64 476 läst ·
90 svar
64k läst
90 svar
BAGA Easy Erfarenhet
Jag betvivlar inte alls att du vet vad du pratar om Fredric.
Jag frågade om biorock anläggningen på miljö&hälsa och de sa direkt att den är inte godkänd. Den tyska testningen är inte giltig i Sverige även om den följer europanormen. Så för den lösningen var det kört. Kommunen kräver mer eller mindre att man väljer BAGA här nere, sen om det beror på inkompetenta handläggare det vet inte jag. Jag hade inte valt BAGA heller heller om det inte hade varit för den nya biotanken, jag hade varit tvungen att ha en upphöjd infiltration på tomten annars och det vill jag inte ha. Med något annat minireningsverk hade jag klarat mig med en 15m2 underjordisk makadambädd som är ett krav oavsett vilket mrv man placerar ut eftersom inget garanterar att det klarar bakteriekraven. Med biotanken behöver jag inte ha någonting efteråt...betydligt smidigare och snyggare.....
Skulle det vara så att kommunens direkt bryter mot lagen så är det ju väldigt underligt men samtidigt deras problem.
Jag frågade om biorock anläggningen på miljö&hälsa och de sa direkt att den är inte godkänd. Den tyska testningen är inte giltig i Sverige även om den följer europanormen. Så för den lösningen var det kört. Kommunen kräver mer eller mindre att man väljer BAGA här nere, sen om det beror på inkompetenta handläggare det vet inte jag. Jag hade inte valt BAGA heller heller om det inte hade varit för den nya biotanken, jag hade varit tvungen att ha en upphöjd infiltration på tomten annars och det vill jag inte ha. Med något annat minireningsverk hade jag klarat mig med en 15m2 underjordisk makadambädd som är ett krav oavsett vilket mrv man placerar ut eftersom inget garanterar att det klarar bakteriekraven. Med biotanken behöver jag inte ha någonting efteråt...betydligt smidigare och snyggare.....
Skulle det vara så att kommunens direkt bryter mot lagen så är det ju väldigt underligt men samtidigt deras problem.
@jhenrikj
Jag hade samma problem med Biorocken i den kommunen jag är, men jag visade dem vad det stod i NFS 2006:7 ( http://www.swedishepa.se/Documents/f...nfs_2006_7.pdf ). Det spelar nämligen ingen roll om testningen är gjord i kina usa eller någon annan stans i världen. Är testinstitutet accrediterat att testa enl. EN12566-3 så är det samma standard det testas enl. punk slut!
Du skriver att det är kommunens problem om de godkänner lösningar som inte är "godkända". Det är inte sant, det är nämligen alltid fastighetsägaren som är ansvarig för att se till att den avloppsreningen han har lever upp till kraven. Det innebär att om man får en lösning godkänd av kommunen som de sedan inser inte uppfyller kraven enl. NFS 2006:7 så är de tvungna att ålägga fastighetsägaren att åtgärda detta och det kommer att bli på fastighetsägarens bekostnad! Det är anledningen till att vi inte har valt Baga till någon av våra anläggningar, 18st det gångna året.
Det må hända att bagas produkter är snygga, men det är knappast kärnfrågan för mig som fastighetsägare (i synnerhet eftersom vi hyr ut husen). Kärnfrågan är om produkten/lösningen på kort och lång sikt lever upp till de krav som kommunen ställer. I NFS 2006:7 på sidan 5 anges att:
/../
Anordningen kan kanförväntas uppnå ovan angivna reduktioner om dessa eller högre erhållits som resultat av funktionstester av sådana anordningar t.ex. enligt
- EN12566-3
- EN12566-4
- EN12566-6
- EN12566-7
-andra tester, t.ex nationella standarder
/../
För mig som jobbar mycket med juridik så tolkar jag det som att det är EN-testning eller motsvarande man skall ha.
Som jag skrev tidigare så kommer alltid fastighetsägaren att få betala om det blir "fel" oavsett om kommunen godkänt eller ej!
Min rekomendation till alla som skall anlägga nytt avloppssystem, se till att det är EN-testat. En-testningen är det enda testningen som är standardiserad och man kan jämföra mellan olika fabrikat och lösningar.
Bagas Biotank fick inte jag några oberoende test data från när jag frågade Baga, jag tolkar det som att det inte finns något. Deras säljare pratade sig varm om produkten, men min bedömning utgår i från givna fakta. Så det spelar mig ingen roll om den är snygg, den lever inte upp till de krav som ställs av lagstiftaren på kort och lång sikt! Sådana lösningar diskvalificerar jag i en upphandling!
Jag hade samma problem med Biorocken i den kommunen jag är, men jag visade dem vad det stod i NFS 2006:7 ( http://www.swedishepa.se/Documents/f...nfs_2006_7.pdf ). Det spelar nämligen ingen roll om testningen är gjord i kina usa eller någon annan stans i världen. Är testinstitutet accrediterat att testa enl. EN12566-3 så är det samma standard det testas enl. punk slut!
Du skriver att det är kommunens problem om de godkänner lösningar som inte är "godkända". Det är inte sant, det är nämligen alltid fastighetsägaren som är ansvarig för att se till att den avloppsreningen han har lever upp till kraven. Det innebär att om man får en lösning godkänd av kommunen som de sedan inser inte uppfyller kraven enl. NFS 2006:7 så är de tvungna att ålägga fastighetsägaren att åtgärda detta och det kommer att bli på fastighetsägarens bekostnad! Det är anledningen till att vi inte har valt Baga till någon av våra anläggningar, 18st det gångna året.
Det må hända att bagas produkter är snygga, men det är knappast kärnfrågan för mig som fastighetsägare (i synnerhet eftersom vi hyr ut husen). Kärnfrågan är om produkten/lösningen på kort och lång sikt lever upp till de krav som kommunen ställer. I NFS 2006:7 på sidan 5 anges att:
/../
Anordningen kan kanförväntas uppnå ovan angivna reduktioner om dessa eller högre erhållits som resultat av funktionstester av sådana anordningar t.ex. enligt
- EN12566-3
- EN12566-4
- EN12566-6
- EN12566-7
-andra tester, t.ex nationella standarder
/../
För mig som jobbar mycket med juridik så tolkar jag det som att det är EN-testning eller motsvarande man skall ha.
Som jag skrev tidigare så kommer alltid fastighetsägaren att få betala om det blir "fel" oavsett om kommunen godkänt eller ej!
Min rekomendation till alla som skall anlägga nytt avloppssystem, se till att det är EN-testat. En-testningen är det enda testningen som är standardiserad och man kan jämföra mellan olika fabrikat och lösningar.
Bagas Biotank fick inte jag några oberoende test data från när jag frågade Baga, jag tolkar det som att det inte finns något. Deras säljare pratade sig varm om produkten, men min bedömning utgår i från givna fakta. Så det spelar mig ingen roll om den är snygg, den lever inte upp till de krav som ställs av lagstiftaren på kort och lång sikt! Sådana lösningar diskvalificerar jag i en upphandling!
Anledningen till att utländska tester inte är godkända är enligt kommunen att det inte är samma kvalitet och sammansättning på det rena ingående vattnet. Det gör att kemikalietillsättningen ger olika resultat så därför godkänns inte tester som inte är utförda i Sverige. Det spelar ingen roll om metoden gäller i hela världen om inte man har samma förutsättningar (det tillsätts tydligen en del kemikalier redan till dricksvattnet t.ex. i tyskland, som påverkar reningsresultatet enligt kommunen) och det tycker jag är helt logiskt. Man kan inte testa och godkänna något med en förutsättning och sen bara anta att det fungerar i andra förutsättningar vilket ju är fallet om man inte fraktar ner svenskt vatten till Tyskland för att testa vilket jag inte tror är gjort. Om det visar sig att en sådan anläggning inte klarar kraven när kommunen kontrollerar (vilket den gör) så åker man ju dit oavsett hur mycket godkänd den är av en europanorm. Vår kommun testar alla avlopp då och då, och även om testningen är helt ovetenskaplig precis som länstyrelsens test, så får alltid BAGA de bästa reningsresultaten. Kommunen vill väl helt enkelt ha anläggningar som de vet av egen erfarenhet fungerar.
Fråga till Fredric..om man installerar ett 12566-3 godkänt reningsverk och kommunen ger dig ett åläggande att byta ut det för att det inte under en enda provtagning de senaste två åren har gett godkänt resultat, kan man neka det då och hänvisa till europanormen? (Jag vet att mina blivande grannar ligger risigt till med sitt biovac. Trots att de har efterföljande sand&makadambädd, så klarar inte verket av reningen tillfredställande, vad det beror på vet jag inte, men kommunen gillar det inte och avrådde mig bestämt att köpa ett sådant....).
Jag tror att vilket märke man än väljer så är det nog tillsyn/skötsel av verket som är den största faktorn som avgör resultatet på utg. vatten. Man bör nog enligt mig se till att ha nån som tittar till anläggningen då och då, kollar orto-fosfat, justerar kem, kanske behövs någon extra slamtömmning, fungerar pump mm.
Jag har inget MRV själv idag, men kikar runt lite. Greenrock har en lösning som jag gillar starkt - deras metod att dosera fällningskem. Man installerar en dospump inne i fastighet på utgående avlopp, pumpen står inomhus i bra klimat och man får en bra inblandning av kem i avloppsvattnet. Det tror jag är ett bra koncept. Sen kan man "flasha" med displayer, PLC-styrning osv. men i slutändan är det alltid så att mer teknik = mer krångel och DYRT att reparera.
Jag har inget MRV själv idag, men kikar runt lite. Greenrock har en lösning som jag gillar starkt - deras metod att dosera fällningskem. Man installerar en dospump inne i fastighet på utgående avlopp, pumpen står inomhus i bra klimat och man får en bra inblandning av kem i avloppsvattnet. Det tror jag är ett bra koncept. Sen kan man "flasha" med displayer, PLC-styrning osv. men i slutändan är det alltid så att mer teknik = mer krångel och DYRT att reparera.
Kommuner får inte säga åt dig att installera en viss produkt. Kommunen ska sätta upp riktlinjer för utsläpp av olika ämnen som kväve och fosfor och bakterier. Att som kommunal "mutad?" tjänsteman rekommendera en viss produkt låter inte seriöst. Minst ett par alternativ bör man ju rekommendera isåfall om det ska vara någon form av fungerande myndighetsutövning.
De har inte sagt åt mig, de har sagt att den här lösningen är alltid bäst i alla våra tester och den här och den här fungerar inte tillfredställande, och sen vilka de inte tänker godkänna m.a.p. testning. Vår kommun har betydligt högre krav än Naturvårdsverket har, oavsett vilket skyddsnivå det egentligen är så kräver de att alla nya anläggningar klarar hög nivå. Och jag har fortfarande inte begripit hur jag ska kunna komma undan med att installera något som kommunen inte godkänner. De ligger tyvärr för konsumentens skull lite längre fram i utvecklingen än andra kommuner. Mycket givetvis för att det är en badort och de vill vara rädda om havet.cem77 skrev:Kommuner får inte säga åt dig att installera en viss produkt. Kommunen ska sätta upp riktlinjer för utsläpp av olika ämnen som kväve och fosfor och bakterier. Att som kommunal "mutad?" tjänsteman rekommendera en viss produkt låter inte seriöst. Minst ett par alternativ bör man ju rekommendera isåfall om det ska vara någon form av fungerande myndighetsutövning.
@jhenrikj
För det första så stämmer det inte att man har så stor kemikalieinblandning i vattnet i utlandet att det skulle störa tester enl EN12566-3. Det är något som kommunen inbillat sig isf. Det finns europeiska normer även för detta. Så det var nog något av det dummaste jag hört! De flesta länder vill ju inte förgifta sina medborgare...
För det andra kan jag bara beklaga om din granne har ett reningsverk som inte fungerar. Kommunen kan och skall ålägga dem att byta ut det om det inte levererar de resultat som det skall. Det bör å andra sidan vara ett garantiförfarande kring det om de är seriösa. Det kan ju vara så att fastighetsägaren har något fel tidigare i systemet med, t.ex. inläckage i avlopps sytemet av dagvatten. Annars så kan det vara så att det är någon udda biologisk belastning. Det finns INGET reningsverk som fungerar om det inte är dimensionerat för den rådande biologiska- och hydrologiskabelastningen. Det finns heller inget reningsverk eller annan produkt för avloppsvattenrening som fungerar helt fläckfritt. Det är en microbiologi som skall hållas i schack och då tillstöter ibland problem beroende på biologiska förutsättningar och saker som påverkar detta. Om något företag eller kommun påstår annat är de djupt okunniga!
Kommunen ställer inte högre krav än naturvårdsverket. Det finns inom ramen för NFS 2006:7 tolkningsutrymme i ett antal avseenden. Det är häsloskydd och kretslopp. Dessa finns omnämnda men inte specificerade i de allmänna råden, ergo tolkningsutrymme!
Det finns dessutom ett nationellt mål för 2015, att man skall återvinna 65% av fosforn från avloppsfraktioner till jordbruk. Det kallas kretslopp.
Om vi skall fortsätta diskutera Baga och deras produkter, som du för ordar, så har de inte möjligheten att uppfylla det. De uppfyller heller inte kraven enl. NFS 2006:7 i min bedömning. De uppfyller heller inte det nationella målet om kretslopp på avloppsfraktioner. Baga, för visso som många andra, använder järn- eller aluminiumbaserade fällningskemikalier. Det är visat i ett antal forskningsstudier att fosfor fällt med dessa inte blir växttillgängliga inom rimlig tid. (se bl.a. VAV:s rapport från 1997). Om detta skall man dock veta att det tvistas i forskarkåren om huruvida det verkligen förhåller sig så.
Vidare om de tester du refererar till kring Baga, så är det endast ett fullständigt ovetenskapligt test i Länstyrelsens regi som de stödjer sig på. Deras resultat i denna grundar sig på 4st stickprov. Den rapporten belyser egentligen bara behovet av service av kunniga personer.
För det första så stämmer det inte att man har så stor kemikalieinblandning i vattnet i utlandet att det skulle störa tester enl EN12566-3. Det är något som kommunen inbillat sig isf. Det finns europeiska normer även för detta. Så det var nog något av det dummaste jag hört! De flesta länder vill ju inte förgifta sina medborgare...
För det andra kan jag bara beklaga om din granne har ett reningsverk som inte fungerar. Kommunen kan och skall ålägga dem att byta ut det om det inte levererar de resultat som det skall. Det bör å andra sidan vara ett garantiförfarande kring det om de är seriösa. Det kan ju vara så att fastighetsägaren har något fel tidigare i systemet med, t.ex. inläckage i avlopps sytemet av dagvatten. Annars så kan det vara så att det är någon udda biologisk belastning. Det finns INGET reningsverk som fungerar om det inte är dimensionerat för den rådande biologiska- och hydrologiskabelastningen. Det finns heller inget reningsverk eller annan produkt för avloppsvattenrening som fungerar helt fläckfritt. Det är en microbiologi som skall hållas i schack och då tillstöter ibland problem beroende på biologiska förutsättningar och saker som påverkar detta. Om något företag eller kommun påstår annat är de djupt okunniga!
Kommunen ställer inte högre krav än naturvårdsverket. Det finns inom ramen för NFS 2006:7 tolkningsutrymme i ett antal avseenden. Det är häsloskydd och kretslopp. Dessa finns omnämnda men inte specificerade i de allmänna råden, ergo tolkningsutrymme!
Det finns dessutom ett nationellt mål för 2015, att man skall återvinna 65% av fosforn från avloppsfraktioner till jordbruk. Det kallas kretslopp.
Om vi skall fortsätta diskutera Baga och deras produkter, som du för ordar, så har de inte möjligheten att uppfylla det. De uppfyller heller inte kraven enl. NFS 2006:7 i min bedömning. De uppfyller heller inte det nationella målet om kretslopp på avloppsfraktioner. Baga, för visso som många andra, använder järn- eller aluminiumbaserade fällningskemikalier. Det är visat i ett antal forskningsstudier att fosfor fällt med dessa inte blir växttillgängliga inom rimlig tid. (se bl.a. VAV:s rapport från 1997). Om detta skall man dock veta att det tvistas i forskarkåren om huruvida det verkligen förhåller sig så.
Vidare om de tester du refererar till kring Baga, så är det endast ett fullständigt ovetenskapligt test i Länstyrelsens regi som de stödjer sig på. Deras resultat i denna grundar sig på 4st stickprov. Den rapporten belyser egentligen bara behovet av service av kunniga personer.
Fredric..om du läste igenom vad jag egentligen skrev så blir det lättare att föra en saklig debatt än att du inbillar dig att jag skriver vissa saker.
Kommunen testar regelbundet alla mrv, jag vet inte hur många tester de har genomför på BAGA men eftersom det är det dominerande valet så är det ganska många. Kommunens egna tester visar på att BAGA ger bäst resultat. Det har inget med länsstyrelsens rapport att göra, mer än att det i båda undersökningarna handlar om slumpmässiga stickprov. När stickproven blir tillräckligt många så ser man ju iallafall en klar trend.
Sen som sagt, jag betvivlar inte det minsta om att du vet vad du talar om, men mycket är som du skriver dina egna tolkningar av saker och ting. Om det finns utrymme för tolkning och MHK har gjort en annan tolkning än dig så är det dem jag tänker lyssna på för det är trots allt de som bestämmer vilken avloppslösning jag får gräva ner i trädgården.
Kommunen testar regelbundet alla mrv, jag vet inte hur många tester de har genomför på BAGA men eftersom det är det dominerande valet så är det ganska många. Kommunens egna tester visar på att BAGA ger bäst resultat. Det har inget med länsstyrelsens rapport att göra, mer än att det i båda undersökningarna handlar om slumpmässiga stickprov. När stickproven blir tillräckligt många så ser man ju iallafall en klar trend.
Sen som sagt, jag betvivlar inte det minsta om att du vet vad du talar om, men mycket är som du skriver dina egna tolkningar av saker och ting. Om det finns utrymme för tolkning och MHK har gjort en annan tolkning än dig så är det dem jag tänker lyssna på för det är trots allt de som bestämmer vilken avloppslösning jag får gräva ner i trädgården.
Sent svar av mig men ändå...fredric1980 skrev:Till markus97
Jag vet inte exakt hur produkten är konstruerad, men så här uppfattar jag det efter din beskrivning.
Det låter som baga använder sig av kapacitiva mätare. Det innebär att man mäter om det går någon ström mellan polerna. Det vanligaste är att man använder likström till detta ändamål. Följden av detta är att man får en anod och en katod, då kommer den ena att "rosta" bort.
Om Baga tidigare haft konstant mätning mellan polerna och nu ändrat så att de endast använder 1/20-del av tiden till mätning kommer sannolikt utrustningen hålla 20ggr längre. Om man gör dessa antaganden så skulle utrustningen hålla i mellan 6-8år. Min personliga uppfattning är att kapacitansmätning vid avloppsvattenhantering inte är den mest optimala lösningen.
Riktigt, man mäter om det går ström mellan polerna. Klassisk nivåkontroll som används inom många områden.
Jag har inte kollat huruvida det används likström, kan vara så men jag tror det kan funka med växelström också va?
Tiden som den mäter är inte 1/20 av tiden, utan var 20:e sekund går det ut en kort puls. Förutom detta minskades också spänningen som skickas till sonden för att motverka angreppen. Detta har jag inte kollat. Men om vi antar att detta stämmer tror jag man kan addera ytterligare ett par år på nivåsondens livslängd, vilket gör att jag vågar gissa 10år??
Om nivåsonden vill gå i pension efter 10år tycker jag inte man kan neka den. Frågan är hur mycket annat som också är trasigt då? Kanske talar vi "helrenovering" eller kanske tom utbyte av system? Vem vet...
Nu kan jag byta tex en sond själv och skulle inte drömma om att ta in en dyr servicegubbe till detta vilket gör att jag inte oroar mig nämnvärt. Men har förstås inte kollat vad de vill ha för resevdelarna!
För att fortsätta älta nivåsonden så tror jag man kan använda vanliga rostfria pinnar av universaltyp om utbyte blir aktuellt.
Jag är inte proffs på detta utan inlägget är fyllt av antaganden.
känns som om tråden tappade meningen?... Baga erfarenheter från brukare handlade det om...
Medlem
· Västra Götalands län
· 152 inlägg
Slamavskiljaren är ju testad av SP med avseende på 12566-1. Som jag förstår det uppfyller den svenska krav på avskiljning av susp (kolla på hemsida och leta upp SP-protokollet) och den klarar . Att det inte säger nåt om fosfor är ju självklart, 12566-1 säger ju överhuvudtaget inget om fosfor alls...fredric1980 skrev:Det stämmer att baga har certifiering enl. 12566-1. Den avser endast avskiljningsförmåga. Baga har ju en aktiv del i sin slam avskiljare och det är deras "fosforreduktion" således duger det inte att komma med 12566-1 eftersom man vill påvisa rening av fosfor i slamavskiljaren. De har aldrig lyckats presentera några oberoende data som defacto visar att de reducerar fosforn där. De anger dessutom i sitt reklammaterial att det inte kommer ut några suspenderade partiklar över huvudtaget, vilket är en fysikalisk omöjlighet. Man mäter susp. i mg/l och reklamen anger de värdena i g/l. Om alla skulle ange i g/l så skulle ingen släppa ut susp. efter som man inte får CE-märkningen om man har så höga värden att det inte blir 0g/l avrundat. Känns ju sådär seriöst ärligt talat.
Det är att förenkla alltför långt. Allmänna råd är inte författningstext. Kommunerna har rätt stor frihet i bedömningen (bra eller inte kan onekligen diskuteras), och faktum är att det finns EN-standard även för infiltrationer och markbäddar. Den standarden är inte samma sak som 2006:7 (som ju i infilltrationsdelen bara är ett idisslande av gamla 1987 års anvisningar), utan där finns visst utrymme även för moduler etc.fredric1980 skrev:Enligt naturvårdsverketsförfattningssamling NFS 2006:7 skall anläggningar som godkänns av kommunerna antingen vara byggda enligt deras norm för infiltration eller markbädd. Den innehåller inga prefabricerade biomoduler e.dyl. Det innebär att kommunerna som ger tillstånd till denna typ av anläggning, utan att ha annan likvärdig testning från baga (vilket alltså inte finns), bryter mot naturvårdsverkets allmänna råd. I förlängningen innebär det att de bryter mot lagen. Om man förenklar miljöbalken så säger den att man skall följa naturvårdsverkets allmänna råd när man prövar tillstånd för avloppsanl.
En bra synpunkt. Tillverkarna bör låta utvärdera (av oberoende part) sina anläggningar i högre grad än idag. Jag tror det kommer, men det har varit segt i Sverige eftersom vi inte haft någon egen testningsanläggning förrän ganska nyss.fredric1980 skrev:
Jag kollade på biorocks en-cert och jag hittar inget där om hur bra de renar fosfor...? Den holländska(?) testningen verkar inte ha mätt den parametern, vilket är tråkigt eftersom det ju är ett av funktionskraven med minst 70% rening av P-tot... Lite rörig hemsida dock, så jag kanske missat nåt?fredric1980 skrev:
Biorock renar inte fosfor, man måste ha en fosforfälla efter eller före systemet. Säger ju en del om att EN12566-3 inte betyder någonting när det gäller om ett verk renar bra eller inte, det är bara en metod för hur det ska testas, inte vad som skall testas tydligen....
Till GL_HL : det du skrev om: "Har gjort en egen förbättring; tätat locket med en gummilist pga luktproblem då brunnen ligger ganska nära huset..."
Jag tror att du har en icke fungerande ventilation hemma(avloppsavluftning) alternativt någon vacumventil som stoppar luften att ta sig upp över taket och sköta ventilationen eftersom det är så ventilation går till av slamavskiljare/trekammarbrunnar.. In i locket och upp ut över taket. Blir värre av att täta locket. Kolla helst så det funkar tex genom rökgastest innan du tätar annars kan du ej prova(rökgaständsticka eller ampull i slamavskiljaren på en träbit flytande el. liknande och se om röken kommer upp över taket)
Jag tror att du har en icke fungerande ventilation hemma(avloppsavluftning) alternativt någon vacumventil som stoppar luften att ta sig upp över taket och sköta ventilationen eftersom det är så ventilation går till av slamavskiljare/trekammarbrunnar.. In i locket och upp ut över taket. Blir värre av att täta locket. Kolla helst så det funkar tex genom rökgastest innan du tätar annars kan du ej prova(rökgaständsticka eller ampull i slamavskiljaren på en träbit flytande el. liknande och se om röken kommer upp över taket)
AjajajGL_HL skrev:
Då förstör du ventilationen och reningen kommer inte fungera. Luften ska gå igenom locket och ut via ventilationen över husets tak.
Har haft minireningsverket i drift ett halvår nu. Hade samma problem som andra att givaren gick sönder, men fick det uppgraderat utan kostnad.
I vissa kommuner MÅSTE man ha serviceavtal på minireningsverk för att det ska vara ok. Dessutom så får du avsevärt mycket längre garanti av BAGA, en garanti jag inte vill vara utan.