Taket har betongpannor, de har såklart efter 37 år tappat sin beläggning. Några är utbytta och man ser att de börjat vittra sönder och känns "smuliga"... Då det rör sig om ett vinkelhus i enplan är ju takytan ganska stor och vi har bara bott här ett år så går det att skjuta på takbytet gör vi ju gärna det 
på garaget har vi takpapp som är från -99, som en liten parentes, hur länge kan man räkna med att den håller?
på garaget har vi takpapp som är från -99, som en liten parentes, hur länge kan man räkna med att den håller?
Jag tror man brukar säga 20 år på takpapp, men det beror ju på. Viss takpapp kan man tjära också, så att den håller längre.
Det är förstås svårt att avgöra om ert tak behöver bytas eller inte men om plywooden och läkten är fräsch så kan man nog nöja sig med att byta pannorna och kanske göra vissa punktreparationer. Det är bara att gå upp på taket, lyfta upp lite pannor och kolla. Betongpannor kostar 50 - 100 kr/kvm. Och sen är det ju lite jobb med att byta dem plus att det ofta blir lite plåtarbeten.
Prickarna på insidan tror jag kommer av vindsklimatet, inte utifrånkommande fukt. Jag kan inte avgöra om det är problematiskt eller inte.
Ni kanske kan hyra in en besiktningsman på en timme eller två som kommer och gör en professionell bedömning av taket och vad ni behöver göra åt det. Det borde inte bli så dyrt, det behövs ju inte någon protokollskrivning utan handlar enbart om rådgivning.
Det är förstås svårt att avgöra om ert tak behöver bytas eller inte men om plywooden och läkten är fräsch så kan man nog nöja sig med att byta pannorna och kanske göra vissa punktreparationer. Det är bara att gå upp på taket, lyfta upp lite pannor och kolla. Betongpannor kostar 50 - 100 kr/kvm. Och sen är det ju lite jobb med att byta dem plus att det ofta blir lite plåtarbeten.
Prickarna på insidan tror jag kommer av vindsklimatet, inte utifrånkommande fukt. Jag kan inte avgöra om det är problematiskt eller inte.
Ni kanske kan hyra in en besiktningsman på en timme eller två som kommer och gör en professionell bedömning av taket och vad ni behöver göra åt det. Det borde inte bli så dyrt, det behövs ju inte någon protokollskrivning utan handlar enbart om rådgivning.
Så länge pannorna är hela och ligger hyfsat bra på plats brukar det ju hålla tätt, bilderna från vinden var ju toppenfina!
Har pannorna blivit så tunna att man inte kan gå på dom utan att dom spricker/knäcks när man går på taket så är det definitivt dags att byta omgående! Annars klarar de sig förmodligen några år till beroende på om du ligger rätt, ränndalar och plåtbeslag är hela osv, samt lite tätare kontroller..
Har pannorna blivit så tunna att man inte kan gå på dom utan att dom spricker/knäcks när man går på taket så är det definitivt dags att byta omgående! Annars klarar de sig förmodligen några år till beroende på om du ligger rätt, ränndalar och plåtbeslag är hela osv, samt lite tätare kontroller..
Plywoodskivor som undertak är lite annorlunda än masonit.
Gissningsvis finns det två olika varianter av plywoodtak (undertak).
1) Plywoodskivorna är belagda med något vattentåligt toppskikt, typ plast/melanin, el asfalt el likn.
2) Plywoodskivorna är täckta med takpapp, precis som råspont.
Om det är alt 2 och om pappen inte har läckt någonstans så känns det rimligt att byta pannor, takpapp och strö & läkt samtidigt. Då vet man att taket ska stå sig minimum 30 år framåt utan att man behöver bry sig ett dugg. (En årlig kontroll är dock alltid på sin plats oavsett.)
Om det är alt 1 så är det sannolikt att skivorna är anfrätta i kanterna. Kanske så lite att de kan klara ytterligare en livslängd betongpannor. Kanske går det att skydda kanterna med trätjära. Det är förmodligen bara lönt om det är rejäla överlapp, så det finns ytterligare anfrätningsmån som räcker i +30 år. Annars bör de bytas, och då är troligtvis råspont det bästa och rimligaste alternativet.
Om man vill skjuta på takbytet så går det bra. Upp och inspektera vinden/taket minst en ggn/år. Så länge taket är friskt och inget läckage förekommer så är det lugnt. Kan ju vara lämpligt att också inspektera utsidan så att allt är helt och funktionsdugligt där också. Dessutom att lyfta på några pannor här och där för att framförallt kontrollera att läkten är tillräckligt frisk.
Gissningsvis finns det två olika varianter av plywoodtak (undertak).
1) Plywoodskivorna är belagda med något vattentåligt toppskikt, typ plast/melanin, el asfalt el likn.
2) Plywoodskivorna är täckta med takpapp, precis som råspont.
Om det är alt 2 och om pappen inte har läckt någonstans så känns det rimligt att byta pannor, takpapp och strö & läkt samtidigt. Då vet man att taket ska stå sig minimum 30 år framåt utan att man behöver bry sig ett dugg. (En årlig kontroll är dock alltid på sin plats oavsett.)
Om det är alt 1 så är det sannolikt att skivorna är anfrätta i kanterna. Kanske så lite att de kan klara ytterligare en livslängd betongpannor. Kanske går det att skydda kanterna med trätjära. Det är förmodligen bara lönt om det är rejäla överlapp, så det finns ytterligare anfrätningsmån som räcker i +30 år. Annars bör de bytas, och då är troligtvis råspont det bästa och rimligaste alternativet.
Om man vill skjuta på takbytet så går det bra. Upp och inspektera vinden/taket minst en ggn/år. Så länge taket är friskt och inget läckage förekommer så är det lugnt. Kan ju vara lämpligt att också inspektera utsidan så att allt är helt och funktionsdugligt där också. Dessutom att lyfta på några pannor här och där för att framförallt kontrollera att läkten är tillräckligt frisk.
Ett undertak med råspont och en bra takduk är bättre än både board eller plywood sen saknar husen nästan alltid taksprång när det är uppbyggt med nån form av board. River man boarden och spikar på råspont så breddar man sprången till c:a 30-40 cm och skyddar därmed fasaden. Nästa aspekt är hur det ser ut runt genomföringar och ränndal. En ränndal på ett tak med råspont och en underbeslags plåt blir ofta bättre än vid board.Gamla betong pannor är obehandlade och släpper mycket sand och man får lätt mossa gentemot en ytbehandlad betongpanna. Nyckel färdigt kompl med plåt arbeten, huvar, vatten avrinning, målning vindskivor, språng mm. Byggställning, kranbil för lyft, containrar och städning av ett certifierat företag med fast anställd personal så kan du räkna c;a 1000kr / kvm + - beroende på förutsättning.
Mvh en Takläggare
Mvh en Takläggare
Vet inte hur djup takfot eller taksprång man brukar ha men vår takfot sticker i alla fall ut 30-40cm, 4 st brädor bredvid varandra. På gavlarna sticker det ut ännu mer men då är det den målade plywooden som syns.
Pannorna är av den tjockare varianten, har förstått att det fanns en lite tunnare variant också... Har kanske 4-5 pannor på hela taket som är utbytta totalt. Har två ränndalar och två skorstenar på taket. Den ena ska vid talbyte sättas igen men vi ska i höst installera kamin så då tillkommer det en skorsten.
Pannorna är av den tjockare varianten, har förstått att det fanns en lite tunnare variant också... Har kanske 4-5 pannor på hela taket som är utbytta totalt. Har två ränndalar och två skorstenar på taket. Den ena ska vid talbyte sättas igen men vi ska i höst installera kamin så då tillkommer det en skorsten.
1000:-/kvm före eller efter ROT?
Medlem
· Västernorrland
· 12 010 inlägg
Det är väl ingen som säger nåt om att det inte är bättre med ett riktigt undertak? Men det innebär ju inte att ett enklare undertak i form av masonit är en fullständigt oduglig lösning. Kräver möjligen mer koll på yttertaket.