Behöver den som fått servitut för ledning kunna ange exakt var ledningen ligger?
En granne fick 2010 servitut för en tryckledning för avlopp till kommunens pumpstation 450 metrr bort. 300 meter av sträckan går över en lantbrukares betesmark. Grannen fick efter motstånd servitut för avloppsledningen men vägrade mig att mot kostnadsdelning lägga en slang jämte hans slang för mitt framtida behov.
nu är frågan aktuell. När jag frågar grannen var ledningen ligger hänvisar han till kartan i akten. Men jag vet att kartan inte stämmer. Dessutom är en karta i en akt värdelös för att exakt lägesbestämma en ledning i servitutsgatan som angavs till fyra meters bredd. Markägaren motsätter sig ledningar i marken eftersom det i en fjärran framtid kan bli aktuellt att stycka av tomter (förutsatt att strandskyddet upphör). Av den anledningen är det intressant för mig att få lägga min ledning i den redan befintliga servitutsgatan om två meter på vardera sidan om den befintliga ledningen.
Lite frågor kring detta:
1. Kan man kräva att få lägga en ledning i en befintlig kanalisation?
2. kan grannen hävda ett servitut som han inte kan sätta ut på marken?
3. Är servitutet giltigt gentemot den tjänande fastigheten under dessa förhållanden?
4. Om grannen inte kan lokalisera sitt servitut vilket ansvar har jag då vid skada på hans ledning?
För övrigt är det dumt att man inte lägger söktrådar jämte sådana här avloppsledningar. Jag kan lätt lokalisera vattenledningen som går ungefär samma väg eftersom det lades ned en telekabel samtidigt 1990. Med signalgenerator och lokalisator lägesbestämmer jag telelinan med en dm noggrannhet (ingen spänning på telelinan innan signalgeneratorn ansluts. Kopparnätet nedlagt).
När grannens avloppsledning grädes ned så lokaliserade man inte vattenledning oc( telekabel.
Skanova fick 2010 ledningsrätt för telekabeln som lagts ned 1990. Men när nu kopparnätet läggs ned så bör ledningsrätten kunna fås att upphöra och då bör jag kunna lägga min ledning i närheten. Färskvattenledningen har inget servitut.
nu är frågan aktuell. När jag frågar grannen var ledningen ligger hänvisar han till kartan i akten. Men jag vet att kartan inte stämmer. Dessutom är en karta i en akt värdelös för att exakt lägesbestämma en ledning i servitutsgatan som angavs till fyra meters bredd. Markägaren motsätter sig ledningar i marken eftersom det i en fjärran framtid kan bli aktuellt att stycka av tomter (förutsatt att strandskyddet upphör). Av den anledningen är det intressant för mig att få lägga min ledning i den redan befintliga servitutsgatan om två meter på vardera sidan om den befintliga ledningen.
Lite frågor kring detta:
1. Kan man kräva att få lägga en ledning i en befintlig kanalisation?
2. kan grannen hävda ett servitut som han inte kan sätta ut på marken?
3. Är servitutet giltigt gentemot den tjänande fastigheten under dessa förhållanden?
4. Om grannen inte kan lokalisera sitt servitut vilket ansvar har jag då vid skada på hans ledning?
För övrigt är det dumt att man inte lägger söktrådar jämte sådana här avloppsledningar. Jag kan lätt lokalisera vattenledningen som går ungefär samma väg eftersom det lades ned en telekabel samtidigt 1990. Med signalgenerator och lokalisator lägesbestämmer jag telelinan med en dm noggrannhet (ingen spänning på telelinan innan signalgeneratorn ansluts. Kopparnätet nedlagt).
När grannens avloppsledning grädes ned så lokaliserade man inte vattenledning oc( telekabel.
Skanova fick 2010 ledningsrätt för telekabeln som lagts ned 1990. Men när nu kopparnätet läggs ned så bör ledningsrätten kunna fås att upphöra och då bör jag kunna lägga min ledning i närheten. Färskvattenledningen har inget servitut.
Nej, det är grannens kanalisation.G gråsten skrev:
Ja, servitutet är definierat av kartan i beslutet. Men det ger honom inte rätt att lägga ledningar på andra platser på din fastighet.G gråsten skrev:
Ja men kartan i beslutet gäller som jag skrev ovan. Det gäller inte ledningar på andra platser på den tjänande fastigheten.G gråsten skrev:
Du menar att grannen inte kan lokalisera den ledning som ligger på din fastighet men inte omfattas av servitutet för att den inte ligger på den platsen?G gråsten skrev:
Du har en skyldighet enligt jordabalken att inte skada den ledningen trots att den ligger på din fastighet utan rättighet. Ett sätt att ta det ansvaret är ju att fråga grannen om ledningen ligger på den yta som anges i servitutet. Om han uppger det så har du nog gjort vad du kan inför schaktningen såvida du inte har annan information om var ledningen går.
Grannens avloppsledning ligger inte på min fastighet utan på en betemark tillhörande em lantbruksfastighet.
jag förstår att kartan definierar läget. Problemet är att kartan i akten är i skala 1:4000 - ungefär. Ingen skala är angiven. Hur ska man med ledn8ng av en sådan karta kunna mäta in servitutsgatans gränser när det inte finns en enda inmätt punkt utmed ledningen.
jag kan dessutom bevisa att ledningen i verkligheten ligger ca 20 meter bortom där kartan säger att den ligger. Men det kan jag bara göra inom mark där jag inte behöver dra min ledning.
Det är rimligen grannen som har servitutet som ska visa var hans ledning ligger. Så innan min schaktning får jag begära att han sätter ut ledningen så att servitutsgatan på plus/minus 2 meter från ledningen är klar.
jag förstår att kartan definierar läget. Problemet är att kartan i akten är i skala 1:4000 - ungefär. Ingen skala är angiven. Hur ska man med ledn8ng av en sådan karta kunna mäta in servitutsgatans gränser när det inte finns en enda inmätt punkt utmed ledningen.
jag kan dessutom bevisa att ledningen i verkligheten ligger ca 20 meter bortom där kartan säger att den ligger. Men det kan jag bara göra inom mark där jag inte behöver dra min ledning.
Det är rimligen grannen som har servitutet som ska visa var hans ledning ligger. Så innan min schaktning får jag begära att han sätter ut ledningen så att servitutsgatan på plus/minus 2 meter från ledningen är klar.
Följdfråga: kartan anger läget för servitutet.
Antag att jag begär av grannen att han ska sätta ut på marken var hans ledningsgata ligger. Då kanske han svarar att du får själv bedöma var ledningsgatan ligger med ledning av kartan. Jag vägrar med hänvisning till att det normalt är ledningsägaren som vid förfrågan, t ex hos ledningskollen, märker ur var ledning går. Förhållandet bör inte vara annorlunda bara för att det är en enskild fastighetsägare som gynnas av servitutet.
Var hamnar man?
Antag att jag begär av grannen att han ska sätta ut på marken var hans ledningsgata ligger. Då kanske han svarar att du får själv bedöma var ledningsgatan ligger med ledning av kartan. Jag vägrar med hänvisning till att det normalt är ledningsägaren som vid förfrågan, t ex hos ledningskollen, märker ur var ledning går. Förhållandet bör inte vara annorlunda bara för att det är en enskild fastighetsägare som gynnas av servitutet.
Var hamnar man?
Du har alltså kommit överens med ägaren av en grannfastighet ("lantbrukaren") att du får lägga en ledning på dennes fastighet. Den fastigheten belastas sedan 2010 av ett servitut där en annan fastighetsägare ("grannen") har en ledning. Din ledning ska enligt överenskommelsen ligga i servitutsgatan. Du vet att grannens ledning delvis inte ligger i servitutsgatan.
Sammanfattar det situationen på ett korrekt sätt?
I så fall lägger du ledningen mitt i servitutsgatan och undviker att gräva av grannens ledning. Grannen har ingen skyldighet att sätta ut sin ledning vad jag vet men det underlättar ju.
Sammanfattar det situationen på ett korrekt sätt?
I så fall lägger du ledningen mitt i servitutsgatan och undviker att gräva av grannens ledning. Grannen har ingen skyldighet att sätta ut sin ledning vad jag vet men det underlättar ju.
Rätt uppfattat förutom att överenskommelse med lantbrukaren ännu inte föreligger. Jag funderar över vilka möjligheter jag har. Lantbrukaren är mycket motvillig att belasta ännu mer mark med servitut. Det du skrev ger mig intrycket att lantbrukaren skulle kunna låta mig lägga min ledning i "grannens" servitutsgata varvid jag naturligtvis har att ge akt på att inte skada den 2010 nedlagda avloppsledningen. Om det är på detta vis så har inte "grannen" exklusiv ensamrätt till utrymmet i hans servitutsgata. Lantbrukaren kan nog tänkas låta mig lägga ledningen om jag betalar ett belopp motsvarande det lantmätaren som framtvingade servitutet 2010 ålade grannen att betala i intrångsersättning. Jag kan avstå från att begära en egen servitutsrätt.
Nej, den som har servitut idag kan neka dig att använda samma mark. Det handlar inte bara om att du inte skall skada hans ledning när du gräver där, han skall kunna underhålla sin ledning utan att riskera att skada din ledning. Lantbrukaren kan inte på egen hand ge dig rätt att använda en annans sevitut.
Beror inte det på ur servitutet är formulerat? Det låter otroligt att LM har fattet ett beslut om att en avloppsledning för enskilt ändamål skulle ge total bestämmanderätt över en stor och illa definierad markyta där ledningen ska vara dragen. Lägger TS sin ledning med markeringsband över så hindras ju inte utövande av servitutet.
D v s tjänande fastighets ägare får läsa vad det står i servitutet och göra bedömningen om det går att lägga ett annat avloppsrör på samma yta.
D v s tjänande fastighets ägare får läsa vad det står i servitutet och göra bedömningen om det går att lägga ett annat avloppsrör på samma yta.
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Du kan inte få rätt att lägga ledningen inom servitutet om inte den som redan har ledningen där tillåter det. Däremot kan du få ett eget servitut som ligger precis kant i kant för att minimera belastningen på lantbrukarens mark.
Så ditt problem har inte så mycket att göra med var den befintliga ledningen faktiskt ligger. Grundproblemet är att servitutet inte är tillräckligt exakt definierat för dina behov. Det går att lösa genom att göra en gränsbestämning av servitutet, alltså att lantmäteriet fattar ett beslut som förtydligar mer detaljerat var gränserna för det går.
Om markägaren gör en sådan ansökan där du står för hans kostnader så får grannen möjligheten att framföra sina synpunkter till LM om bestämningen ska ta hänsyn till den faktiska placeringen eller enbart göras från kartmaterialet...
Är det kanske för att han vet att ledningen ligger utanför servitutsområdet som grannen inte vill prata om det?
Skulle en möjlighet vara att lantbrukaren erbjuder sig att skriva om servitutet utifrån var ledningen faktiskt ligger, men med större exakthet, och samtidigt ger dig ett parallellt område mot att du att du betalar alla kostnaderna för administrationen.
Det borde bli en win för lantbrukaren att få mer klarhet för ev. framtida avstyckning, en win för avloppsgrannen som får samstämmigheten mellan det reella och det formella och en win för dig som får ditt servitut.
Så ditt problem har inte så mycket att göra med var den befintliga ledningen faktiskt ligger. Grundproblemet är att servitutet inte är tillräckligt exakt definierat för dina behov. Det går att lösa genom att göra en gränsbestämning av servitutet, alltså att lantmäteriet fattar ett beslut som förtydligar mer detaljerat var gränserna för det går.
Om markägaren gör en sådan ansökan där du står för hans kostnader så får grannen möjligheten att framföra sina synpunkter till LM om bestämningen ska ta hänsyn till den faktiska placeringen eller enbart göras från kartmaterialet...
Är det kanske för att han vet att ledningen ligger utanför servitutsområdet som grannen inte vill prata om det?
Skulle en möjlighet vara att lantbrukaren erbjuder sig att skriva om servitutet utifrån var ledningen faktiskt ligger, men med större exakthet, och samtidigt ger dig ett parallellt område mot att du att du betalar alla kostnaderna för administrationen.
Det borde bli en win för lantbrukaren att få mer klarhet för ev. framtida avstyckning, en win för avloppsgrannen som får samstämmigheten mellan det reella och det formella och en win för dig som får ditt servitut.
Att ha ledningsservitut medför inte ensamrätt till marken. Det skulle ju medföra att även korsande ledningar blir omöjliga.
Medlem
· Stockholm
· 4 637 inlägg
Om bonden är ovillig kanske du kan få gräva ner det du vill gratis, mot att du går med på att gräva upp dina saker igen givet att bonden vill stycka tomter.
Bondens nutida givmildhet kan bli din framtida givmildhet som bonden kanske kan ha som påtryckning för att upphäva servitutet i en framtid.
Jag killgissar och är onödigt optimistisk, men det är ju måndagmorgon ;-)
Bondens nutida givmildhet kan bli din framtida givmildhet som bonden kanske kan ha som påtryckning för att upphäva servitutet i en framtid.
Jag killgissar och är onödigt optimistisk, men det är ju måndagmorgon ;-)
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Då har väl antingen parterna gjort en överenskommelse eller så har LM gjort en intresseavvägning att intrånget i servitutet inte är större än att det ska tålas?D Daniel 109 skrev:
Markägaren kan i vart fall inte med juridisk hållbarhet ge ut ett avtalsservitut som kommer i konflikt med det som redan finns. Dock går det att ge ut flera servitut på samma yta så länge de inte påverkar varandra, men är båda nedgrävda ledningar så gör de ju det.
Jag har uppfattat att det är så. I området där vi har fritidshus bygger kommunen nu kommunalt VA. Det har försenats i över ett år pga. att det finns ett antal servitut som är typ 200 år, som ger betesrätt på områden där kommunen skall gräva. De får inte gräva utan tillstånd från härskande fastighet, som numera är styckad till hundratals tomter. Det har därför krävts lantmäteriförrättning för att avskaffa dessa ”föräldralösa” servitut. Det har inte gått att fastställa vilka fastigheter som ör tjänande.D Daniel 109 skrev:
Och då har det alltså bara handlat om att tillfälligt gräva i servitutsområdet, där servitutet gäller rätt till passage.
Men det rör nog om att själva förrättningsprocessen enligt ledningsrättslagen ställer krav på att alla sakägare ska meddelas. Så det är nog ett annat problem än det som diskuteras här.H hempularen skrev:
Alltså: År 1990 fick några ägare av fritidsfastigheter, däribland jag, lov av en lantbrukare att förlägga en ledning, slang, för kommunalt vatten över dennes betesmark. Vi fick ett undertecknat medgivande att förlägga ledningen. Ingen ersättning krävdes eller gavs. Jag uppfattar det som en disposition som inte har kraft av servitut. Pga strandskydd med mera framstod det då som helt osannolikt att marken skulle bebyggas eller på annat sätt beröras så att ledningen låge i vägen. En vattenledning av PEM slang kan för övrig skarvas och ges nytt läge (eller förläggas mycket djupare på en delsträcka).
I samband med att vattenledning drogs föreslog jag Televerket att man skulle lägga markkabel jämte vattenledningen och slippa 450 meter åskutsatt luftledning. De kom dagen därpå med kabeln. Den lades med muntlig överenskommelse med markägaren. Kabeln ligger i samma grav som vattenslangen, möjligen att höjden skiljer.
För närvarande läggs kopparnätet ned i området men den befintliga teleledningen gör stor nytta eftersom vi med dess hjälp och kabelsökare vet exakt var vattenledningen ligger i naturen.
År 2010 behövde några grannar tryckavloppsledning för att få bygglov för nybyggnation på en uppstyckad fastighet (från ett hus till fyra). En ny generation företrädare för lantbruket ville inte medge ledningsdragningen eftersom det finns en teoretisk möjlighet att marken kan komma att bebyggas om strandskydddet upphör vid Ölands kust. Lantmätaren klargjorde att avloppet vore en förutsättning för grannarnas bygglov och att servitut kunde ges mot markägarens vilja. Nu gav markägaren med sig och grannarna fick servitut för avloppsledningen mot ekonomisk engångsersättning. Markägaren försökte få in en bestämmelse om att avloppsledningen skulle flyttas vid framtida behov men lantmätaren meddelade att sådana villkor inte var förenliga med servitutet.
Nu vaknade även Televerket/Skanova och krävde ledningsrätt för den tjugo år tidigare nedlagda telekabeln. Det fick man. Servitut och ledningsrätt omfattar fyra meters bredd och går utmed den befintliga vattenledningen och telekabeln från punkt A till punkt B. Servitutet för avloppsledning ligger således exakt där ledningsrätten ligger, utan sidoförskjutning. Lednngsrättsbeslutet innehåller inget om avloppsledning och beslutet om sevitut nämner inte ledningsrätten för telekabeln. Inget av besluten nämner vattenledningen (nu till åtta fastigheter).
Avloppsledningen drogs. Kommunen hade uttalat att det var önskvärt att man samtidigt försäkrade sig om att de övriga fyra fastigheterna nere på udden skulle kunna anslutas till kommunalt avlopp. Detta skulle kräva ytterligare en ledning i samma dimension 70 mm. Jag äger en av de fyra övriga fastigheterna och bad att få samlägga en ledning jämte den nya avloppsledningen mot full kostnadsersättning och överenskommelse med markägaren. Detta vägrade den som företrädde syskonen som fått servitutet beviljat. Jag uppfattade det bara som att han tyckte det var kul att neka mig. När avloppsledningen grävdes ned så följde den inte de befintliga ledningarna. Ingen utsättning gjordes av telekabeln och ingen inmätning gjordes när arbetet var färdigt men grävarbetet fortfarande kunde spåras. Avlippsledningen lades söder om tele/vattenledningen på varierande avstånd 5-20 meter, dvs betydligt mer än den beviljade bredden som ju var exakt bestämd eftersom telekabeln redan låg i marken och kunde lägesbestämmas. Vidare så börjar avloppsledningen 30 meter från telekabeln så avvikelsen i läge mellan servitut och ledningsrätt är uppenbar. Men här ligger ledningarna på kommunens mark och kommunen har inte reagerat trots att ledningsrätt och servitut gällde även på den marken.
De som fick servitut för sin avloppsledning kan inte längre ange var ledningen ligger. Någon lägesbestämning genom lantmäteriets försorg förefaller inte möjlig. Det är således meningslöst för mig att försöka få lägga en ledning i anslutning till servitutet för att minimera ianspråktagandet av mark.
Då förefaller det bättre att lägga avloppsledningen jämte befintlig vattenledning och telekabel. Skanovas kopparnät i området läggs ned i år. Risken på skada på nedlagt kopparnät förefaller inte värd att beakta. Tvärtom så tjänar möjligheten till lägesbestämning av kopparkabeln till att undvika skada på vattenledningen (som ännu inte övertagits av kommunen och som alltså ligger utan nyttjanderätt).
När kopparnätet väl är nedlagt så kan markägaren begära att ledningsrätten upphör då den inte längre tjänar sitt ursprungliga syfte. Om inte förr bör det gå att få till stånd en överenskommelse med markägaren då. Nekas detta bör förutsättningar finnas för ett officialservitut lika det som ägarna till den 2010 förlagda avlopsledningen fick. För markägaren bör det dock det vara bättre med ett avtal som inte ger ledningshavaren större skydd än det för vattenledningen, dvs inget alls. Det oroar mig inte.
Den 2010 nedgrävda avloppsledningen drogs söder om vattenledningen. Man struntade i besluten som exakt definierade var ledningen skulle läggas. Mig passar det att lägga en ledning nära intill men norr om vattenledningen. De andra får väl försöka sätta ut norra gränsen till sin fyra meter breda ledningsgata. Bara de inte hänvisar till kartan och ledningsrätten för telekabeln. Det bör gå att hänvisa till att jag lägger den nya ledningen norr om den befintliga vattenledningen och telekabeln och att de uttryckligen lagt sig söder om. Man bör inte kunna häva servitut för en ledningsgata om ledningen inte ligger i ledningsgatan. Kvar står den grävandes skyldighet att försöka undvika skador på ledningar i mark oavsett rättslig skyddsnivå.
Förlåt, detta blev långt men gav mig möjlighet att reda ut tankarna inför en trasslig situation.
I samband med att vattenledning drogs föreslog jag Televerket att man skulle lägga markkabel jämte vattenledningen och slippa 450 meter åskutsatt luftledning. De kom dagen därpå med kabeln. Den lades med muntlig överenskommelse med markägaren. Kabeln ligger i samma grav som vattenslangen, möjligen att höjden skiljer.
För närvarande läggs kopparnätet ned i området men den befintliga teleledningen gör stor nytta eftersom vi med dess hjälp och kabelsökare vet exakt var vattenledningen ligger i naturen.
År 2010 behövde några grannar tryckavloppsledning för att få bygglov för nybyggnation på en uppstyckad fastighet (från ett hus till fyra). En ny generation företrädare för lantbruket ville inte medge ledningsdragningen eftersom det finns en teoretisk möjlighet att marken kan komma att bebyggas om strandskydddet upphör vid Ölands kust. Lantmätaren klargjorde att avloppet vore en förutsättning för grannarnas bygglov och att servitut kunde ges mot markägarens vilja. Nu gav markägaren med sig och grannarna fick servitut för avloppsledningen mot ekonomisk engångsersättning. Markägaren försökte få in en bestämmelse om att avloppsledningen skulle flyttas vid framtida behov men lantmätaren meddelade att sådana villkor inte var förenliga med servitutet.
Nu vaknade även Televerket/Skanova och krävde ledningsrätt för den tjugo år tidigare nedlagda telekabeln. Det fick man. Servitut och ledningsrätt omfattar fyra meters bredd och går utmed den befintliga vattenledningen och telekabeln från punkt A till punkt B. Servitutet för avloppsledning ligger således exakt där ledningsrätten ligger, utan sidoförskjutning. Lednngsrättsbeslutet innehåller inget om avloppsledning och beslutet om sevitut nämner inte ledningsrätten för telekabeln. Inget av besluten nämner vattenledningen (nu till åtta fastigheter).
Avloppsledningen drogs. Kommunen hade uttalat att det var önskvärt att man samtidigt försäkrade sig om att de övriga fyra fastigheterna nere på udden skulle kunna anslutas till kommunalt avlopp. Detta skulle kräva ytterligare en ledning i samma dimension 70 mm. Jag äger en av de fyra övriga fastigheterna och bad att få samlägga en ledning jämte den nya avloppsledningen mot full kostnadsersättning och överenskommelse med markägaren. Detta vägrade den som företrädde syskonen som fått servitutet beviljat. Jag uppfattade det bara som att han tyckte det var kul att neka mig. När avloppsledningen grävdes ned så följde den inte de befintliga ledningarna. Ingen utsättning gjordes av telekabeln och ingen inmätning gjordes när arbetet var färdigt men grävarbetet fortfarande kunde spåras. Avlippsledningen lades söder om tele/vattenledningen på varierande avstånd 5-20 meter, dvs betydligt mer än den beviljade bredden som ju var exakt bestämd eftersom telekabeln redan låg i marken och kunde lägesbestämmas. Vidare så börjar avloppsledningen 30 meter från telekabeln så avvikelsen i läge mellan servitut och ledningsrätt är uppenbar. Men här ligger ledningarna på kommunens mark och kommunen har inte reagerat trots att ledningsrätt och servitut gällde även på den marken.
De som fick servitut för sin avloppsledning kan inte längre ange var ledningen ligger. Någon lägesbestämning genom lantmäteriets försorg förefaller inte möjlig. Det är således meningslöst för mig att försöka få lägga en ledning i anslutning till servitutet för att minimera ianspråktagandet av mark.
Då förefaller det bättre att lägga avloppsledningen jämte befintlig vattenledning och telekabel. Skanovas kopparnät i området läggs ned i år. Risken på skada på nedlagt kopparnät förefaller inte värd att beakta. Tvärtom så tjänar möjligheten till lägesbestämning av kopparkabeln till att undvika skada på vattenledningen (som ännu inte övertagits av kommunen och som alltså ligger utan nyttjanderätt).
När kopparnätet väl är nedlagt så kan markägaren begära att ledningsrätten upphör då den inte längre tjänar sitt ursprungliga syfte. Om inte förr bör det gå att få till stånd en överenskommelse med markägaren då. Nekas detta bör förutsättningar finnas för ett officialservitut lika det som ägarna till den 2010 förlagda avlopsledningen fick. För markägaren bör det dock det vara bättre med ett avtal som inte ger ledningshavaren större skydd än det för vattenledningen, dvs inget alls. Det oroar mig inte.
Den 2010 nedgrävda avloppsledningen drogs söder om vattenledningen. Man struntade i besluten som exakt definierade var ledningen skulle läggas. Mig passar det att lägga en ledning nära intill men norr om vattenledningen. De andra får väl försöka sätta ut norra gränsen till sin fyra meter breda ledningsgata. Bara de inte hänvisar till kartan och ledningsrätten för telekabeln. Det bör gå att hänvisa till att jag lägger den nya ledningen norr om den befintliga vattenledningen och telekabeln och att de uttryckligen lagt sig söder om. Man bör inte kunna häva servitut för en ledningsgata om ledningen inte ligger i ledningsgatan. Kvar står den grävandes skyldighet att försöka undvika skador på ledningar i mark oavsett rättslig skyddsnivå.
Förlåt, detta blev långt men gav mig möjlighet att reda ut tankarna inför en trasslig situation.
Redigerat: