Vi har en gammal tapet i den övre lilla salen som har den mest förtjusande välbevarade gröna färg i bladverket. Blommorna som varit karmosinröda är idag bleka. Förmodligen är tapeten uppsatt ca 1850 och förmodligen är den tillverkad med "arsenikfärg", sk Scheele grön. Det finns ett tyskt namn också som jag har glömt nu. Min fråga till alla kemi- intresserade byggnadsvårdare är nu om ni tror att det kan finnas betydande halter av arsenik kvar i en så gammal tapet? Eller var hysterin runt 1850-60 ett tidigt ESS-fall? Dvs den tidens "bildskärmssjuka" . Saken är den att är den någorlunda intakt när jag fått ned all tretex så vill jag ju behålla den och tänker måla i blommorna med gouache-färg.........hmm en liten retusch i all byggnadsvårdande välgärning.
(Ni får skälla på mig om jag är för klåfingrig)
Jag har letat i böcker och artiklar och inte hittat några fakta om att det skulle vara ohälsosamt med arseniktapeter i bostadsrum. Det finns såklart massor med info om att det fanns arseniktapeter och att tillverkningen var hälsovådlig och att den upphörde och att tapetrullar stämplades ända inpå 1920-talet att dessa var arsenikfria.
Så, hur förhåller det sig egentligen, kära byggnadsvårdare.
Jag har letat i böcker och artiklar och inte hittat några fakta om att det skulle vara ohälsosamt med arseniktapeter i bostadsrum. Det finns såklart massor med info om att det fanns arseniktapeter och att tillverkningen var hälsovådlig och att den upphörde och att tapetrullar stämplades ända inpå 1920-talet att dessa var arsenikfria.
Så, hur förhåller det sig egentligen, kära byggnadsvårdare.
Produkter som diskuteras: "byggnadsvårdare"
Byggnadsvård för lägenheter
Renovera din lägenhet tidstypiskt
478 kr inkl moms
Läs mer
Tror inte heller att tapeterna i sig efter alla dessa år avger några farliga doser. Man ska ju skilja på den expositionen och den yrkesmässiga expositionen hos dom som arbetade med framställningen av tapeterna - dom mådde nog inget vidare...
Tillverkningen var nog inte så hälsosam... jag ska nog försöka behålla tapeterna. Grått tak, grön-röda tapeter, blågrå stenimitation under bröstlist, gul kakelugn...... dom var inte rädda för färgprakt för 160 år sedan!
Så länge du inte slickar på tapeten, eller tar på den och stoppar fingrarna i munnen eller om den dammar väldigt så finns det ju inte ens några exponeringsvägar. Arsenik avdunstar ju inte så enda sättet att inandas den är ju som sagt om den dammar. Jag hade inte varit nervös. Om du däremot har barn och tapeten sitter i "slickhöjd" så kanske det är en annan sak.
Jag skulle inte måla i tapetblommorna över hela tapeten, men skulle kunna tänka mig att måla i någon enstaka blomma på undanskymt ställe för demonstration.
Jag tycker lite tvärtom. Att rekonstruera en tapet är väl inte fel? Så som den ser ut idag är ju inte representativt för hur den "ska" se ut. Många tror ju att man hade mycket milda mjuka färger förr men så är det ju inte utan det är ju pga att de blekts så kraftigt på gamla tapeter och annat.
Vi tog upp ett dörrhål för ett litet tag sedan och hittade en blommig tapet. Precis där vi öppnade upp väggen hade det stått en möbel så halva tapetbiten vi fick fram var blekt och halva var relativt oblekt och det var jättestor skillnad på intrycket man fick av mönstret.
Vi tog upp ett dörrhål för ett litet tag sedan och hittade en blommig tapet. Precis där vi öppnade upp väggen hade det stått en möbel så halva tapetbiten vi fick fram var blekt och halva var relativt oblekt och det var jättestor skillnad på intrycket man fick av mönstret.
Det är inte lätt när man känner för att tafsa lite på original. Låta tidens tand vara bevarad eller visa det granna ursprunget. Svårt. Övervåningen på vårat stora hus har varit oerhört färgstark. Inredningen är gjord 1840-1850. Säkert en reaktion mot ett murrigare, eller snarare smutstigare 1700-tal, när huset renoverades och fick övervåning 1838. Tapeten i lilla salen ges ingen rättvisa med sina blekta blommor kan jag tycka. Jag funderar på att låta rekonstruera ett parti tex invid ett fönster där blekningen varit som störst och låta de väggar som ändå skall döljas av bokhyllor vara intakta. Eftersom detta ska bli vårat bibliotek så blir det ändå en begränsad yta. Så här ser det ut just nu. Kakelugnen är nyuppsatt och inte tvättad och tretexen är kvar som skydd. Bröstlisten har vi hittat en bit av så den kan man rekonstruera. Jag är sååå tacksam över att man bara begravde tidigare lager med tretex istället för att riva!
Hej! Läser ditt inägg fler år senare men skulle råd dig att ändå koll upp det där m arseniken. Är inte kemist men har förstått det som att fuktiga miljöer fick mögelsvamp att växa till som i sin tur bryter ned arseniken till en gasförening som man sedan andas in. Ingen aning om hur mkt arsenik som kan finnas kvar eller om riskfyllt om man har normal ventilation. I alla fall läge att ha torrt o välventilerat i rummet!gafsan skrev:
Vi har en gammal tapet i den övre lilla salen som har den mest förtjusande välbevarade gröna färg i bladverket. Blommorna som varit karmosinröda är idag bleka. Förmodligen är tapeten uppsatt ca 1850 och förmodligen är den tillverkad med "arsenikfärg", sk Scheele grön. Det finns ett tyskt namn också som jag har glömt nu. Min fråga till alla kemi- intresserade byggnadsvårdare är nu om ni tror att det kan finnas betydande halter av arsenik kvar i en så gammal tapet? Eller var hysterin runt 1850-60 ett tidigt ESS-fall? Dvs den tidens "bildskärmssjuka" . Saken är den att är den någorlunda intakt när jag fått ned all tretex så vill jag ju behålla den och tänker måla i blommorna med gouache-färg.........hmm en liten retusch i all byggnadsvårdande välgärning.(Ni får skälla på mig om jag är för klåfingrig)
Jag har letat i böcker och artiklar och inte hittat några fakta om att det skulle vara ohälsosamt med arseniktapeter i bostadsrum. Det finns såklart massor med info om att det fanns arseniktapeter och att tillverkningen var hälsovådlig och att den upphörde och att tapetrullar stämplades ända inpå 1920-talet att dessa var arsenikfria.
Så, hur förhåller det sig egentligen, kära byggnadsvårdare.
Klicka här för att svara
