Arbetslös och Arbetsförmedlingen :-(
Måste bara skriva lite av de kontakter vi haft med Arbetsförmedling
och Kommunals A-kassa.Frugan har jobbat hela livet men blev
utan jobb av en händelse utanför hennes kontroll för ett år sen.
Första telefonsamtalet var med en handläggare som varken kunde
eller förstod det svenska språket , men det framkom iallafall att hon
skulle söka jobb alla dagar hon var arbetslös i hela landet.Hon sökte
ett flertal arbeten i närområdet och fick timmar inom vården där hon
har stor erfarenhet av sen tidigare. Det hela blev till slut ett vikariat
på ca 80 % under sommaren.Detta är slut nu så hon går på timmar igen.
Under semestern gjorde hon som flera andra vi känner , avanmälde sej
ur AF för att slippa den press och stress detta innebar med varningar ,
avstängda dagar osv.Även om hon jobbade 80% var inte detta bra nog.
Hon försöker klara sej utan a-kassan som hon
betalat till hela livet och få vara ifred de lediga dagar hon har mellan
arbetspassen då detta med Covid tar en hel del energi.
Nu skickar Kommunals A-kassa brev och undrar om felaktig ersättning
av de inrapporterade timmarna betalats ut då dessa inte stämmer med
den tänkta arbetade tid som det står på arbetsgivare intyget.
Hon har jobbat en del extrapass i den förhoppningen att detta bara var ok
eftersom AF vill man ska jobba 100% men nu tror Kommunals A-kassa att
inrapporteringen inte stämmer och ska ev utreda detta.
Vi har rapporterat varje timme till kassan väldigt noggrant just för att
undvika sådant krångel.
Nån kanske känner igen sej av detta , skriv gärna era erfarenheter.
och Kommunals A-kassa.Frugan har jobbat hela livet men blev
utan jobb av en händelse utanför hennes kontroll för ett år sen.
Första telefonsamtalet var med en handläggare som varken kunde
eller förstod det svenska språket , men det framkom iallafall att hon
skulle söka jobb alla dagar hon var arbetslös i hela landet.Hon sökte
ett flertal arbeten i närområdet och fick timmar inom vården där hon
har stor erfarenhet av sen tidigare. Det hela blev till slut ett vikariat
på ca 80 % under sommaren.Detta är slut nu så hon går på timmar igen.
Under semestern gjorde hon som flera andra vi känner , avanmälde sej
ur AF för att slippa den press och stress detta innebar med varningar ,
avstängda dagar osv.Även om hon jobbade 80% var inte detta bra nog.
Hon försöker klara sej utan a-kassan som hon
betalat till hela livet och få vara ifred de lediga dagar hon har mellan
arbetspassen då detta med Covid tar en hel del energi.
Nu skickar Kommunals A-kassa brev och undrar om felaktig ersättning
av de inrapporterade timmarna betalats ut då dessa inte stämmer med
den tänkta arbetade tid som det står på arbetsgivare intyget.
Hon har jobbat en del extrapass i den förhoppningen att detta bara var ok
eftersom AF vill man ska jobba 100% men nu tror Kommunals A-kassa att
inrapporteringen inte stämmer och ska ev utreda detta.
Vi har rapporterat varje timme till kassan väldigt noggrant just för att
undvika sådant krångel.
Nån kanske känner igen sej av detta , skriv gärna era erfarenheter.
Det här hände visserligen i Finland men det var arbetsföremedlingen:
Fall 1:
Jag hade varit arbetslös en tid men på lördagen ringde en bekant och erbjöd mig arbete från och med måndag morgon. Arbetet innebar veckopendling så det var mycket att arrangera på måndagen och först på tisdag morgon ringde jag arbetsförmedlingen för att meddela att jag hade fått arbete.
Efter några timmar bortslösad arbetstid i två eller tre olika telefonköer kom jag äntligen till en person som hade rätt att göra någonting annat än att koppla folk vidare. Hon krävde att jag måste infinna mig personligen på arbetsförmedlingen 100 kilometer bort för att anmäla mig. Det enda sättet att komma till disken var att ställa mig i kö. Sedan tidigare besök visste jag av erfarenhet att kön ofta var längre än tjänstemännens arbetsdag så man kunde få sitta där hela dagen utan att få ärendet uträttat och så var det bara att komma tillbaka nästa dag. När jag påpekade det och att jag inte kunde få ledigt flera dagar från mitt nya arbete för att sitta i kö på arbetsförmedlingen så jag anmäler här och nu att jag har fått arbete fick jag order att jag måste säga upp mig för att sitta i kö så kan jag anmäla min nya arbetslöshet på samma gång. Hon sade att en anmälan om att man har fått arbete inte är giltig om den inte sker vid disken på det arbetsförmedlingskontor som man brukar besöka och därför kommer de att fortsätta betala dagpenning samt lämna in en polisanmälan om bedrägeri.
Jag sade att jag har vittnen på hur vårt telefonsamtal gick till och nu anser jag att jag har meddelat åt henne att jag har arbete och att om de vill betala endå får de gärna göra det för jag kan bevisa att de har gjort det mot bättre vetande.
Sedan lade jag på luren.
Arbetslöshetsdagpenningen slutade komma.
Några månader senare öppnade arbetsförmedlingen en riksomfattande telefonlinje där man kunde anmäla snabbt och enkelt att man hade fått arbete....... tydligen blev det för många som snällt sade upp sig och belastade statens kassa.
Fall 2.
Jag fick ett arbete på ett större byggföretag och vi skrev ett skriftligt avtal. Avtalet var på finska och arbetsgivaren insisterade på att det skulle vara så. Mycket finstilt juridikspråk som jag försökte förstå med hjälp av ordbok men det gick sisådär. Arbetsgivaren visade sig vara totalt kriminellt oseriös och efter två veckor som platschef skickade jag hem underenteprenörerna och satte lås på porten till bygget och sade upp mig och for hem.
På eftermiddagen samma dag ringde en bekant och ville anställa mig som timmerman och jag började där.
Ett halvår senare blev jag arbetslös ett par tre månader när de hade tillfällig ebb i kassan. Kunde enligt arbetsförmedlingen inte få arbetslöshetsdagpenning eftersom jag fortfarande var anställd på nollavtal med förrförra arbetsgivaren. Dessutom blev jag hotad med en lång karenstid om jag sade upp mig från nollavtalet. Tjänstemannen sade att förrförra arbetsgivaren måste skriva intyg på att anställningen var slut. Jag försökte kontakta flera personer vid förrförra arbetsgivaren på många olika vis men det gick inte. Till slut tog jag farsgubben med som vittne (han är gammal facklig förtroendeman) och så for vi till förrförra arbetsgivarens kontor. Högsta chefen satt i möte och fick inte störas men vi gick in och sade vad vi hade för ärende. Kostymherren som han satt i möte med smet ut. Chefen vägrade skriva ett sådant intyg utan att motivera varför men i förvirringen pratade han bredvid mun flera gånger så det var uppenbart att han ville hålla mig kvar på nollavtal utan lön och at han visste exakt vad det innebär och vad han gjorde.
Sedan for jag till arbetsförmedlingen och rapporterade hur det hade gått. Kvinnan bakom disken sade att jag inte har rätt till någon dagpenning så länge avtalet är i kraft. Jag frågade hur jag får det upplöst. Hon sade att jag kan försöka stämma företaget till domstol. Jag sade sanningsenligt att jag hade tagit reda på att behandlingstiden för små civilmål var 5 år och frågade om hon trodde att jag skulle vinna när jag inte hade råd med någon jurist mot företagets alla jurister...... då sade hon att avtalet är i kraft tills chefen dör. Då sade jag att den saken kan jag ordna direkt men att det inte är rimligt att hon sitter där och bestämmer vem som skall dräpas så nu går jag in till Vasabladets kontor och talar med journalisterna.
Då började hon hamra frenetiskt med fingrarna på tangentbordet på sin dator och s sade hon att alklt var raderat och jag hade rätt till arbetslöshetsdagpenning restroaktivt för arbetslöshetstiden. Någon vecka senare hade jag arbete på ett annat ställe.
Fall 3 är ännu tokigare men nu är det sängdags.
Fall 1:
Jag hade varit arbetslös en tid men på lördagen ringde en bekant och erbjöd mig arbete från och med måndag morgon. Arbetet innebar veckopendling så det var mycket att arrangera på måndagen och först på tisdag morgon ringde jag arbetsförmedlingen för att meddela att jag hade fått arbete.
Efter några timmar bortslösad arbetstid i två eller tre olika telefonköer kom jag äntligen till en person som hade rätt att göra någonting annat än att koppla folk vidare. Hon krävde att jag måste infinna mig personligen på arbetsförmedlingen 100 kilometer bort för att anmäla mig. Det enda sättet att komma till disken var att ställa mig i kö. Sedan tidigare besök visste jag av erfarenhet att kön ofta var längre än tjänstemännens arbetsdag så man kunde få sitta där hela dagen utan att få ärendet uträttat och så var det bara att komma tillbaka nästa dag. När jag påpekade det och att jag inte kunde få ledigt flera dagar från mitt nya arbete för att sitta i kö på arbetsförmedlingen så jag anmäler här och nu att jag har fått arbete fick jag order att jag måste säga upp mig för att sitta i kö så kan jag anmäla min nya arbetslöshet på samma gång. Hon sade att en anmälan om att man har fått arbete inte är giltig om den inte sker vid disken på det arbetsförmedlingskontor som man brukar besöka och därför kommer de att fortsätta betala dagpenning samt lämna in en polisanmälan om bedrägeri.
Jag sade att jag har vittnen på hur vårt telefonsamtal gick till och nu anser jag att jag har meddelat åt henne att jag har arbete och att om de vill betala endå får de gärna göra det för jag kan bevisa att de har gjort det mot bättre vetande.
Sedan lade jag på luren.
Arbetslöshetsdagpenningen slutade komma.
Några månader senare öppnade arbetsförmedlingen en riksomfattande telefonlinje där man kunde anmäla snabbt och enkelt att man hade fått arbete....... tydligen blev det för många som snällt sade upp sig och belastade statens kassa.
Fall 2.
Jag fick ett arbete på ett större byggföretag och vi skrev ett skriftligt avtal. Avtalet var på finska och arbetsgivaren insisterade på att det skulle vara så. Mycket finstilt juridikspråk som jag försökte förstå med hjälp av ordbok men det gick sisådär. Arbetsgivaren visade sig vara totalt kriminellt oseriös och efter två veckor som platschef skickade jag hem underenteprenörerna och satte lås på porten till bygget och sade upp mig och for hem.
På eftermiddagen samma dag ringde en bekant och ville anställa mig som timmerman och jag började där.
Ett halvår senare blev jag arbetslös ett par tre månader när de hade tillfällig ebb i kassan. Kunde enligt arbetsförmedlingen inte få arbetslöshetsdagpenning eftersom jag fortfarande var anställd på nollavtal med förrförra arbetsgivaren. Dessutom blev jag hotad med en lång karenstid om jag sade upp mig från nollavtalet. Tjänstemannen sade att förrförra arbetsgivaren måste skriva intyg på att anställningen var slut. Jag försökte kontakta flera personer vid förrförra arbetsgivaren på många olika vis men det gick inte. Till slut tog jag farsgubben med som vittne (han är gammal facklig förtroendeman) och så for vi till förrförra arbetsgivarens kontor. Högsta chefen satt i möte och fick inte störas men vi gick in och sade vad vi hade för ärende. Kostymherren som han satt i möte med smet ut. Chefen vägrade skriva ett sådant intyg utan att motivera varför men i förvirringen pratade han bredvid mun flera gånger så det var uppenbart att han ville hålla mig kvar på nollavtal utan lön och at han visste exakt vad det innebär och vad han gjorde.
Sedan for jag till arbetsförmedlingen och rapporterade hur det hade gått. Kvinnan bakom disken sade att jag inte har rätt till någon dagpenning så länge avtalet är i kraft. Jag frågade hur jag får det upplöst. Hon sade att jag kan försöka stämma företaget till domstol. Jag sade sanningsenligt att jag hade tagit reda på att behandlingstiden för små civilmål var 5 år och frågade om hon trodde att jag skulle vinna när jag inte hade råd med någon jurist mot företagets alla jurister...... då sade hon att avtalet är i kraft tills chefen dör. Då sade jag att den saken kan jag ordna direkt men att det inte är rimligt att hon sitter där och bestämmer vem som skall dräpas så nu går jag in till Vasabladets kontor och talar med journalisterna.
Då började hon hamra frenetiskt med fingrarna på tangentbordet på sin dator och s sade hon att alklt var raderat och jag hade rätt till arbetslöshetsdagpenning restroaktivt för arbetslöshetstiden. Någon vecka senare hade jag arbete på ett annat ställe.
Fall 3 är ännu tokigare men nu är det sängdags.
Vilket krångel det kan bli 
Hör hört flera som gått ur
AF för de inte orkar pressen och stressen.
Surt när man jobbat i decennier och betalat in pengar.
Hör hört flera som gått urAF för de inte orkar pressen och stressen.
Surt när man jobbat i decennier och betalat in pengar.