17 454 läst ·
64 svar
17k läst
64 svar
Avslag trots beviljat bygglov från -73
Fasadändringar är undantagna från kravet på planenligt utgångsläge. Ändring av bärande konstruktion är inte lovpliktigt. Byggnaden kan också avvika från detaljplanen utan problem om avvikelsen har godkänts i en tidigare prövning.D Derbyboy skrev:
Om byggnaden är 1,9 meter för nära gränsen spelar nog inte prickmarken någon större roll, eftersom det uppenbarligen inte är en liten avvikelse, tyvärr.H Henrik Vamos skrev:När vi talade med en bygglovsrådgivare inför bygglovsansökan så stämde inte deras karta alls då de sa att hela långsidan av huset stod på prickad mark så vi köpte en tjänst via kommunen att de kom ut och mätte fastigheten igen. Jag bad dem då att även rita in den prickade marken så vi hade något att förhålla oss till men de kunde de inte göra eftersom det enligt mätteknikern inte fanns några mått på den prickade marken på plankartan av området.
Plankartan är från 1963. (Bifogar bild på vår tomt)
Tomtkartan jag bifogade är från senaste uppmätningen från kommunen men den inritade prickade marken är min egen uppmätning och tolkning.
Det finns ingen ritning med exakta mått och jag vet inte var kommunen fått sina uppgifter ifrån.
De har inte bifogat något underlag, bara svarstexten i mailet.
Vi har inte svarat kommunen än men planen när vi gör det är att be om underlag var de grundar det på att byggnaden står på prickad mark och ta det därifrån.
Taköverhänget är ca 40cm så jag tror inte det är medräknat.
På Boverket finns en del matnyttigt om planstridigt utgångsläge:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...planenlighet/planenligt-utgangslage/undantag/
Det står lite om när ändring av detaljplan medför planstridigt utgångsläge vilket verkar vara fallet här?
Är dock för trött för att djupdyka i detta.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...planenlighet/planenligt-utgangslage/undantag/
Det står lite om när ändring av detaljplan medför planstridigt utgångsläge vilket verkar vara fallet här?
Är dock för trött för att djupdyka i detta.
Är det nya regler att ändring av bärande konstruktion inte är lovpliktigt.Contrefort skrev:
Jag gjorde en avvägning för att sätta in ett glaspart, kommunen menade att jag behövde bygglov. Var dock 5?år sedan.
Glasparti blir en bygglovspliktig fasadändring samt kan en anmälan krävas om en avväxling av bärande konstruktion erfordras.D Derbyboy skrev:
Intressant.Claes Sörmland skrev:
Kommunen har tyvärr rätt, detta har kommit upp tidigare ett antal gånger här på BH. Lagen som är gällande är PBL och det är enligt den som er ansökan om bygglov prövas. Ert hus är planstridigt sedan den nya detaljplanen trädde i kraft och kan därmed inte ges vidare bygglov. Planenligt utgångsläge för huset är ett krav i PBL för vidare bygglov.
Ni har rätt till pågående användning av det planstridiga huset men tanken är att om ni ska genomföra bygglovskrävande åtgärder så ska ni ändra på byggnaden så att den följer gällande detaljplan.
Jag har liknande tjafs med min kommun.
Allt från 6 meter till minst 2.5 meter. Allt från prickat mark till brandskyddsregler.
Jag ville fortsätta bygga mitt garage som är byggt ca 0.5 meter från gränsen till grannen. Men se det gick inte.
Var byggreglerna så annorlunda på 70 talet?
Intressant att vad händer om jag måste riva gamla garaget och bygga nytt. Blir det då att man får leva utan garage?
Ja, PBL kom först 1987 med sina striktare regler och byggnadsnämnden hade dessutom möjligheter att besluta om dispenser från planernas bestämmelser efter eget gottfinnande. Och det gjorde man tydligen rätt frekvent.kisumisu skrev:
Kritiken mot detta system var att det upplevdes som orättvist och godtyckligt av våra politiska partier, att vissa fick dispens från planens regleringar men inte andra. Det var ett av argumenten för att PBL infördes - lika regler för alla. Det är väl den mest klassiska socialdemokratiska utgångspunkten? Känslan att någon annan har privilegier? Så vi fick PBL istället.
Ja, om den befintliga avvikelsen är liten så är det ju inget problem. Men eftersom det gavs rätt stora dispenser innan 1987 går det i många fall inte att förklara avvikelsen som liten i efterhand.G Gesh skrev:
I det här fallet ligger huset 1.5 meter för nära gränsen enligt planen som tom gällde på 20-talet när kåken byggdes så är troligtvis inte en liten avvikelse.
Överklagan är ett lotteri. Antingen får man en kompetent eller inkompetent handläggare iaf i Stockholm 😮
Överklagan är ett lotteri. Antingen får man en kompetent eller inkompetent handläggare iaf i Stockholm 😮
Det hela är egentligen inte konstigare än fallet med egna avloppsanläggningar. Ända fram till 60-70-talet byggdes tvåkammarbrunnar utan markbädd. Därefter ändrades reglerna och det krävdes att man satte trekammarbrunn med infiltration/markbädd.
Tvåkammarbrunnarna har ju dock fått användas. Men man har inte fått lov att renovera/reparera dem.
(Först nu på senare år har de dock börjat bli otillåtet att använda dem)
Tvåkammarbrunnarna har ju dock fått användas. Men man har inte fått lov att renovera/reparera dem.
(Först nu på senare år har de dock börjat bli otillåtet att använda dem)
Äldre måttangivelser är i meter med en halv meters noggrannhet. Det innebär att pinnarna kan stå 50 cm fel.B Bluppidupp skrev:Men när det gäller hörnet på prickad mark, är du och kommunen verkligen säkra på att den står på prickad mark?
Du får ha upp till, jag tror det var, 10cm mätfel på den ursprungliga byggnationen. Kanske kan det falla under det?
Vi hade geodata-avdelningen här och mätte upp vart vårt hus står men det som de mätte stämde inte alls med tomtpinnarna. När jag påtalade detta sa geodata att "ja vi har upp till 40cm fel". Vår handläggare blev knappast överlycklig men accepterade de tomtpinnebaserade måtten. Sen la vi oss en liten bit ifrån den hårda gränsen så var alla nöjda.
En tredje detalj, hur stort taköverhäng har du? Sticker taket ut mer än 50cm från fasaden ska även det räknas in i byggnadsarean. Det skulle t.ex. kunna förklara varför de tycker att huset står på ett annat ställe.
Vårt hus från1958 blev planstridigt i samband med detaljplanen som kom i vårt område 1965. Dels låg vårt hus endast 4 m från tomtgränsen (vilket var tillåtet då) och sedan låg en hörna av huset 20 cm in på prickmark (som inte var prickat när huset byggdes.) Det innebar att vi inte skulle kunna söka bygglov för något relaterat till vårt hus i och med att huset blev planstridigt.
Men när vi sökte lov i efterhand för en bod och detta överklagades av grannen så använde sig Länsstyrelsen av en skrivning som säger:
"Enligt övergångsbestämmelserna till PBL och plan- och bygglagen (1987:10, ÄPBL, ska därför 39 § byggnadstadgan (1959:612) tillämpas. Enligt den bestämmelsen får en byggnad inte läggas närmare gräns mot grannfastighet än 4,5 meter. Enligt 39 § tredje stycket får undantag medges från detta krav om det är påkallat av särskilda skäl samt att det kan ske utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafiksäkerhet och det inte försvårar ett lämpligt bebyggande av området. Om dessa förutsättningar är uppfyllda är byggnaden att anse som planenlig även om den placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter (RÅ 1994 ref 8)."
Jag tolkar det som att om ett lov gavs till er 1973 som då inte var planstridigt, och det har blivit det med PBL 1987, så ska huset kunna anses som planenligt ändå om det inte strider mot kraven ovan.
När det gäller oss är vi våra grannar evigt tacksamma att de överklagade, för nu har vi ett hus som är planenligt och vi kan söka bygglov hur mycket vi vill för enligt Länsstyrelsen (och senare Mark- och Miljödomstolen) så kommer tolkningen alltid att bli den samma.
Jag vet inte om det här kan hjälpa er, och om det riktigt är samma sak, då jag inte vet vilken bedömning som gjordes när ni fick placera huset så nära tomtgränsen när det ursprungligen byggdes, men det är värt att chansa. Risken är ju också att ni måste hamna i högre instanser där kompetensen är högre än bland kommunens tjänstemän.
Lycka till!
Men när vi sökte lov i efterhand för en bod och detta överklagades av grannen så använde sig Länsstyrelsen av en skrivning som säger:
"Enligt övergångsbestämmelserna till PBL och plan- och bygglagen (1987:10, ÄPBL, ska därför 39 § byggnadstadgan (1959:612) tillämpas. Enligt den bestämmelsen får en byggnad inte läggas närmare gräns mot grannfastighet än 4,5 meter. Enligt 39 § tredje stycket får undantag medges från detta krav om det är påkallat av särskilda skäl samt att det kan ske utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafiksäkerhet och det inte försvårar ett lämpligt bebyggande av området. Om dessa förutsättningar är uppfyllda är byggnaden att anse som planenlig även om den placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter (RÅ 1994 ref 8)."
Jag tolkar det som att om ett lov gavs till er 1973 som då inte var planstridigt, och det har blivit det med PBL 1987, så ska huset kunna anses som planenligt ändå om det inte strider mot kraven ovan.
När det gäller oss är vi våra grannar evigt tacksamma att de överklagade, för nu har vi ett hus som är planenligt och vi kan söka bygglov hur mycket vi vill för enligt Länsstyrelsen (och senare Mark- och Miljödomstolen) så kommer tolkningen alltid att bli den samma.
Jag vet inte om det här kan hjälpa er, och om det riktigt är samma sak, då jag inte vet vilken bedömning som gjordes när ni fick placera huset så nära tomtgränsen när det ursprungligen byggdes, men det är värt att chansa. Risken är ju också att ni måste hamna i högre instanser där kompetensen är högre än bland kommunens tjänstemän.
Lycka till!
Problemet är väl att bygglov gavs för huset 1973 men detaljplanen ändrades efter detta datum. Därmed är TS hus inte prövat mot gällande detaljplan. Det skiljer sig väl från ditt fall?Pellegnillot71 skrev:
Vårt hus från1958 blev planstridigt i samband med detaljplanen som kom i vårt område 1965. Dels låg vårt hus endast 4 m från tomtgränsen (vilket var tillåtet då) och sedan låg en hörna av huset 20 cm in på prickmark (som inte var prickat när huset byggdes.) Det innebar att vi inte skulle kunna söka bygglov för något relaterat till vårt hus i och med att huset blev planstridigt.
Men när vi sökte lov i efterhand för en bod och detta överklagades av grannen så använde sig Länsstyrelsen av en skrivning som säger:
"Enligt övergångsbestämmelserna till PBL och plan- och bygglagen (1987:10, ÄPBL, ska därför 39 § byggnadstadgan (1959:612) tillämpas. Enligt den bestämmelsen får en byggnad inte läggas närmare gräns mot grannfastighet än 4,5 meter. Enligt 39 § tredje stycket får undantag medges från detta krav om det är påkallat av särskilda skäl samt att det kan ske utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafiksäkerhet och det inte försvårar ett lämpligt bebyggande av området. Om dessa förutsättningar är uppfyllda är byggnaden att anse som planenlig även om den placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter (RÅ 1994 ref 8)."
Jag tolkar det som att om ett lov gavs till er 1973 som då inte var planstridigt, och det har blivit det med PBL 1987, så ska huset kunna anses som planenligt ändå om det inte strider mot kraven ovan.
När det gäller oss är vi våra grannar evigt tacksamma att de överklagade, för nu har vi ett hus som är planenligt och vi kan söka bygglov hur mycket vi vill för enligt Länsstyrelsen (och senare Mark- och Miljödomstolen) så kommer tolkningen alltid att bli den samma.
Jag vet inte om det här kan hjälpa er, och om det riktigt är samma sak, då jag inte vet vilken bedömning som gjordes när ni fick placera huset så nära tomtgränsen när det ursprungligen byggdes, men det är värt att chansa. Risken är ju också att ni måste hamna i högre instanser där kompetensen är högre än bland kommunens tjänstemän.
Lycka till!