Jag läste nyligen om en konsult som ska betala 2,4 millioner efter att han belv stämmt av uppdragsgivaren.

http://www.energi-miljo.se/artikelem/ett-kanske-kan-kosta-miljoner/

Men när är en konsulttjänst utfört fackmässigt i Sverige? Vad gäller och vad bör man ta hänsyn till?

Är det inte så att konsulter ska ge rekommendationer utifrån normer och standarder? Fackmässigt betyder ofta att man arbetar enligt "teknikens välkända regler" .... att man använder beprövade metoder - om man inte har kommit överens med uppdragsgivaren om något annat.

Finns det synpunkter kring detta?
 
Varför går företaget i konkurs om han förlorar? Täcker inte ansvarsförsäkringen sådant?
 
huggan skrev:
Varför går företaget i konkurs om han förlorar? Täcker inte ansvarsförsäkringen sådant?
Ingen aning. Kanske hade han inte ens en ansvarsförsäkring. Vet inte om det finns krav på att man har en sådan och kunden har kanske inte kollat eller ställt krav på att konsulten har tecknat ansvarsförsäkring.
 
Som total novis kan jag tycka att "fackmannamässigt utfört" = Felfritt, snyggt och funktionellt, annars kan man ju lika gärna göra jobbet själv?
 
Linderödsåsen skrev:
Som total novis kan jag tycka att "fackmannamässigt utfört" = Felfritt, snyggt och funktionellt, annars kan man ju lika gärna göra jobbet själv?
Men det krävs ju definitioner påvad felfritt är för något respektive på vad som kan anses som felfritt.
Annars har ju alla en annan uppfattning på vad felfritt är för något ...
 
harry73
Fackmannamässigt = utförd som en fackman skulle köra det och det behöver inte vara felfritt. En fackman förväntas t ex att följa ama och diverse branchföreskrifter
 
harry73 skrev:
Fackmannamässigt = utförd som en fackman skulle köra det och det behöver inte vara felfritt. En fackman förväntas t ex att följa ama och diverse branchföreskrifter
Ja, AMA är ungefär som en standard. SIS-standarder är andra exempel.

Ofta måste man ju skriva i avtalet att man t.ex. vill ha arbeitet utfört enl. vissa standarder. Men om man inte har kommit överens om någoting och det blir tvist då kan man kolla upp om vad som står i standarden ...
 
En beställare kan ju också ha krav/önskemål om att man inte använder standarden eller ha egna kravspecifikationer osv. .... viktigt att avtala om det.

BBR och andra föreskrifter ska förstås alltid uppfyllas!
 
I just det fallet får man nog avvakta vad Hovrätten säger, tingsrätter är...tingsrätter :)

I vissa andra fall är det väl lättare: Tex saker som har med våtrum att göra eller elsäkerhet där det finns lite tydligare relger. Man kan ju också förutsätta att konstruktionssäkra lösningar används (så att saker inte rasar) etc.

"Snygghet" är en av de svåra, det beror ju mkt på betraktare hur "fult" eller "snyggt" ngt är. Om fogarna varierar på en kaklig med 2 mm är det ok? 4 mm ? 1mm ? Beror säker på storlek på plattor och hur synligt felet är också ?
Svårt att täcka in alla fall med specifikationer...

/K
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.