Avgift till vägföreningen
Jag har fått en kallelse till årsmötet från den vägförening jag tillhör.
Till kallelsen bifogades mötets dagordning.
I dagordningen står att Styrelsen föreslår en höjning av årsavgiften till 1200 kr per andel som i fortsättningen årligen ska indexregleras.
Styrelsen föreslår också att slitageavgiften för externa brukare indexregleras. Styrelsen planerar också inför 2027 att justera debiteringslängden gällande andelstalen, prestation av beräkningsgrund ton/kilometermetoden. ???
I stadgarna står;
Om föreningsstämman ska godkänna uttaxering ska styrelsen ge medlemmarna tillfälle att från det kallelsen har skett ta del av en debiteringslängd, som visar det belopp som ska uttaxeras, vad varje medlem ska betala och när betalningen ska ske.
Min fråga är om indexreglering är ett godkänt och vanligt sätt att höja avgiften?
I stadgarna står ju att;Om föreningsstämman ska godkänna uttaxering
Om det blir indexreglering är det då medlemmarna som beslutar om vilket belopp som ska betalas?
Jag hoppas Claes Sörmland, som verkar vara en klok och kunnig person i den här typen av frågor, kommer in i tråden och ger sin synpunkt.
Till kallelsen bifogades mötets dagordning.
I dagordningen står att Styrelsen föreslår en höjning av årsavgiften till 1200 kr per andel som i fortsättningen årligen ska indexregleras.
Styrelsen föreslår också att slitageavgiften för externa brukare indexregleras. Styrelsen planerar också inför 2027 att justera debiteringslängden gällande andelstalen, prestation av beräkningsgrund ton/kilometermetoden. ???
I stadgarna står;
Om föreningsstämman ska godkänna uttaxering ska styrelsen ge medlemmarna tillfälle att från det kallelsen har skett ta del av en debiteringslängd, som visar det belopp som ska uttaxeras, vad varje medlem ska betala och när betalningen ska ske.
Min fråga är om indexreglering är ett godkänt och vanligt sätt att höja avgiften?
I stadgarna står ju att;Om föreningsstämman ska godkänna uttaxering
Om det blir indexreglering är det då medlemmarna som beslutar om vilket belopp som ska betalas?
Jag hoppas Claes Sörmland, som verkar vara en klok och kunnig person i den här typen av frågor, kommer in i tråden och ger sin synpunkt.
Du har rätt, det går inte att automatiskt ha en årsavgift som löper med en indexhöjning. Man måste gå igenom processen med att styrelsen lägger fram en inkomst- och utgiftsstat för stämmans godkännande och styrelsen lägger fram en debiteringslängds som anger vad som ska uttaxeras och hur det faller på respektive delägare. Notera att debiteringslängden aldrig behöver godkännas av stämman enligt samfällighetslagen,, det är styrelsen som beslutar om den. Stämman ska dock ta ställning till (godkänna) inkomst- och utgiftsstaten, d v s den budget som är grunden för uttaxeringen, den som visar vilka medel som behöver uttaxeras.
Men visst. Om styrelsen eller föreningen vill kalla den årliga uttaxeringen för "årsavgift" så är väl inte det olagligt. Även om jag tycker det leder tanken fel. Och visst, styrelsen kan ju försöka följa indexuppräkningar när de sammanställer inkomst- och utgiftstaten och förslaget på överskjutande utgiftsbelopp som ska uttaxeras. Och då blir ju även debiteringslängden en del av detta index.
Samtidigt ska ju föreningen inte överuttaxera medel som inte behövs för gemensamhetsanläggningens drift bara för att ett index säger det. Är vägarna av enklare snitt finns ju t ex ingen anledning att ens fondera pengar. Rör det sig om dyra asfalterade vägar eller gator kan ju t o m fondering av medel (alltså sparande) vara ett lagkrav och kanske ett stadgekrav.
Men visst. Om styrelsen eller föreningen vill kalla den årliga uttaxeringen för "årsavgift" så är väl inte det olagligt. Även om jag tycker det leder tanken fel. Och visst, styrelsen kan ju försöka följa indexuppräkningar när de sammanställer inkomst- och utgiftstaten och förslaget på överskjutande utgiftsbelopp som ska uttaxeras. Och då blir ju även debiteringslängden en del av detta index.
Samtidigt ska ju föreningen inte överuttaxera medel som inte behövs för gemensamhetsanläggningens drift bara för att ett index säger det. Är vägarna av enklare snitt finns ju t ex ingen anledning att ens fondera pengar. Rör det sig om dyra asfalterade vägar eller gator kan ju t o m fondering av medel (alltså sparande) vara ett lagkrav och kanske ett stadgekrav.
Redigerat:
Medlemmarna beslutar om beloppet, enligt det förslag till utgifts- och inkomststat som vanligen läggs fram av styrelsen. Om stämman beslutar mot styrelsen i fråga om detta så skulle åtminstone jag omedelbart avgå som styrelseledamot. Beslut om utgifts- och inkomststat måste fattas på varje årsstämma, annars finns inget underlag för debiteringslängden.
Tonkilometermetoden är vedertagen för vägavgifter.
Indexjustering av kostnader är sannolikt också vanligt. Vi gör så i vår samfällighet. Bättre att justera upp ett litet belopp varje år och sedan justera ner om det blev för mycket. Det är tyvärr vanligare att man inte gör något alls och sedan blir det en "chockhöjning" vart 10e år eller så när det är uppenbart att pengarna inte räcker.
Tonkilometermetoden är vedertagen för vägavgifter.
Indexjustering av kostnader är sannolikt också vanligt. Vi gör så i vår samfällighet. Bättre att justera upp ett litet belopp varje år och sedan justera ner om det blev för mycket. Det är tyvärr vanligare att man inte gör något alls och sedan blir det en "chockhöjning" vart 10e år eller så när det är uppenbart att pengarna inte räcker.
https://www.lantmateriet.se/sv/om-l...ta-andelstal-och-kostnader-for-vagforeningar/
Alltså, indexjustering är ju ett sätt att räkna upp priser för tjänster man köper in, t.ex. snöröjning. När man lägger budget (utgifts- och inkomststat) så vet man inte vad kostnaden kommer bli och då är "förra årets pris + 2%" (eller vad man nu justerar med) en rätt bra uppskattning. Mötet måste dock fatta beslut varje år om det.
Vad är "slitageavgiften för externa brukare"? Det låter lite knepigt, till skillnad från det andra. Får vägföreningen statsbidrag?
Alltså, indexjustering är ju ett sätt att räkna upp priser för tjänster man köper in, t.ex. snöröjning. När man lägger budget (utgifts- och inkomststat) så vet man inte vad kostnaden kommer bli och då är "förra årets pris + 2%" (eller vad man nu justerar med) en rätt bra uppskattning. Mötet måste dock fatta beslut varje år om det.
Vad är "slitageavgiften för externa brukare"? Det låter lite knepigt, till skillnad från det andra. Får vägföreningen statsbidrag?
Slitageavgift i det här fallet är en lägre avgift fastighetsägare (t.ex. fritidshusägare som bor på annan ort) men som använder en sträcka av samfällighetens väg för att komma till sina hus. Även jag som betalar full avgift till samfälligheten får betala slitageavgift för att vi äger ett fritidshus 2 km utanför samhället.tommib skrev:
Men var är den externa brukaren? Är det ett språkbruk som används i föreningen? Det verkar märkligt.
Antingen är man med i vägföreningen på grund av att ens fastighet har behov av vägen för att ta sig dit, och då är man inte extern, eller så är man inte med alls och då finns ingen grund att ta ut någon avgift överhuvudtaget.
Om du äger två fastigheter inom vägföreningens verksamhetsområde är det fullt normalt att du betalar två avgifter. Det är normalt fastigheten som är med, inte du som person.
Antingen är man med i vägföreningen på grund av att ens fastighet har behov av vägen för att ta sig dit, och då är man inte extern, eller så är man inte med alls och då finns ingen grund att ta ut någon avgift överhuvudtaget.
Om du äger två fastigheter inom vägföreningens verksamhetsområde är det fullt normalt att du betalar två avgifter. Det är normalt fastigheten som är med, inte du som person.
Kontrollera att det till denna föreningsstämma finns en Utgifts- och inkomststat och en debiteringslängd som visar de belopp medlemmarna ska betala i år. Det ska alltid finnas en Utgifts- och inkomststat och en debiteringslängd. Sedan kan styrelsen när de beräknar beloppen i Utgifts-och inkomststaten mycket väl använda indexuppräkning, men Utgifts- och inkomststaten ska beslutas varje år.bekin skrev:
Tonkilometermetoden är Lantmäteriets rekommenderade metod för att fördela underhållskostnader för enskilda vägar. Den beräknar andelstal (avgifter) genom att multiplicera en fastighets trafikmängd (ton/år) med vägsträckan (km) den använder, vilket ger en rättvis fördelning baserad på vägslitage:
https://www.lantmateriet.se/globalassets/fastigheter/samfalligheter/tonkm.pdf
Externa brukare skulle kunna vara en markägare som inte har med den mark han vill avverka inom båtnadsområdet för vägen men av någon anledning vill använda den, då får han betala en slitageavgift per tonkilometer...
För övrigt tycker jag man kan vara tacksam och betala om en vägförening finns och det inte blir extremfel eller dyrt.
Det är något av det mest otacksamma man kan sysselsätta sig med.
/ATW
För övrigt tycker jag man kan vara tacksam och betala om en vägförening finns och det inte blir extremfel eller dyrt.
Det är något av det mest otacksamma man kan sysselsätta sig med.
/ATW
OT: Externa brukare skulle oxå kunna vara elnätsbolagen eller Svenska kraftnät som tillfälligt har mycket tunga transporter på vägen i samband med nån ombyggnad av en kraftledning ( det är ju smidigt och billigt om man kan använda en vägförenings väg och bara betala för användandet)A ArneTW skrev:
Men de får alltså använda vägen utan att vara medlemmar i samfälligheten?
Njej, det beror på om samfälligheten får bidrag för underhåll av vägen. Om det inte utgår bidrag så kan man förbjuda "obehörig trafik". Får föreningen bidrag så skall vägen hållas öppen för allmänheten.
Nja, det är väl sällan så att inrättande av en gemensamhetsanläggning för gamla vägar utsläcker andrans rätt till vägen. Jag har t ex två rättigheter som ligger parallellt att köra från min fastighet till allmän väg. Dels den gamla officialservitutsrätten att använda vägarna och dels rätt via gemensamhetsanläggning att använda samma väg för utfart. Samfällighetsföreningen kan inte förbjuda mig att nyttja min officialservitutsrätt bara för att en gemensamhetsanläggning är inrättad för samma vägsträckor.H hempularen skrev: