8 456 läst ·
41 svar
8k läst
41 svar
Arbetskostnad faktureras som materialkostnad??
Anledningen är att du och många andra baserar valet av hantverkare på timpriset och inte på totalen inklusive materialpåslag.teamlundver skrev:
Redigerat:
Bestrida. Lustigt ord.teamlundver skrev:
"Bestrida är ett lånord från tyskan - där har det också dubbla betydelser. Vi måste spåra det långt tillbaka för att förstå hur det kunnat få dagens två motsatta betydelser: Först har vi betydelsen strida mot( i krig), senare strida mot i bildlig bemärkelse. Här har vi betydelsen vägra betala. Bestrida fick så småningom också betydelsen segerrikt strida mot, besegra, därefter klara av, sköta om och slutligen betala! Det är flera små steg som leder fram till den betydelse som idag tycks vara rakt motsatt den ursprungliga.
Bestrida står på Statsrådsberedningens 'svarta lista' över ord som inte bör användas i offentlig svenska. Det är lätt att förstå varför!"
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=4587411
Medlem
· Nuevo Estockholmo
· 3 529 inlägg
Medlem
· Nuevo Estockholmo
· 3 529 inlägg
Vi verkar helt enkelt se på begreppet fusk på olika sätt. Jag skulle snarare se på det som att hantverkaren är flexibel och anpassar debiteringsmodellen till kunden önskemål så bägge parter blir nöjda. (Naturligtvis inom vad som är lagligt)hantverkare1 skrev:
Om vi säger att ditt resonemang stämmer och hantverkaren en gång valt en prismodell med högt materialpåslag och sen upptäcker att han vill byta modell. Hur ska det i så fall gå till för att det inte ska vara "fusk"? Eller är det bara fusk om hantverkaren anapassar sig efter kundens önskemål? Och vad gäller för hantverkare som har flera prismodeller?
Medlem
· Nuevo Estockholmo
· 3 529 inlägg
Tror vi pratar förbi varann.mr_bygg skrev:Vi verkar helt enkelt se på begreppet fusk på olika sätt. Jag skulle snarare se på det som att hantverkaren är flexibel och anpassar debiteringsmodellen till kunden önskemål så bägge parter blir nöjda. (Naturligtvis inom vad som är lagligt)
Om vi säger att ditt resonemang stämmer och hantverkaren en gång valt en prismodell med högt materialpåslag och sen upptäcker att han vill byta modell. Hur ska det i så fall gå till för att det inte ska vara "fusk"? Eller är det bara fusk om hantverkaren anapassar sig efter kundens önskemål? Och vad gäller för hantverkare som har flera prismodeller?
Jag tycker det blir tokigt om man som hantverkare flyttar över materialkostnaden till arbetskostnad för att en kund vill det.
Naturligtvis ska man om man vill kunna byta prismodell.
Men det blir fel, kan jag iaf tycka att om man debiterar 400 kr/timme och 100% påslag till en kund som är nöjd och betalar.
Nästa kund blir missnöjd med detta och får efter att ha klagat skattebetalarnas hjälp att betala för sitt jobb.
Jag förstår vad du menar men tycker resonemanget blir lite fel. Som jag ser det så är materialkostnaden hantverkarens inköpspris och på det kan man sen lägga på ett mer eller mindre stort påslag. Så det blir aldrig fråga om att flytta någon materialkostnad till arbetskostnad om det bara handlar om att justera påslagets storlek.hantverkare1 skrev:Tror vi pratar förbi varann.
Jag tycker det blir tokigt om man som hantverkare flyttar över materialkostnaden till arbetskostnad för att en kund vill det.
Naturligtvis ska man om man vill kunna byta prismodell.
Men det blir fel, kan jag iaf tycka att om man debiterar 400 kr/timme och 100% påslag till en kund som är nöjd och betalar.
Nästa kund blir missnöjd med detta och får efter att ha klagat skattebetalarnas hjälp att betala för sitt jobb.
När det gäller ROT-avdragets utformning så står skattebetalarna för en del av kostnaden oavsett storleken på påslagen i ditt exempel men för den klagande kunden blir det en större del. Men oavsett ROT så har jag väldigt svårt för upplägget att flytta över en del av timkostnaden till påslag på materialet för att se billigare ut vid en mindre noggrann jämförelse.
Om vi tar ett exempel med hantverkare A som har som affärsmodell att inte ta ut något påslag på materialet och istället köra med en hög timkostnad och jämför det med hantverkare B som tar ut 300 % påslag och en lägre timkostnad. Bägge hade samma modell innan ROT-avdragets införande. Personligen tycker jag att A:s modell är mest tilltalande och ärlig och med ROT-avdragets införande är den troligen också den mest lönsamma för kunderna.
Men ska man i ROT-tider se det som om att A med sin modell hjälper kunden att mjölka staten på så mycket pengar som möjligt och B är den "goda" hantverkaren som med sina rejäla påslag på materialet kan hålla en lägre timkostnad vilket i slutänden kostar skattebetalarna mindre pengar?
Medlem
· västra götaland
· 1 017 inlägg
Det är väl inte konstigt om folk tycker det är fusk, när du föreslår att flytta runt på fakturan i efterhand, för att skattebetalarna ska betala mer åt dig?teamlundver skrev:
Jag kan inte annat än hålla med. Man får ha vilken affärsmodell man vill, men att i efterhand sitta och bolla med siffrorna för att det ska gynna alla parter optimalt (förutom oss andra då) känns inte riktigt rent.
Otroligt att vissa fortfarande inte känner till hur det funkar. Branschen som jobbar mot hantverkare går efter listpriser. De får trogna kunder som köper mycket istället för att jaga priser hos konkurrenterna och hantverkarna tjänar pengar på materialet. Kunden får betala. Detta förfarande är branschstandard och är kutym. Knappast något att klandra en enskild hantverkare för. Det änmärkningsvärda i denna historia är isåfall att ts lyckats hitta en elektriker som inte går efter listpriser.
Det stora problemet är ju att Svensson tror att timkostnaden är det viktiga och att materialet "kostar vad det kostar". Vilket inte är konstigt i och för sig eftersom det är så det funkar med mjölk, hamburgare och TV.
Jag kan väl tycka att skillnaden om man tar diskussionen innan eller efter arbetets utförande är av mindre betydelse eftersom slutresultatet blir detsamma så länge det inte rör sig om rent fusk. Men naturligtvis är det bättre för alla parter att reda ut det innan arbetet påbörjas för att vara säker på att man hittat en hantverkare med en prismodell som man tycker är OK.Nyfniken skrev:
Så det hade varit helt OK så länge TS gjort upp med hantverkaren innan om litet eller inget påslag på materialet och en högre timpenning? Får ibland intrycket av att modellen med höga påslag nu försvaras med argumentet att man annars utnyttjar skattebetalarnas pengar maximalt vilket är olyckligt eftersom en positiv effekt av ROT kan bli att modellen med höga påslag skrotas eftersom det inte gynnar någon.blackadder skrev:
Redigerat:
Medlem
· västra götaland
· 1 017 inlägg
Hade dom haft en diskussion innan, hade denna tråd aldrig uppstått.mr_bygg skrev:Så det hade varit helt OK så länge TS gjort upp med hantverkaren innan om litet eller inget påslag på materialet och en högre timpenning? Får ibland intrycket av att modellen med höga påslag nu försvaras med argumentet att man annars utnyttjar skattebetalarnas pengar maximalt vilket är olyckligt eftersom en positiv effekt av ROT kan bli att modellen med höga påslag skrotas eftersom det inte gynnar någon.
Nu försökte TS få skattebetalarna att betala mer, för att han inte frågat vad det kostar innan han beställt.
Jag har aldrig försvarat höga påslag på material så försök inte få det till det.