Renoverar källaren och har gjort upp ett hål i en bärande vägg som går mitt i huset, längst med hela huset.
Väggen är 11 meter lång och 22 cm bred. Hålet som jag tog upp är 1 meter i bredden och hamnar nästan i mitten på väggen, dvs ca 5 meter från hålet till vardera sida av väggen.
Jag har inte stöttat upp med något men funderar ifall det är bäst att göra det, vad tror ni?
Jag slipper ju helst men är orolig att det kan medföra problem med tiden (snö osv)?
Om uppstöttning behövs, är det klokast med en lodrät balk på vardera sida av öppningen samt en vågrät balk som går mellan dem?
Eller skippa balk på sidorna och istället köra med en vågrät balk som vilar på befintliga väggen (får isåfall göra upp hål för balken vilket inte är jättelätt).
Tar tacksamt emot era tankar!
Väggen är 11 meter lång och 22 cm bred. Hålet som jag tog upp är 1 meter i bredden och hamnar nästan i mitten på väggen, dvs ca 5 meter från hålet till vardera sida av väggen.
Jag har inte stöttat upp med något men funderar ifall det är bäst att göra det, vad tror ni?
Jag slipper ju helst men är orolig att det kan medföra problem med tiden (snö osv)?
Om uppstöttning behövs, är det klokast med en lodrät balk på vardera sida av öppningen samt en vågrät balk som går mellan dem?
Eller skippa balk på sidorna och istället köra med en vågrät balk som vilar på befintliga väggen (får isåfall göra upp hål för balken vilket inte är jättelätt).
Tar tacksamt emot era tankar!
Är det ett gjutet bjälklag uppepå?
Isf behövs det troligen inte med en så litet hål.
Vad finns det ovanpå ? Villa?
Ett vanligt sätt är att använda vinkeljärn, och sätta i urkapningen, runt hörnet på båda sid.
Järnen ska va ca 20 cm länger än hålet och så brukar man knacka ur fogen en bit så det blir ett upplag där.
Isf behövs det troligen inte med en så litet hål.
Vad finns det ovanpå ? Villa?
Ett vanligt sätt är att använda vinkeljärn, och sätta i urkapningen, runt hörnet på båda sid.
Järnen ska va ca 20 cm länger än hålet och så brukar man knacka ur fogen en bit så det blir ett upplag där.
@larsbj tack för svaret!
Ja det är gjutet bjälklag, inte helt säker men det ser gjutet ut iaf
Jag tar gärna det säkra före det osäkra, men förstod inte riktigt din beskrivning med vinkeljärn. Förklarar gärna mer
Menar du att man skippar de lodräta balkarna och bara har en vågrät, som på något sätt hålls uppe av vinkeljärn?
Ja det är gjutet bjälklag, inte helt säker men det ser gjutet ut iaf
Jag tar gärna det säkra före det osäkra, men förstod inte riktigt din beskrivning med vinkeljärn. Förklarar gärna mer
Menar du att man skippar de lodräta balkarna och bara har en vågrät, som på något sätt hålls uppe av vinkeljärn?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Sådant ska man helst fundera på innan man tar fram vinkelslipen... Det syns på första bilden att det är ett gjutet valv. Av detaljerna att döma gissar jag att huset är byggt på 50-talet. Det handlar nog mest om att säkra återstoden av den murade väggen. Du kan sko öppningen med vinkelstål till exempel. Hade öppningen funnits med från bärjan hade det legat armeringsstål mellan de översta skiften av betonghålsten.
Man lägger vinkeljärn så att stenarna står på den ena delen och den andra delen går upp på sidan/ väggen. Så det blir runt hörnet på de sten som är kvar.R ravve007 skrev:@larsbj tack för svaret!
Ja det är gjutet bjälklag, inte helt säker men det ser gjutet ut iaf
Jag tar gärna det säkra före det osäkra, men förstod inte riktigt din beskrivning med vinkeljärn. Förklarar gärna mer
Menar du att man skippar de lodräta balkarna och bara har en vågrät, som på något sätt hålls uppe av vinkeljärn?
Har jag tolkat det rätt att det så här vinkeljärnen ska sättas? Vinkeljärnen är markerade med rött.
Så får man hitta ett sätt att förankra dem väl i betonghålstenen (bult eller liknande).
Eller har jag misstolkat?
Så får man hitta ett sätt att förankra dem väl i betonghålstenen (bult eller liknande).
Eller har jag misstolkat?
Eller dåligt beskrivet....R ravve007 skrev:
Tog lite hjälp av Revit.
Ändarna på vinkeljärnet är alltså inhuggna i fogen så att det bär på den ytan. Behöver inte va så mycket typ 70 mm.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Ovan ett snitt genom hålet.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Hej, tack för den mästerliga beskrivningen, och alla andra svar förståss 
Jag har varit tvungen att pausa men ska ta mig an detta imorgon
Så ddt blir jakt på ett vinkeljärn, tjocklek runt 10mm om den ska kunna gå in i fogen, right?
Tack än en gång!
Jag har varit tvungen att pausa men ska ta mig an detta imorgon
Så ddt blir jakt på ett vinkeljärn, tjocklek runt 10mm om den ska kunna gå in i fogen, right?
Tack än en gång!
Vinkeljärn 70x70 verkar svårt att få tag på i de stora lokala kedjorna. Är det en järnhandel man får besöka?
Biltema hade 40x40 om jag inte minns fel, blir väl för klent.
Är det annars ett alternativ att köra plattstång dvs ej vinklad, kanske duger ändå?
Biltema hade 40x40 om jag inte minns fel, blir väl för klent.
Är det annars ett alternativ att köra plattstång dvs ej vinklad, kanske duger ändå?
Ok tack, då får jag fortsätta min jakt!
Trots att jag är ingenjör så finner jag det svårt att förstå hur höjden kan spela någon roll. Jag trodde att höjden (= delen som går lodrät) ser till att det inte rasar "framåt" resp. "bakåt", och den platta delen (= delen som går vågrät) är den som bär vikten "neråt".
Men så är det alltså inte?
Hoppas man begriper vad jag menar?
Trots att jag är ingenjör så finner jag det svårt att förstå hur höjden kan spela någon roll. Jag trodde att höjden (= delen som går lodrät) ser till att det inte rasar "framåt" resp. "bakåt", och den platta delen (= delen som går vågrät) är den som bär vikten "neråt".
Men så är det alltså inte?
Hoppas man begriper vad jag menar?
Det är inte lätt att minnas allt. Du kanske missade kursen med hållfasthetslära? Här är lite att fräscha upp kunskaperna med: https://abrahamssonsjarn.se/app/uploads/2019/09/Tibnor_Konstruktionstabeller-2018.pdfR ravve007 skrev:Ok tack, då får jag fortsätta min jakt!
Trots att jag är ingenjör så finner jag det svårt att förstå hur höjden kan spela någon roll. Jag trodde att höjden (= delen som går lodrät) ser till att det inte rasar "framåt" resp. "bakåt", och den platta delen (= delen som går vågrät) är den som bär vikten "neråt".
Men så är det alltså inte?
Hoppas man begriper vad jag menar?![]()




