Ett grundskydd som det offentliga står för är dock nödvändigt för att inte samhället ska braka ihop.D daVinci skrev:
Vilka länder i världen har helt privat finansierad sjukvärd och hur ser sjukvårdskostnaderna ut i dem jämfört med länder med offentligt finansierad sjukvård?D daVinci skrev:
Därom tvista de lärde. Det brukar argumenteras för att restidsnytta dels ökar rörligheten på arbetsmarknaden med bättre ekonomisk utveckling som resultat, dels för att en del av denna tiden hamnar som arbetat tid vilket också hamnar som bättre ekonomisk utveckling.B bjorn.abelsson skrev:
Det kan på sätt och vis jämföras med elpriserna, om elpriset är lägre så blir den ekonomiska utvecklingen bättre. Det är dock ett mer direkt samband än rörlighet på arbetsmarknaden och några fler jobbade minuter.
Enligt myndigheten Trafikanalys betalar persontrafik med tåg ungefär samma andel av sina kostnader på landsbygden (67 %) som personbilar som drivs med bensin. I tätorter betalar dock personbilar endast en tredjedel av sina kostnader, medan tåget betalar 91 procent.K karlmb skrev:
För godstrafiken är jämförelsen ungefär densamma; tågtrafiken betalar enstörre andel av sina externa kostnader. Se nedanstående tabell ur "Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader", Trafikanalys 2024.
Tabell 1. Några resultat – icke-internaliserad kostnad i kronor per personkilometer samt internaliseringsgrad inom parentes. Prisnivå 2023 och 2023 års kostnader, skatter och avgifter.
Du förmår fortfarande inte att se skillnaden mellan beräkningen av nyttan av investeringar i infrastruktur och prissättningen av utnyttjandet av infrastrukturen. Det du anger är förvisso sant när vi bedömer vilka väg- eller spårinvesteringar som är lönsamma. Men de gäller inte för att bestämma hur stor den samhällsekonomiska kostnaden för resande med tåg eller bil är och för hur mycket trafikanterna bör betala för att täcka dessa kostnader.pacman42 skrev:
Det finns väl knappast något industrialiserat land som har helt privatfinansierad sjukvård. T.o.m. i USA finns ju ett litet skydd för oförsäkrade personer som ger rätt till vård vid akuta sjukdomar. I huvudsak är dock USA:s sjukvård finansierad genom privata sjukvårdsförsäkringar och kostnaden per invånare är betydligt högre än i exempelvis Sverige eller Storbritannien.P pmd skrev:
Jag har inte koll på alla länder i världen, men generellt brukar ju försäkringar bli billigare ju fler som är anslutna.
Att resenärerna sparar tid är en stor samhällsekonomisk nytta, som i första hand tillfaller resenären. Att dessutom använda denna ekonomiska nytta som argument för att resenären inte ska betala andra, negativa, externa effekter innebär att man räknar nyttan av kortare restid två gånger.K karlmb skrev:
Den samhällsekonomiska nyttan av vägtrafik ökar om resenärerna betalar sina externa kostnader. Om de inte gör det kommer vissa resor att vara samhällsekonomiskt olönsamma. Men om de externa kostnaderna till fullo betalas av trafikanterna uppnår vi ett ekonomiskt effektivt transportsystem, vilket är målet för den svenska transportpolitiken
Den kommunistiska maximen är: Av var och en efter förmåga. Åt var och en efter behov.D daVinci skrev:
Den socialistiska maximen är: Av var och en efter förmåga. Åt var och en efter prestation.
Den kapitalistiska maximen är: Av arbetarna efter förmåga. Åt var och en enligt kapitalisternas godtycke.
Ja, staten handlar upp viss flygtrafik. De stora subventionerna för flyget är dock att de flesta kommunala flygplatser får stora subventioner dels genom statliga bidrag via de regionala infrastrukturplanerna, dels genom att kommunerna betalar driftunderskottet för sina flygplatser. För Sundsvalls del handlar det om tiotals miljoner kronor per år.P pmd skrev:
Flyg utanför EU betalar inga bränsleskatter och flyget även inom EU betalar inte för de så kallade höghöjdseffekterna, d.v.s. att utsläpp på hög höjd ger större klimatpåverkan än utsläpp på marknivå.
Möjligen borde järnvägsföretagen betala mer för att finansiera ett bättre underhåll. Men även underhållet av vägnätet är eftersatt. I kalkylen utgår man dock från vad underhållet faktiskt kostar och tar inte hänsyn till kapitalförslitning.
Praktiskt tagen ingen har råd att betala kostnaden för avancerad sjukvård vid allvarliga sjukdomar eller svåra olyckor. Så om var och en skulle betala själv skulle mycket av sjukvården inte kunnat ges. Med en sjukvårdsförsäkring, statlig eller privat, betalar alla försäkrade, oavsett om de blir sjuka eller inte.D daVinci skrev:
Och lycka till med att utforma ett system där sexåringar ska låna tiotals miljoner kronor för att finansiera sin utbildning! En privatisering av kostnaderna för utbildningsväsendet skulle med all sannolikhet rasera den svenska skolan.
Varför ska det vara skatt på el?D Daniel 109 skrev:
Varför ska det inte vara skatt på direktkonsumtion av el?
Tidigare har du hänvisar till moms! Moms är skatt på mervärde och gäller redan el.
Ganska ointressant vad du tycker om du inte motiverar hur du tänker.
Enligt ett inlägg på kvartal så förlänger modern sjukvård medellivslängden med 4 månader om man bortser ifrån gamla uppfinningar som pencillin, antibiotika och vaccin.D daVinci skrev:
Modern sjukvård gör inte så mycket för medelslivslängden. Men den kan vara till mycket stor glädje för de stackare som drabbas av svåra sjukdomar och olyckor. Ungefär som en försäkring.
Nobelpristagerskan Moder Teresa hade många egna sjukhus som hon blev mångmiljonär på. När hon själv blev gammal och sjuk dög inget av hennes många sjukhus. Istället åkte hon till USA för att få adekvat privat sjukvård.D daVinci skrev:
Miljöolycka? Givet att jag tar samma hänsyn som krävs av kommersiella oljebolag, varför skulle jag slippa betala oljeskatt bara för att jag använder min egna olja? Försök hålla dig till frågan utan att spåra ur till osannolika scenarier.P pmd skrev:
Som frekvent användare av svensk sjukvård under och efter Covid (2020 till nu) så kan jag ärligt säga att privat sjukvaård (upphandlad av regionen) spöar skiten ur den offentliga. Bemötande och kompetens är fantastisk. När jag opererade hjärtat inom offentlig vård blev jag sjukare efteråt, hamnade på akuten och en vecka på medicinavdelning innan jag skrev ut mig själv från sjukhuset för att komma ifrån felmedicinering OCH övermedicinering. Läkarna lyssnade inte på mig som patient. När jag opererade hjärtat igen på en privat klinik så gick jag några timmar senare två kilometer från sjukhuset till hotellet och gick sedan ut på restaurang.C cbrolin skrev:
Privatkliniken hade Sveriges främsta experter anställda, de utgick ifrån mig som patient och mina behov. Regionens sjukhus hade en läkare från Baltikum (tror jag) som inte kunde prata svenska. Han kommunicerade med övrig personal på mycket dålig engelska. Medicinklinikens överläkare var uppenbart autistisk och lyssnade inte på hur patienten (jag) mådde. Det kändes lite som "the good doctor", med skillnaden att det inte fanns någon annan som kunde hantera de sociala bitarna för att täcka upp. Han var säkert jätteduktig på det han kan, men han lyssnade inte på hur jag mådde. Jag tålde inte hans mediciner och han förstod inte att det han lärt sig inte fungerade på just mig. Läkaren jag fick tag på när jag skrev ut mig lyssnade på mina symptom och sade att de var mycket vanliga och att det finns modernare mediciner som inte ger dessa. jag mådde snabbt mycket bättre.
Jag är socialist i grunden, men ju äldre jag blir desto mer inser jag att det inte fungerar i praktiken. Vi måste reglera hur sakerna skall göras, men det krävs konkurrens för att det skall bli så billigt och bra som möjligt. Men om man inte klarar av att skriva kravspecen, ja då blir det dåligt oavsett...
Edit: Jag kan tillägga att privatkliniken hade den modernaste utrustningen och gjorde jobbet lika billigt som den offentliga vården också (enligt min läkare som också var delägare i kliniken). De konkurrerade med lägre omkostnader genom att de hade trånga lokaler och mindre administration...