Hej,
Kan man söka om utökat mandat i tingsrätten ?
Kortfattat så sitter vårt dödsbo fast. Vi har en boutredningsman men trots hennes gedigna erfarenhet så är hon också lite handfallen….
Det vi andra tror är grunden är psykisk ohälsa men hen (arvingen) är inte diagnostiserad och har ingen god man.
Kan man söka om utökat mandat i tingsrätten ?
Kortfattat så sitter vårt dödsbo fast. Vi har en boutredningsman men trots hennes gedigna erfarenhet så är hon också lite handfallen….
Det vi andra tror är grunden är psykisk ohälsa men hen (arvingen) är inte diagnostiserad och har ingen god man.
Om inget händer med bouppteckningen tror jag inte att problemet är brist på mandat, utan något annat.
När tingsrätten utser en boutredningsman förlorar dödsbodelägarna rätten att styra över dödsboet. Enligt 19 kap. 11 § 1 st Ärvdabalken (ÄB) tar boutredningsmannen över all rådighet.
Visserligen har boutredningsmannen en skyldighet enligt 19 kap. 11 § 2 st ÄB att "om möjligt inhämta delägarnas mening" vid viktiga beslut. Men detta är en samrådsplikt, inte en vetorätt.
Boutredningsmannen ska lyssna, men om delägarna är oense har hen rätt att fatta det slutgiltiga beslutet själv. Det enda undantaget är försäljning av fastighet/bostadsrätt, där boutredningsmannen måste söka tillstånd hos domstolen om en delägare vägrar samtycka (19 kap. 13 § ÄB).
När tingsrätten utser en boutredningsman förlorar dödsbodelägarna rätten att styra över dödsboet. Enligt 19 kap. 11 § 1 st Ärvdabalken (ÄB) tar boutredningsmannen över all rådighet.
Visserligen har boutredningsmannen en skyldighet enligt 19 kap. 11 § 2 st ÄB att "om möjligt inhämta delägarnas mening" vid viktiga beslut. Men detta är en samrådsplikt, inte en vetorätt.
Boutredningsmannen ska lyssna, men om delägarna är oense har hen rätt att fatta det slutgiltiga beslutet själv. Det enda undantaget är försäljning av fastighet/bostadsrätt, där boutredningsmannen måste söka tillstånd hos domstolen om en delägare vägrar samtycka (19 kap. 13 § ÄB).
Moderator
· Stockholm
· 57 598 inlägg
Det låter märkligt, för det är just det som är syftet med att låta tingsrätten utse en boutredningsman. Att så att säga vid behov köra över en eller flera arvingar.
En boutredningaman får dock inte sälja fast egendom utan samtliga dösbodelägares godkännande, men om det inte går att få samtligas godkännande får boutredningsmannen ändå sälja fast egendom om tingsrätten godkänner försäljningen.
Vi hade en sådan situation efter våra föräldrar, psykisk ohälsa, ett av mina syskon.
Det blev ca 15 rundor i tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen innan arvet kunde skiftas.
En boutredningaman får dock inte sälja fast egendom utan samtliga dösbodelägares godkännande, men om det inte går att få samtligas godkännande får boutredningsmannen ändå sälja fast egendom om tingsrätten godkänner försäljningen.
Vi hade en sådan situation efter våra föräldrar, psykisk ohälsa, ett av mina syskon.
Det blev ca 15 rundor i tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen innan arvet kunde skiftas.
En BM kan inte sälja fastigheter tex utan att alla godkänner det. Och det finns i praktiken en massa saker denne inte kan. Vi hade en mer junior BM (Advokat + 10 år erfarenhet) som lämnade över till en just nu väldigt senior pga problem denne aldrig mött och inte kunnat hantera. Det är inte riktigt så lätt som du tänker. BM kan tex inte heller göra hemfridsbrott trots att fastigheten är dödsboets och denne måste förhålla sig opartisk.globaljuggler skrev:
Om inget händer med bouppteckningen tror jag inte att problemet är brist på mandat, utan något annat.
När tingsrätten utser en boutredningsman förlorar dödsbodelägarna rätten att styra över dödsboet. Enligt 19 kap. 11 § 1 st Ärvdabalken (ÄB) tar boutredningsmannen över all rådighet.
Visserligen har boutredningsmannen en skyldighet enligt 19 kap. 11 § 2 st ÄB att "om möjligt inhämta delägarnas mening" vid viktiga beslut. Men detta är en samrådsplikt, inte en vetorätt.
Boutredningsmannen ska lyssna, men om delägarna är oense har hen rätt att fatta det slutgiltiga beslutet själv. Det enda undantaget är försäljning av fastighet/bostadsrätt, där boutredningsmannen måste söka tillstånd hos domstolen om en delägare vägrar samtycka (19 kap. 13 § ÄB).
Ja, det kanske är så enkelt att man får låta tiden gå. Vi är just nu på ca 10 rundor i hovrätten med allt från himmel till jord…..H hempularen skrev:Det låter märkligt, för det är just det som är syftet med att låta tingsrätten utse en boutredningsman. Att så att säga vid behov köra över en eller flera arvingar.
En boutredningaman får dock inte sälja fast egendom utan samtliga dösbodelägares godkännande, men om det inte går att få samtligas godkännande får boutredningsmannen ändå sälja fast egendom om tingsrätten godkänner försäljningen.
Vi hade en sådan situation efter våra föräldrar, psykisk ohälsa, ett av mina syskon.
Det blev ca 15 rundor i tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen innan arvet kunde skiftas.
Inget i vårt fall har fått prövningstillstånd i högsta domstolen ännu. Det kanske kommer. Arvingen har lämnat in det till EU domstolen också …
Det är ju rättså frustrerande.
Redigerat:
Hur lång tid tog ert?H hempularen skrev:Det låter märkligt, för det är just det som är syftet med att låta tingsrätten utse en boutredningsman. Att så att säga vid behov köra över en eller flera arvingar.
En boutredningaman får dock inte sälja fast egendom utan samtliga dösbodelägares godkännande, men om det inte går att få samtligas godkännande får boutredningsmannen ändå sälja fast egendom om tingsrätten godkänner försäljningen.
Vi hade en sådan situation efter våra föräldrar, psykisk ohälsa, ett av mina syskon.
Det blev ca 15 rundor i tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen innan arvet kunde skiftas.
Vi är inne på år 2. Vår nu väldigt seniora Advokat gissar 8-10 år till. Hon jobbar mycket med att svara på okynnes stämningar och kostnaderna för bara det är ca 50- 70,000kr/mån. Hon jobbar med att driva saker framåt också. Men det kanske bara är att svälja….
Jag har tagit hjälp av en egen Advokat. Han är också lite häpen….men håller med om att trots juridiskt mandat finns stora praktiska problem.
Redigerat:
Ett exempel (det finns 250 till). Arvinge har tagit alla pantbrev till fastighet i beslag. BM kan inte göra något innan de antingen dödas eller hon får dem i original. Tingsrätten har efter ca ett år beslutat att arvingen ska lämna ut dem. Dödandet av dem överklagades och genomfördes inte trots att BM ville det. Arvingen har inte någon inkomst, eller tillgångar och har olovlig bosatt sig i en av dödsboets fastigheter. Så trots att vitet för anmodan och krav att inlämna pantbrev kommer ticka nu så kan inte kronofogden mäta ut något så det biter inte….pengar är inte problemet som jag skrev. Hen kommer fortsätta att inte lämna ut dem…vitet kan ticka. Krav avskrivs pga att inget kan inhämtas alt läggs på framtiden (arvet). Det påverkar hen inte alls. Det finns inget att hämta….allt som BM vinner trots Tingsrätten, hovrätten mm saknar praktisk effekt….
Det är hen redan.globaljuggler skrev:
Nej, det kanske inte finns något att göra. Jag funderar på att ändå skicka in en begäran och se om Tingsrätten nekar den. Det kostar ju bra 900kr.
Altså 900kr är inget i sammanhanget. Advokaten tar 3000kr/timman 🙈 Och arvingen som obstruerar har hittills kostat miljoner.globaljuggler skrev:
Om inget sker så kommer obstruktioner säkert kosta 3-6 miljoner innan det är klart.
Redigerat:
Om du vill skänka bort pengar finns det andra mottagare som har större nytta av pengarna, hjälporganisationer i Ukraina exempelvis.Newgirl84 skrev:
Tingsrätten kan inte ge dispens från lagen eller uppfinna nya mandat som inte redan står i Ärvdabalken. En boutredningsman har de verktyg som lagen medger – varken mer eller mindre – och domstolen kan inte ge dem rätt att agera utanför det regelverket. Risken är stor att du kastar 900 kr i sjön om ansökan gäller något som juridiskt inte existerar.

