kronors från elnätet (när elpatronen slår till för att ge spetsvärme under kalla dagar).
Har man en klen bv-pump kan ju elpatronen behöva gå ganska ofta. Om en frånluftpump med återvinning minskar behovet av elpatronen blir ju investeringskalkylen lite gynnsammare eftersom man kapar dyra kWh även om detta inte har någon materiell inverkan på kalkylen.
Helst skulle man ju när man räknar på kompletterande värmesystem vilja veta hur ofta elpatronen är igång eftersom det är behovet av den man vill minska...