Bedrägeri !!!!!!!
Jag är i behov av råd och tips.
Min mammas bror har tagit över deras fars hus genom att dikta upp ett gåvobrev som min morfar skrivit på. Utan att veta vad han skrivit på.
När man frågar honom om han har gett bort huset svarar han "nej inte vad jag vet". Och så säger han att " vad som än händer är halva huset din mammas".
Men så är det alltså inte längre, mammas bror har sökt lagfart på sin tillurade gåva.
Vi har bestridit lagfarten och polisanmält honom. Han har tagit med min morfar till en mäklarfirma för att två mäklare ska bevittna morfars signatur. Morar tror att han varit där för att värdera huset.
Kan tllägga att min morfar är dement och äter bromsmedicin för detta.
Har mäklarna ingen skyldighet att kolla upp så att den här gåvan är riktigt?? Borde de inte kolla om syskon finns och märka att en farbror på 82 år inte är helt på det klara med vad det gäller??
Finns det någon här som har erfarenhet om att förklara gåvobrev ogiltigt?? Vi ska även försöka få en fullmakt ogiltigförklarad som mammas bror har. Det ter sig inte lämpligt att han sköter morfars ekonomi efter det här. Han har ju missbrukat sin beroendeställning.
Vad tror ni????
Min mammas bror har tagit över deras fars hus genom att dikta upp ett gåvobrev som min morfar skrivit på. Utan att veta vad han skrivit på.
När man frågar honom om han har gett bort huset svarar han "nej inte vad jag vet". Och så säger han att " vad som än händer är halva huset din mammas".
Men så är det alltså inte längre, mammas bror har sökt lagfart på sin tillurade gåva.
Vi har bestridit lagfarten och polisanmält honom. Han har tagit med min morfar till en mäklarfirma för att två mäklare ska bevittna morfars signatur. Morar tror att han varit där för att värdera huset.
Kan tllägga att min morfar är dement och äter bromsmedicin för detta.
Har mäklarna ingen skyldighet att kolla upp så att den här gåvan är riktigt?? Borde de inte kolla om syskon finns och märka att en farbror på 82 år inte är helt på det klara med vad det gäller??
Finns det någon här som har erfarenhet om att förklara gåvobrev ogiltigt?? Vi ska även försöka få en fullmakt ogiltigförklarad som mammas bror har. Det ter sig inte lämpligt att han sköter morfars ekonomi efter det här. Han har ju missbrukat sin beroendeställning.
Vad tror ni????
Det står en del i Privata affärer Juli/augusti 2007 sid 48,49 om fullmakter och demens, tydligen gäller de inte om det är en dement person som skrivit dem, då ska man tydligen gå genom överförmyndarnämnden och be om ett godmansförordnande.
Det är ansökt om god manskap för min morfar nu.
Det hela är ju mycket tråkigt att man är så pengakåt att man utsätter en gammal man för detta under hans sista år.
Kan väl tilläggas att min mamma och hennes bror inte varit vänner på många år. Men man gör ändå inte såhär.
Morfar vill ju inget annat än att det ska vara lika och rättvist.
Jag tycker att det är ett solklart fall, man får inte skriva avtal med någon som inte förstår innebörden av dem. Då utnyttjar man deras svaghet och förleder dem.
Det hela är ju mycket tråkigt att man är så pengakåt att man utsätter en gammal man för detta under hans sista år.
Kan väl tilläggas att min mamma och hennes bror inte varit vänner på många år. Men man gör ändå inte såhär.
Morfar vill ju inget annat än att det ska vara lika och rättvist.
Jag tycker att det är ett solklart fall, man får inte skriva avtal med någon som inte förstår innebörden av dem. Då utnyttjar man deras svaghet och förleder dem.
Tack för tipset om privata affärer. Jag har bara läst lagboken och det står inte helt i klartext där om jag säger så. 
Jag tror att när det är sådana här tvister så får det kosta pengar annars får man nog inte sinnesfrid.
Man ska bara inte kunna göra såhär!!!
Jag tror att när det är sådana här tvister så får det kosta pengar annars får man nog inte sinnesfrid.
Man ska bara inte kunna göra såhär!!!
A
Amarace
Medlem
· Dorotea (Lapplands Sydport)
· 405 inlägg
Amarace
Medlem
- Dorotea (Lapplands Sydport)
- 405 inlägg
Men man kan ju se det från andra hållet också, du är ju partisk från ditt håll och blir väl "sur" om huset går till din morbror, men det kan ju faktiskt ha gått rätt till också (nu säger jag inte att det är så, men man måste ju se det från båda hållen). Så enda sättet är väl att anlita en advokat från er sida och se hur det går med bestridande o.s.v.
Underskriften från mäklarana är ju inte mer märkvärdiga än om nån annan skulle ha skrivit under bevittnandet, om du ska bevittna en underskrift, inte gör du väl en full utredning om hur det står till med bakgrunder o.s.v.
Underskriften från mäklarana är ju inte mer märkvärdiga än om nån annan skulle ha skrivit under bevittnandet, om du ska bevittna en underskrift, inte gör du väl en full utredning om hur det står till med bakgrunder o.s.v.
Det har säkert gått rätt till och visst är jag jävig men jag upprepar återigen att morfar säger att han inte vill ge brodern huset utan vill att det ska vara rättvist.
Även om de inte min mamma och hennes bror är vänner hade hon aldrig kunnat göra så mot honom.
Mamma är ju barn till min morfar, det kan ingen ta ifrån henne och torde således ha rätt till sin laglott.
Jaja vi får kämpa vidare.
Även om de inte min mamma och hennes bror är vänner hade hon aldrig kunnat göra så mot honom.
Mamma är ju barn till min morfar, det kan ingen ta ifrån henne och torde således ha rätt till sin laglott.
Jaja vi får kämpa vidare.
Om man är dement ska ju vid behov överförmyndaren se till att den dementes intressentillvaratas, sedan kan ju gränsen för tillräcklig demens vara svår att avgöra, och då räcker det ju knappast att alla 'arvingar' är överens om något, i detta fall har ju personen någon form av demens, och då känns det ju inte särskilt rätt att inte ens ha kollat med de övriga 'arvingarna'
Så att det inte har gått rätt till tycker jag inte det är någon större tvekan om.
Och om försäljningen innebär att den demente hamnar på gatan utan tillgångar, efter husförsäljningen, så saknar man väl ord...
Så att det inte har gått rätt till tycker jag inte det är någon större tvekan om.
Och om försäljningen innebär att den demente hamnar på gatan utan tillgångar, efter husförsäljningen, så saknar man väl ord...
är huset en gåva eller är det reglerat i ett testamente??Lhea skrev:
Är det reglerat i testamente så är det som så (om jag inte missminner mig eller reglerna ändrats) att en person ej kan testamentera bort mer än hälften av sina tillgångar, laglotten är således hälften av tillgångarna delat på antalet syskon.
Ex: En far avlider och efterlämnar tre barn. Fadern har uprättat ett testamente till förmån för en vän.
Vännen ska enligt testamentet ha hela kvarlåtenskapen om 300.000 kr. Barnen kräver sin laglott och får 50.000 var, medan vännen får 150.000kr.
är huset en gåva så har det inte med ett ev. arv att göra.
Jodå, gåvor som getts under arvlåtarens livstid kan räknas av från arvet som förskott på arv. För gåvor till bröstarvinge, som det är frågan om nu, är normalfallet att de ska avräknas som förskott på arv och om inget annat avtalas är det det som gäller.pappskallen skrev:
Men, det är antagligen till föga tröst för trådskaparen. Som andra tipsat - rådgör med advokat, genast.
Ok, intressant, det innebär alltså att om jag som 30-åring ger bort ett fritidshus till ett av mina barn så ses det som ett förskott på arvet tills dess jag avlider, låt säga 40 år senare.
vilket värde räknar man på då?? är det värdet vid dödsfallet eller värdet vid överlåtelsen (som med all säkerhet är ett litet belopp 40 år senare)??
vilket värde räknar man på då?? är det värdet vid dödsfallet eller värdet vid överlåtelsen (som med all säkerhet är ett litet belopp 40 år senare)??
Jag är ingen jurist, men som jag förstår det så är grundfallet att priset när gåvan gavs gäller, vilket gör att gamla gåvor normalt sett blir ganska oviktiga att bråka om, om de inte är väldigt stora, vilket kanske inte är helt orimligt.pappskallen skrev:
Jag vet att det också finns möjlighet att hävda att gåvor som görs i livets slutskede ska likställas med testamenterade tillgångar och då får inte mer än hälften av tillgångarna ges bort.
Det är värdet vid dödsdagen som gäller!
Sedan gäller det att skilja på päron och äpplen.
Vill morfar ge bort något till ett syskon kan inte andra syskon göra något åt det. Inte ens "mormor", alltså äkta maka kan göra något åt det, även om det så skulle vara giftorättsgods. Dock finns en lite passus och det är om det utgör deras gemensamma hem.
Vill morfar inte ge bort något är det han som skall låta gåvan gå åter genom att åberopa någon av de regler om rättshandlingars ogiltighet som kan vara tillämpliga i fallet.
Som tidigare skrivits; kontakta någon jurist som är insatt i dessa frågor.
Lycka till!!!!
Sedan gäller det att skilja på päron och äpplen.
Vill morfar ge bort något till ett syskon kan inte andra syskon göra något åt det. Inte ens "mormor", alltså äkta maka kan göra något åt det, även om det så skulle vara giftorättsgods. Dock finns en lite passus och det är om det utgör deras gemensamma hem.
Vill morfar inte ge bort något är det han som skall låta gåvan gå åter genom att åberopa någon av de regler om rättshandlingars ogiltighet som kan vara tillämpliga i fallet.
Som tidigare skrivits; kontakta någon jurist som är insatt i dessa frågor.
Lycka till!!!!