Jag räknade lite teoretiskt på detta för länge sedan (20 år) men kunde inte se någon vinst. Lite får man nog räkna med att värme diffunderar iväg till grannen eller följer med grundvatten iväg till grannarnas energibrunnar. (Nog lite svårt att få dom att betala för en hypotetiskt temphöjning).Pike pike skrev:
Dock, som nämnts ovan, så finns ju de som får problem med för låg temp i energibrunnen på vintern. Dom kunde ju köra med frikyla på sommaren och få upp temp i energibrunnen. Även en liten tempökning skulle vara positivt för dom. Där kan det nog finnas en poäng.
Hade det varit vinst med att återladda energibrunnar så skulle vi väl se folk ha aktiv kyla och tom sätta upp aktiv? kyla på söderväggen utomhus.
Temp i borran sänks lite med åren för att nå en stabil men lägre temp efter några års användning. Men det du nämner om läckage i kompressorn kan nog ha högre påverkan. Scroll är wear in så den borde tvärtom bli bättre med tiden.V växelventil skrev:
Har bland annat varit ute och servat bergvärme som vissa gånger gått mot hål som varit i bruk sedan -95. Enligt vissa rapporter sjunker temperaturen i ett borrhål i upp till 25 år innan det stabiliseras och uppnår jämnvikt med uttaget av energi. Är uttaget alldeles för högt i förhållande till djup, vattenföring mm brukar hålen vara kalla och ge dåligt utbyte.
Återför man energi genom frikyla sommartid och eventuellt med frånluftbatteri kan man ta tillvara på tillräckligt med energi för att höja medeltemperaturen några grader, plus att vattnet sommartid blir mycket billigare.
Man får billig kyla och återladdar på köpet så det blir en win win om man har kylbehov.
Ställer man det mot kostnaden för ett nytt borrhål har man nåt att förhålla sig mot.
Återför man energi genom frikyla sommartid och eventuellt med frånluftbatteri kan man ta tillvara på tillräckligt med energi för att höja medeltemperaturen några grader, plus att vattnet sommartid blir mycket billigare.
Man får billig kyla och återladdar på köpet så det blir en win win om man har kylbehov.
Ställer man det mot kostnaden för ett nytt borrhål har man nåt att förhålla sig mot.
Träffade precis på en fastighet där de har frusna hål, 10 st. Rena rama puckelpåisten. Här skulle det vara riktigt bra att tina upp dessa och få anläggningen att fungera istället för att investera sjuka pengar i nya borrhål. Få flöde genom långsam uppvärmning.
Såg en pump förra veckan som på sommaren liggerg på -2, detta efter 6 år. Vinter temp kan man interpolera fram...den är inte grann.
Grannarna kör också bergvärme. När jag räknar på det så verkar återladdning vara en superidé, som ganska fort räknas hem med ökat COP. Det är nog riktigt många pumpar idag som "fungerar bra" men som i själva verket stöttar med elpatron, dock så är detta troligtvis inget som de flesta känner till eftersom pumpens spec är att "klara" större temp spann. Bra marknadsföring av dem, grattis.
Såg en pump förra veckan som på sommaren liggerg på -2, detta efter 6 år. Vinter temp kan man interpolera fram...den är inte grann.
Grannarna kör också bergvärme. När jag räknar på det så verkar återladdning vara en superidé, som ganska fort räknas hem med ökat COP. Det är nog riktigt många pumpar idag som "fungerar bra" men som i själva verket stöttar med elpatron, dock så är detta troligtvis inget som de flesta känner till eftersom pumpens spec är att "klara" större temp spann. Bra marknadsföring av dem, grattis.
Jag har för ganska många år sedan läst en artikel (minns inte om det var peer review journalartikel eller någon annan nu) där man tittat på att återladda borrhål med solfångare (alltså sommartid skicka ner varmvatten från solfångare). Av vad jag minns så var det inte en helt dålig idé om det var borrhål som var feldimensionerade (och alltså ett sätt att "rädda" gamla hål som du är ute efter), men ingenting som var något att satsa på som alternativ till att borra djupare hål från början.
Tillägg: hittade nu, det var en avhandling från 2010 - står lite om den i denna artikel från Energi & miljö: https://www.energi-miljo.se/solvarme-i-borrhal-lonsamt-ibland/
Tillägg: hittade nu, det var en avhandling från 2010 - står lite om den i denna artikel från Energi & miljö: https://www.energi-miljo.se/solvarme-i-borrhal-lonsamt-ibland/
Redigerat:
Bästa svaret
Kolla denna https://www.elinstallatoren.se/2023/09/gor-bade-solcellerna-och-bergvarmen-battre/H Hajjen skrev:
Ser detta på nätet (från hemsol):EdwinG84 skrev:
Man brukar säga att solpanelens temperatur i regel är ca 20 – 30 grader högre än omgivningen. Det innebär att om det är 20 grader utomhus är solpanelen vanligtvis 40 – 50 grader varm, vilket brukar motsvara ca 6 – 12 % effektförlust.
Platsen i artikeln har dock fantastiska 20% effektförlust som kan undvikas. (Alla mina larmklockor signalerar en person som överdriver mer och mer med tiden, för att få uppmärksamhet).
Antar vi då en anläggning som i snitt ger 5kW så skulle man tjäna 500W på att få ned panelerna till utetemp.
Antar vi 10 timmar per dygn och 200 dygn per år så talar vi om ca 1000 kr per år i intäkter. Och då har jag inte räknat med kostnaderna för att driva en pump. Och så har jag antagit att man kan kyla ned till utetemp. Väldigt oklart om man lyckas med det. Att som man säger vattnet ligger på dryga utetemp antyder raka motsatsen.
Antar vi en livslängd på 30 år så måste kylare + installation gå på under 30k. Och inte ens fromma förhoppningar är väl på den nivån.
Jag har mycket svårt att se någon lönsamhet i detta.
(I Spanien är det däremot kanske vettigt).
Jag stannar här. Någon annan får visa hur mycket temp i energibrunnen ökar. Och vilken besparing det ger.
Jag noterar att man i artikeln inte talar om netto-besparingar i kronor. Utan talar i termer av förbättrad verkningsgrad mm. Dvs investeringskostnad finns inte med.
Tack för input. för mig är elproduktion i sammanhanget inte intressant. Nu råkar just detta vara ett system som också har en elproduktion sekundärt, ok det blir väl bra med 10-20% extra, men i sammanhanget ointressant eller om man vill kalla det bonus.D daVinci skrev:
Jag plockade idag hem statistik på termisk effekt kWht med detta system, kan konstatera att det löser uppgiften som tråden handlar om. Dvs återladda/rädda kalla borrhål. Hur snabb återbetalning blir en fråga om brine temp, borrhålsdjup och behov. Således möjliggör det också bergvärme med mindre borrdjup samt tätare borrhålslager. Eftersom det verkar vara luftvärmeväxling så ger det mkt kWht även i okt-mars, eller när det är blåsigt och varmare ute än i borrhålet.
Finns det fler system som liknar detta och som går att köpa?
"Den lägre temperaturen på vattnet bidrar till att höja effektiviteten i solcellernas elproduktion med 20 procent, förklarar Kent" det står inte att man får tillbaka till ursprunget, bara höjer med en femtedel. Vad drar en pump 180w slutet system. Men till trådskaparen vanlig polsolfångare som dimensioneras till hålet. Värmeboken från Anders Axelsson och Lars Andre`n kan vara till hjälp
Man kan installera någon typ mediavärmare, liknande KMK. Som får värma borrhålen. Kostar en del. Fast borde bli billigare i längden. Om man inte kan använda kalla borrhål.T Timmermannen77 skrev:
Min personliga uppfattning är att ett borrhål bör ligga över minus för att fungera problemfritt. När det väl fryser i hålet får man ofta problem med klämda slangar, ibland bildas två isproppar som växer mot varandra och trycker ut köldbärarspriten.K KMNelhas skrev:
Tittar man på vissa beräkningar så gör en grads skillnad på köldbärare runt 2-4 % skillnad i cop. Och tittar man på uppmätta värden från Nibe 1210 4 Kw som exempel så får man 4.77 Kw vid 0 in och 5.77 Kw vid 5 grader in. Skillnaden över ett år är alltså ganska markant.
En medeltemperatur in kring minst 2 grader på vintern är önskvärt för att slippa problem. Vid köldknäppar är det normalt att det dippar då man tar ut mer energi än normalt. Som maxtemp beror det på var man bor men optimalt får man samma temperatur som förra året, dvs borrhålet har jämnvikt och är inte i nedkylningsfas.
Håller med.Daniel Andreas Sjöblom skrev:
Man hamnar i två alternativ:
A) värma upp energibrunnen
B) ha annan uppvärmning som komplement och ta ut mindre energi ut brunnen (varvid brunnen är varmare).
Personligen tror jag alt B är vettigare än alt A.
Enklaste lösningen är t ex att bara köpa en LVP. Och det är en billig lösning.
BVP ordnar då bara varmvatten och lite kompletteringsuppvärmning i utrymmen med stängda dörrar. Toa t ex. (LVP ordnar också komfortkyla på sommaren).
Värmer man upp energibrunnen, så försvinner en del av energi till grannarnas energibrunnar. Det blir en del förluster i det.
Annars kunde man ju tänka sig att köpa en poolvärmare (LVP) och värma upp vatten i en tunna, och så ha en förgrening av kollektorslangen i tunnan. Och så värma energibrunnen på så vis. Men jag tror att detta blir klart dyrare än en LVP.
Nja, det tror jag inte.D daVinci skrev:
Det är ju så att varmt går till kallt, vilket betyder att det kallaste området är närmast energibrunnen d.v.s. den energin som fattas i den egna brunnen måste först återställas innan någon energi kan flyttas längre ifrån den egna energibrunnen.