11 556 läst ·
17 svar
12k läst
17 svar
Attefallshus följt av rivning huvudbyggnad
Sida 1 av 2
Hur funkar det om man bygger/får startbesked för attefallshus, och sedan river huvudbyggnaden?
Har attefallshuset rätt att stå kvar ensamt? Tanken är att den ska göra det tills det ordnas bygglov för en ny huvudbyggnad.
Har attefallshuset rätt att stå kvar ensamt? Tanken är att den ska göra det tills det ordnas bygglov för en ny huvudbyggnad.
Varför riva innan ni fått bygglov för ny huvudbyggnad? Skulle ni av någon anledning inte få det så har ni heller ingen befintlig huvudbyggnad att renovera i värsta fall. Ni behöver väl dessutom rivningslov för det gamla huset, kanske till och med kan tjäna en slant på att söka rivnings- och bygglov samtidigt... På köpet lär väl ingen ens fundera över ett attefallshus om ni ändå söker bygglov för ett nytt hus.
Om du också bygger det klart och får slutbesked kan det åtminstone stå kvar.
Jag är osäker på vad som då händer med byggytan. Om detaljplanen medger 150 kvm och de ser att det står 25 kvm där får du kanske bara bygga 125 kvm huvudbyggnad?
Jag är osäker på vad som då händer med byggytan. Om detaljplanen medger 150 kvm och de ser att det står 25 kvm där får du kanske bara bygga 125 kvm huvudbyggnad?
Ok, så man bör vänta på slutbeskedet iaf.
Som svar på haavards fråga så har jag kollat med kommunen som säger att attefallshus räknas helt separat och inte påverkar din byggyta.
Vi tänkte passa på att riva innan detaljplanen träder i laga kraft för att undvika rivningslov. Kanske är en bra idé att vänta tills man fått bygglov för ny huvudbyggnad, men då kanske man kan riva allt utom plattan och sedan bygga upp huset på nytt med det gamla bygglovet och på så sätt "renovera"? Iom att rivning inte är bygglovspliktigt utanför detaljplanerat område så behöver man inte göra en slutbesiktning el. dylikt.
Som svar på haavards fråga så har jag kollat med kommunen som säger att attefallshus räknas helt separat och inte påverkar din byggyta.
Vi tänkte passa på att riva innan detaljplanen träder i laga kraft för att undvika rivningslov. Kanske är en bra idé att vänta tills man fått bygglov för ny huvudbyggnad, men då kanske man kan riva allt utom plattan och sedan bygga upp huset på nytt med det gamla bygglovet och på så sätt "renovera"? Iom att rivning inte är bygglovspliktigt utanför detaljplanerat område så behöver man inte göra en slutbesiktning el. dylikt.
Ett uppfört Attefallshus med efteråt riven huvudbyggnad är en fråga som diskuterats rätt mycket hos SKL, Boverket och Länsstyrelserna.
Om ni vill bo i Attefallaren tills vidare innan ni byggt den nya huvudbyggnaden
Ni måste (efter slutbeskedet för Attefallshuset) göra en rivningsanmälan på den tidigare huvudbyggnaden och få startbesked för denna om er fastighet ännu inte omfattas av detaljplan (fram till att den nya vunnit laga kraft). I vissa fall kan det vara så att ni vägras startbesked, utan måste söka rivningslov när detaljplanen vunnit laga kraft istället.
Sedan måste ni söka bygglov för den nya huvudbyggnaden, oavsett om detaljplanen vunnit laga kraft eller ej.
Nu kommer vi till tolkningsfrågor där olika kommuner resonerat olika fram tills det finns praxis, det här är den tolkning som jag stött på i Stockholmstrakten:
Ni får inte uppföra friggebodar eller komplementbyggnader under tiden ni inte har en huvudbyggnad på fastigheten, eftersom Attefallaren är ett komplementbostadshus. Ni får inte utföra tillbyggnader som utökar arean, även om er fastighet är utanför sammanhållen bebyggelse. Attefallaren, som inte har bygglov, ska normalt inte räknas in i den bebyggda arean på fastigheten. Men det kan finnas undantag beroende på detaljplanens utformning.
Om ni vill göra Attefallaren till en huvudbyggnad och bygga en Attefallare till, uppföra friggebod, göra tillbyggnader osv
Då måste ni söka lov för det första Attefallshuset, även om det redan är uppfört, för att göra det till en huvudbyggnad. Först efter detta, när ni har en de facto huvudbyggnad, kan ni utföra alla övriga åtgärder som PBL och PBF tillåter.
Om ni vill bo i Attefallaren tills vidare innan ni byggt den nya huvudbyggnaden
Ni måste (efter slutbeskedet för Attefallshuset) göra en rivningsanmälan på den tidigare huvudbyggnaden och få startbesked för denna om er fastighet ännu inte omfattas av detaljplan (fram till att den nya vunnit laga kraft). I vissa fall kan det vara så att ni vägras startbesked, utan måste söka rivningslov när detaljplanen vunnit laga kraft istället.
Sedan måste ni söka bygglov för den nya huvudbyggnaden, oavsett om detaljplanen vunnit laga kraft eller ej.
Nu kommer vi till tolkningsfrågor där olika kommuner resonerat olika fram tills det finns praxis, det här är den tolkning som jag stött på i Stockholmstrakten:
Ni får inte uppföra friggebodar eller komplementbyggnader under tiden ni inte har en huvudbyggnad på fastigheten, eftersom Attefallaren är ett komplementbostadshus. Ni får inte utföra tillbyggnader som utökar arean, även om er fastighet är utanför sammanhållen bebyggelse. Attefallaren, som inte har bygglov, ska normalt inte räknas in i den bebyggda arean på fastigheten. Men det kan finnas undantag beroende på detaljplanens utformning.
Om ni vill göra Attefallaren till en huvudbyggnad och bygga en Attefallare till, uppföra friggebod, göra tillbyggnader osv
Då måste ni söka lov för det första Attefallshuset, även om det redan är uppfört, för att göra det till en huvudbyggnad. Först efter detta, när ni har en de facto huvudbyggnad, kan ni utföra alla övriga åtgärder som PBL och PBF tillåter.
Moderator
· Stockholm
· 57 838 inlägg
Jag tror det kan vara rätt riskabelt att riva huvudbyggnaden i väntan på ny detaljplan. Det är mer regel än undantag att detaljplaner blir försenade, och under tiden råder ofta totalt byggförbud inom området som skall detaljplaneras. Antag att det tar 10 år innan du får en ny detaljplan.
Hempularen har till stor del rätt, därför håller jag med om kommentaren att det kan vara riskabelt att riva en huvudbyggnad och vänta på att detaljplanen ska bli klar senare.
Kommunen kan vägra att ge beslut om bygglov eller startbesked för åtgärder inom områden som omfattas av detaljplanearbete, men det är enligt PBL begränsat till två år:
Tillägg: Sen kan det också hända att handläggaren beslutar att utöka prickmark eller återställa avstånd till tomtgräns till samma nivå som andra fastigheter för att det inte länge finns en föregående byggnad att ta hänsyn till.
Kommunen kan vägra att ge beslut om bygglov eller startbesked för åtgärder inom områden som omfattas av detaljplanearbete, men det är enligt PBL begränsat till två år:
Det kan också hända att kommunen ger avslag på bygglov eller beslutar att startbesked inte kan lämnas eftersom åtgärden kan föregå planläggningens utredning.9 kap. 28 § Om ett ärende om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett markområde som omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd eller av ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, får byggnadsnämnden besluta att ärendet om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän frågan om expropriationstillstånd har avgjorts eller planarbetet har avslutats. Om kommunen inte har avslutat planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål.
Tillägg: Sen kan det också hända att handläggaren beslutar att utöka prickmark eller återställa avstånd till tomtgräns till samma nivå som andra fastigheter för att det inte länge finns en föregående byggnad att ta hänsyn till.
Redigerat:
Här hos oss får man i alla fall inte gör så. Dvs om dom får reda på det.HannesH skrev:
Man får egentligen inte ens riva och bygga upp en hel vägg om man gör det med alla väggar, en i taget. Dvs om dom får reda på det.
Angående rivningslov så är det i alla fall hos oss på de sättet att om man söker och får bygglov där det står en befintlig kåk så får man rivningslovet automatiskt. Ganska logiskt eftersom det gamla huset måste bort.
Jag TROR till och med att rivningslovet då inte kostar nåt men på den punkten börjar jag bli mer osäker.
Jag köpte ett fritidshus med tomt med avsikt att bygga ett åretrunt hus (201411).Stugan var ett ruckel.
Det finns ingen detaljplan, dock områdesbestämmelser som säger max 150 bruttoarea på alla byggnader som kräver bygglov.
För att bygga så stort som möjligt måste jag riva rucklet som var på ca 25m2. Men jag ville även ha ett attefalls hus som garage och carport, vilka jag vill ha resta innan huset byggs.
Jag sa som det var till bygglov i Umeå. Jag sökte och fick ok på att attefallshuset (201502). Därefter sökte och fick jag rivningstillstånd på rucklet (201503). Jag fick skicka in bilder på rucklet.
Därefter sökte jag bygglov för carport och hus. Jag ville ha startbesked för carporten separat, så jag kunde bygga det under sommaren. Det fick jag (201505). Jag rev rucklet i April och byggde garage och carport under juni,juli,augusti.
Jag fick startbesked för huset 201508 och det började byggas 201510.
En bygglovshandläggare gjorde ett ärende ang placering av hus. När han fick se att jag uppfört carporten ifrågasatte han om jag hade fått startbesked om detta. Jodå sa jag.
Det var tydligen något han inte varit med om. Men attefallshuset hade han inga åsikter om.
Det finns ingen detaljplan, dock områdesbestämmelser som säger max 150 bruttoarea på alla byggnader som kräver bygglov.
För att bygga så stort som möjligt måste jag riva rucklet som var på ca 25m2. Men jag ville även ha ett attefalls hus som garage och carport, vilka jag vill ha resta innan huset byggs.
Jag sa som det var till bygglov i Umeå. Jag sökte och fick ok på att attefallshuset (201502). Därefter sökte och fick jag rivningstillstånd på rucklet (201503). Jag fick skicka in bilder på rucklet.
Därefter sökte jag bygglov för carport och hus. Jag ville ha startbesked för carporten separat, så jag kunde bygga det under sommaren. Det fick jag (201505). Jag rev rucklet i April och byggde garage och carport under juni,juli,augusti.
Jag fick startbesked för huset 201508 och det började byggas 201510.
En bygglovshandläggare gjorde ett ärende ang placering av hus. När han fick se att jag uppfört carporten ifrågasatte han om jag hade fått startbesked om detta. Jodå sa jag.
Det var tydligen något han inte varit med om. Men attefallshuset hade han inga åsikter om.
Denna byråkrati som beskrivs i tidigare inlägg får mej att tänka, är Byggnadsnämnden något vi verkligen behöver? Långa tider för detalj planer, I Göteborg finns det detaljplaner från 1924, gällande. Sverige behöver bygga storleksordningen 700.000 bostäder, med det regelverk vi har kommer detta ta 100år, min gissning.
Moderator
· Stockholm
· 57 838 inlägg
Att det finns för lite tillgänglig detaljplanerad mark, kan jag hålla med om. Men jag ser inte problemet med att det finns gamla planer från 1924.
Men om vi leker med tanken på att avskaffa byggnadsnämnderna, och därmed släppa helt fritt, för om vi skall ha någon som helst reglering av byggande, så måste det ju finnas en myndighet som sätter upp ramarna för regleringen, och tillämpar regleringen.
Ja vem skall då ha synpunkter på din granne som bygger ett skyskrapehotell i trädgården, direkt i din tomtgräns som extraknäck.
Men om vi leker med tanken på att avskaffa byggnadsnämnderna, och därmed släppa helt fritt, för om vi skall ha någon som helst reglering av byggande, så måste det ju finnas en myndighet som sätter upp ramarna för regleringen, och tillämpar regleringen.
Ja vem skall då ha synpunkter på din granne som bygger ett skyskrapehotell i trädgården, direkt i din tomtgräns som extraknäck.
Det går ju att inkludera attefallshus och friggebodar i bygglovet när man ansöker det om man vill bygga dem innan huvudbyggnaden (vilket är rätt vanligt). Men befintliga friggebodar och attefallshus påverkas inte om man river huvudbyggnaden. Man måste dock ge startbesked för attefallshuset innan rivning av huvudbyggnaden påbörjas men attefallshuset behöver inte vara klart innan rivningen (t.ex. om man återanvänder material från rivningen för att bygga attefallshuset)
