311 617 läst ·
5 439 svar
312k läst
5,4k svar
Är ni redo för elprischocken som precis startat?
Nej, det var politiker som körde märklig retorik, som jag genomskådade redan då.K krfsm skrev:
Typ samma, fast tvärtom.
Ojoj, så det är ditt kriterie för om alla förstår...D daVinci skrev:
Uppfattade det inte som en order att ta just Finland, så jag valde det mest relevanta eftersom du har så svårt att fatta vår unika och förändrade situation. Vilket ju tråden handlar om.D daVinci skrev:
Att Finland med svår produktionsbirist tjänar på att importera trodde jag var självklart även för en plastliberal som du.
Haha, bra, den ska jag använda när jag har svårt att förklara nåt nästa gång!D daVinci skrev:
Att bygga nya vägar ökar biltrafiken, i synnerhet i storstäder där det är trångt på vägarna. Men medan ökad biltrafik medför en lång rad problem, så innebär inte ökad trafik i elledningarna något större problem. Och varför skulle en ökad export av el missgynna den som exporterar? Ska vi sluta att exportera skog och malm också? Elexporten ger den svenska bytesbalansen många sköna miljarder varje år. Och de utländska investeringarna i svensk vindkraft förbättrar också bytesbalansen, så att vi kan fortsätta att köpa en mängd billiga prylar från Kina.K karlmb skrev:Haha, du triggades direkt på mitt ordval , ojämlikhet... som om jag vore socialist..
Du fattar alltså inte att stater som bygger många kablar över sina gränser i frihandelns och den inre marknadens namn, i själva verket missgynnas jfrt med de som bygger/ ger tillstånd till färre.
Bygger man däremot en ny motorväg tex blir det ingen motsvarande effekt.
Men du tycker kanske man skulle pressa fram mer trafik då?
För övrigt skulle minskad elexport göra det ännu mer olönsamt att bygga ut ny elproduktion i Sverige. Så inte ens de svenska elkunderna skulle i längden gynnas av att vi minskade vår elexport.
Jag greppar inte riktigt hur Kinesiska kraftverk i Sverige bättrar på bytesbalansen.
I övrigt håller jag med.
I övrigt håller jag med.
Att kärnkraften inte är lika känslig för fasta priser som vindkraften gäller enbart så länge det finns tillräckligt med vattenkraft för att möta högre elanvändning. Det finns inte utrymme för mer kärnkraft i energisystemet än vad som efterfrågas som minst. Kärnkraften är dyr redan om den kan sälja all el den kan producera. Om den inte kan göra detta är den extremt dyr. Gränsen för hur mycket kärnkraft som är ekonomiskt rimlig i elsystemet är därför det elbehov som råder under minst 5000 av årets 8600 timmar minus den minimiproduktion av el som vattenkraften "måste" producera enligt gällande vattendomar. Detta elbehov är 13,6 GW. Vattenkraften kan leverera som minst 2 GW. Det betyder att det finns utrymme för max 11,6 GW i det svenska elsystemet. Vattenkraften kan uthålligt leverera max 8 GW. När vi har vårt maximala elbehov på 23,5 GW räcker det inte med den ekonomiskt rimliga maxmängden kärnkraft (11,6 GW) och vattenkraftens uthålliga leveransförmåga (8 GW). Vi måste därför bygga en extra kärnreaktor, som enbart kan sälja el under 3600 timmar per år. Och då är 5000 timmar/år för övriga reaktorer ändå ett antal timmar som är väl lågt för att uppnå lönsamhet. I dag levererar kärnkraften i genomsnitt 83 procent av sin maximala effekt.K krfsm skrev:Det som diskuterats från EU-håll är att strike prices ska vara enda sättet man får ge stöd, dvs då blir det bara fast pris utan kreditgarantier.
I Sverige har det bara varit kreditgarantier på tapeten vad jag hört.
(Strike price för kärnkraft är iofs inte fullt lika besvärligt som för vindkraft, eftersom kärnkraftverket inte har en oproportionerligt stor produktion när priset är lågt.)
Detta gäller utan hänsyn till vindkraft och export/import. Vindkraften medför att kärnkraften blir ännu mer olönsam, medan exporten gör att den kan sälja en större del av sin produktion och exporten gör att vi kan klara vårt maximala elbehov utan att behöva ha lika mycket egen elproduktion. Men ett elsystem med enbart dagens vattenkraft och kärnkraft, utan vindkraft och export eller import, blir extremt dyrt.
Det är litet märkligt att man målar upp vindkraftens stora variation som ett problem, medan man inte inser att elanvändningen varierar minst lika mycket som vindkraften. En kärnkraft som helst vill leverera lika mycket hela tiden har därför minst lika stort behov av kompletterande reglerkraft som vad vindkraften har.
Utländska investeringar i Sverige innebär per definition att andra länder spenderar pengar i Sverige. Detta gäller oavsett om de är turister eller vindkraftsproducenter. I bytesbalansen ingår handelsbalansen, tjänstebalansen och kapitalrörelserna.D Daniel 109 skrev:
Karftverket i Zaporizjzja är ockuperat av ryssarna. De bombar väl inte sig själva? Visst gör ryssarna självmål ibland, men inte så ofta.H heimlaga skrev:De bombar kärnkraftverket i Enerhodar/zaporitzja men ännu inte med så grova bomber att dert har slagit hål på någonting kritiskt. Det är nog mest en tidsfråga innan de sätter igång en kärnkraftskatastrof. Hoppas det blåser stabil sydvästkuling den veckan och att det är uppehåll i Ukraina men hällregnar i Moskva.
Det var ett svar på ett stycke i krfsms inlägg #2 786. Jag kan dock inte se något i det stycket som ger en antydan om krfsms politiska läggning.D daVinci skrev:
Det kan vara, men är inte alltid, ett personangrepp att kalla någon för socialst.
När förbrukningens variation och vindkraftens variation drar åt olika håll så får vi problem, dvs när konsumtionen är hög och vindkraften producerar lite.B bjorn.abelsson skrev:Att kärnkraften inte är lika känslig för fasta priser som vindkraften gäller enbart så länge det finns tillräckligt med vattenkraft för att möta högre elanvändning. Det finns inte utrymme för mer kärnkraft i energisystemet än vad som efterfrågas som minst. Kärnkraften är dyr redan om den kan sälja all el den kan producera. Om den inte kan göra detta är den extremt dyr. Gränsen för hur mycket kärnkraft som är ekonomiskt rimlig i elsystemet är därför det elbehov som råder under minst 5000 av årets 8600 timmar minus den minimiproduktion av el som vattenkraften "måste" producera enligt gällande vattendomar. Detta elbehov är 13,6 GW. Vattenkraften kan leverera som minst 2 GW. Det betyder att det finns utrymme för max 11,6 GW i det svenska elsystemet. Vattenkraften kan uthålligt leverera max 8 GW. När vi har vårt maximala elbehov på 23,5 GW räcker det inte med den ekonomiskt rimliga maxmängden kärnkraft (11,6 GW) och vattenkraftens uthålliga leveransförmåga (8 GW). Vi måste därför bygga en extra kärnreaktor, som enbart kan sälja el under 3600 timmar per år. Och då är 5000 timmar/år för övriga reaktorer ändå ett antal timmar som är väl lågt för att uppnå lönsamhet. I dag levererar kärnkraften i genomsnitt 83 procent av sin maximala effekt.
Detta gäller utan hänsyn till vindkraft och export/import. Vindkraften medför att kärnkraften blir ännu mer olönsam, medan exporten gör att den kan sälja en större del av sin produktion och exporten gör att vi kan klara vårt maximala elbehov utan att behöva ha lika mycket egen elproduktion. Men ett elsystem med enbart dagens vattenkraft och kärnkraft, utan vindkraft och export eller import, blir extremt dyrt.
Det är litet märkligt att man målar upp vindkraftens stora variation som ett problem, medan man inte inser att elanvändningen varierar minst lika mycket som vindkraften. En kärnkraft som helst vill leverera lika mycket hela tiden har därför minst lika stort behov av kompletterande reglerkraft som vad vindkraften har.
Bekymret när fortfarande att någon form av lagrad/predikterbar energiproduktion måste finnas vid dessa tillfällen. Vart skall den komma ifrån?
När man pratar om konkurrensvillkor så måste man ha klart för sig vad konkurrensneutralitet betyder.B bjorn.abelsson skrev:Att bygga nya vägar ökar biltrafiken, i synnerhet i storstäder där det är trångt på vägarna. Men medan ökad biltrafik medför en lång rad problem, så innebär inte ökad trafik i elledningarna något större problem. Och varför skulle en ökad export av el missgynna den som exporterar? Ska vi sluta att exportera skog och malm också? Elexporten ger den svenska bytesbalansen många sköna miljarder varje år. Och de utländska investeringarna i svensk vindkraft förbättrar också bytesbalansen, så att vi kan fortsätta att köpa en mängd billiga prylar från Kina.
För övrigt skulle minskad elexport göra det ännu mer olönsamt att bygga ut ny elproduktion i Sverige. Så inte ens de svenska elkunderna skulle i längden gynnas av att vi minskade vår elexport.
Bygger du en ny motorväg så ökar troligen handeln via den, ja.
Men det går inte över en natt och det finns aldrig någon regel som säger att nu måste denna vägen fyllas av lastbilar med varor av alla slag för att snabbt jämna ut alla konkurrensskillnader mellan länderna.
Och är det en råvara som råder brist på i ett område tex på grund av korkade beslut i ena landetcså är det inte självklart att det andra landet direkt vill försämra för sina egna konsumenter genom att exportera iväg stora delar av råvaran.
El skiljer sig från andra varor brukar det heta och en skillnad är att den går att flytta snabbt och långt utan nämnvärd kostnad.
Då kan man inte ha en regel som säger att så måste ske ifall inte också ifall alla gränser mellan länderna är lika öppna.
För då ger du möjlighet för de som vill att MINSKA eller begränsa den fria rörligheten i decennier att fortsätta med det.
Dvs tvärtemot vad de vill som tycker att all handel ska vara fri inom den inte marknaden.
Samtidigt är alla överens om att det i krissituationer är bra att det finns kablar att kunna använda eftersom el är en såpass viktig råvara.
Detta gör ju i praktiken att de som vill vara förutseende och både ha stor egen produktion och stor redundans och möjlighet att både ge och ta emot hjälp när något händer, kan drabbas hårt när det är stora prisskilnader i ändsrna av kablar.
Inte producenterna, men de som är beroende av den viktiga råvaran.
Alltså ökar man problemen för de egna konsumenterna i landet som har god tillgång, samtidigt som man motverkar omvandling till mer produktion i landet som inte varit så förutseende.
Vi kan lika gärna skicka miljarder i bidrag till tysk industri som vi samlar in i extra skatt av Sveriges elkonsumenter.
Men det skulle ju ge betydligt mer protester, eller hur?
Redigerat:
Ja, men när de skaffar sig produktionsanläggningar i Sverige försvinner ju inkomsterna iväg. Det är positivt vid bygget (montering av ett importerat verk) men sedan?B bjorn.abelsson skrev:
Njau, eftersom vi nu har ett gemensamt elhandelsavtal inom EU som man då beslutade revidera före jul förra året så är det då den stora förutsättningen för alla investeringar i energiproduktion inkl kärnkraft.K krfsm skrev:Det som diskuterats från EU-håll är att strike prices ska vara enda sättet man får ge stöd, dvs då blir det bara fast pris utan kreditgarantier.
I Sverige har det bara varit kreditgarantier på tapeten vad jag hört.
(Strike price för kärnkraft är iofs inte fullt lika besvärligt som för vindkraft, eftersom kärnkraftverket inte har en oproportionerligt stor produktion när priset är lågt.)
Nu verkar man ha kört fast och det kan vara så att man väntar till efter EU valet i Juni för att gå vidare?
Sen dito så förefaller man ha kört fast med Net Zero Industry Act.
Men det har sedan varit en rad med större viktigare frågor att lösa och det vete tusan om Spanien som ordförandeland driver elhandelsavtal samt NZIA framåt? Mycket olyckligt att EU samt Sverige förlorar viktig tid.
https://www.euractiv.com/section/el...orm-leaves-options-open-for-coal-and-nuclear/
