- Status
Det är riktigt att energi inte kan förstöras men då har man missat poängen med problemet. Problemet är som sagt inte energi i sig vilket finns i överflöd (ta t.ex. E=mc^2). Det är lättillgänglig energi det är brist på. Det blir inte så mycket energi om det går åt lika mycket energi att förädla den som man får ut. I början av oljeåldern fick man ut 20ggr så mycket energi vi stoppade in. Nu ligger det mer i nivån med 7-8 då oljan kräver mer och mer efterbehandling för att bli användbar men det är fortfarande väldigt bra utväxling. Hur ska vi ta tillvara den svåråtkomliga energin om man inte har någon lättillgänglig energi att arbeta med? Detta är inte något för framtiden. Oljeproduktionen ser ut att minska från och med nu (som den redan har gjort ett tag i merparten av de oljeproducerande regionerna).
/Mats
/Mats
Är det så?klaskarlsson skrev:
Att reserverna är så pass stora.
Jag har hört att uppskattningen av tillgång på brytvärd uranmalm gör att det endast räcker några årtionden till. Kanske 50 år till eller så ...
Källa okänd ... eller jag har iaf glömt var... Så det kan givetvis vara helt fel. Men därför blev jag nyfiken över vad du skrev.
Från Wikipedia:
OECD/NEA och IAEA uppskattar i en gemensam rapport den kända globala tillgången av konventionell uran som kan brytas för mindre än 130 doller per kg till 4,7 miljoner ton. Baserat på produktionen 2004 av el från kärnkraft räcker dessa kända tillgångar till 85 års produktion. Med bridreaktorteknologi räcker de i 2 500 år. Om hänsyn tas till den totala tillgången av exploaterbart uran, d.v.s. både identifierade och oidentifierade tillgångar, uppskattar man i rapporten att 2004 års uranbaserade elproduktion skulle kunna upprätthållas i 20 000 år med bridreaktorer.
OECD/NEA och IAEA uppskattar i en gemensam rapport den kända globala tillgången av konventionell uran som kan brytas för mindre än 130 doller per kg till 4,7 miljoner ton. Baserat på produktionen 2004 av el från kärnkraft räcker dessa kända tillgångar till 85 års produktion. Med bridreaktorteknologi räcker de i 2 500 år. Om hänsyn tas till den totala tillgången av exploaterbart uran, d.v.s. både identifierade och oidentifierade tillgångar, uppskattar man i rapporten att 2004 års uranbaserade elproduktion skulle kunna upprätthållas i 20 000 år med bridreaktorer.
Då kanske båda åsikterna är sanna, på sätt och vis...
Sett ur ett vääääldigt långt perspektiv på klotets levnadstid och olika händelseutvecklingar så är människan som art ganska obetydlig. Dinousaurierna hade sin chans men dog ut, säkert under plågor och vånda ( om nu en dino hade sådana känslor...).
Människosläktet går förr eller senare samma öde till mötes. Vi har / har haft vår chans att visa oss värdiga att existera och jag tror inte vi har varit direkt några stjärnor på långsiktigt förvaltarskap.
Global uppvärmning med följd att vi i kalla nord får det varmt o gött medför i sig ett minskat energibehov då vi inte behöver värma kåkarna. Kanske läge att köpa loss några tusen hektar frusen obeboelig mark i Sibirien för en spottstyver och sen kunna sälja dyrt när en eventuell framtida påtvingad förflyttning av mänskligheten sker. Bättre investering tror jag än en strandtomt i Holland eller Bangladesh.
Vem vet, Kanske visar det sig att Sibirien blir nya sol o badresorten?
Människosläktet går förr eller senare samma öde till mötes. Vi har / har haft vår chans att visa oss värdiga att existera och jag tror inte vi har varit direkt några stjärnor på långsiktigt förvaltarskap.
Global uppvärmning med följd att vi i kalla nord får det varmt o gött medför i sig ett minskat energibehov då vi inte behöver värma kåkarna. Kanske läge att köpa loss några tusen hektar frusen obeboelig mark i Sibirien för en spottstyver och sen kunna sälja dyrt när en eventuell framtida påtvingad förflyttning av mänskligheten sker. Bättre investering tror jag än en strandtomt i Holland eller Bangladesh.
Vem vet, Kanske visar det sig att Sibirien blir nya sol o badresorten?
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Ja eller så blir costa del sol lagom varmt året om ?Cheesus skrev:
Det finns rapporter som pekar på att vi står i slutet av en varmperiod rent geologiskt, och att nästa solcykel mycket väl kan vara inledningen till en ny istid. Även om vi med antropogena utsläpp motverkar detta - så kan de närmaste 100-200 åren faktiskt bli kallare - med ännu värre följder än vad 1-4 graders medeltemperatursökning skulle ge. Tex skulle många skördar minska katastrofalt, och för os i norr skule en istid naturligtvis inte vara så skön..
http://www.geocraft.com/WVFossils/ice_ages.html
Hur sannolik en istid är i 100-års perspektiv jämfört med en global uppvärmning vet jag inte, men i koldioixdebatten så tas alldeles för lite hänsyn till vår geologiska historia tycker jag. Det ena behöver inte motsäga det andra, men även om IPCC's scenarier slår in så kan kanske naturen redan om 50-100 år ha tagit kommandot och sänkt temperatruen mer än vad vi har lyckats höja den.
Intressant är också att tittar man på klimatkurvorna för de senaste 5-10 åren så planar dom ut. Dvs ökningen som man såg fram till början av 2000 talet börjar plana ut. Än så länge är det alldeles för tidigt att dra några växlar på detta, det kan vara ett par tillfälligt kalla år, och sedan skjuter temperaturen fart igen.
Å andra sidan så följer temperaturn inte alls de scenarier som ställts upp heller - så man börjar ju undra hur mycket klimatforskningen egentligen VET och hur mycket som är gissningar.
Se diagrammet som visar medeltemp mätvärden UAH
Ref:
http://vortex.nsstc.uah.edu
Observera att jag inte för detta proklamerar att vi bör släppa ut mer för att kompensera för en framtida istid
Vi vet att den kommer men inte när - och antropogena utsläpp påverkar, och vi vet alldeles för lite om hur (rent klimatmässigt) - men fossila bränslen släpper också ut annan ännu mer akut hälsofarlig skit, och dessutom kommer vi som sagt troligen inte kunna leva på oljereserverna så länge till.../K
PS: Jag är ledsen för att åren försvann i excelgrafen - i rådatat (i länken) finns År/Månad - men det ville sig inte med att få in det på ngt läsbart sätt igrafen så jag markerade bara början och slutet manuellt...
Fast dessa siffror förutsätter att absolutvärdet av elproduktion från kärnkraft förblir konstant.mycke_nu skrev:
2004 stod kärnkraft för 6,5% av världens energikonsumtion (http://www.iea.org/dbtw-wpd/Textbase/nppdf/free/2006/key2006.pdf).
Om vi vill öka detta till hälften, så kommer plötsligt de 85 respektive 2500 åren att omvandlas till 12 respektive 350 år.
År 2030 förväntas energiförbrukningen ha fördubblats, alltså kommer utvinningsbara uranfyndigheter att räcka till ca 2270 om vi slutar öka vår energiförbrukning på år 2030s nivå.
Om energiförbrukningen fortsätter att öka i samma takt som den gör nu är uranet slut lagom till min hundraårsdag. Ökar vi kärnkraftens andel i energiförsörjningen till 75%, så tar uranet slut lagom när jag pensionerar mig.
Givetvis innebär detta lite praktiska problem, vi hinner tex sannolikt inte bygga nya kärnkraftverk tillräckligt fort för att elda upp uranet (i "konventionella" reaktorer) på 12 år.
Men, som en energikälla för en stor del (50% eller mer) av framtidens (mer än min generation) elförsörjning är känkraften dessvärre inte tillräcklig.
/ Fredrik
Visst har det funnits elbilar med bensinbilsprestanda, men det var för ca 90 år sedan.joflopp skrev:
Sedan dess vågar jag påstå att ingen elbil har varit i närheten när det gäller ekonomi/fart/säkerhet/aktionsradie.
Enligt GMs reklammaterial hade EV1 en räckvidd på 90-240km, så 26 mil är nog lite förhoppningsfullt. Efter de 9-24milen behövde den sedan "tankas" i åtta timmar. Detta ger en dygnsräckvidd på ca 60mil.
Den accelererade 0-100 på 8,3 sekunder och hade en toppfart på 130km/h.
Bilen saknade bland annat airbags och hade deformationszoner som inte ens skulle gett en stjärna på Euro-NCAPs femgradiga skala, allt för att spara vikt.
Bilen var bara tvåsitsig, vilket innebär att familjen Medelsvensson (med 1,6 barn) skulle behöva två stycken.
Vidare låg GMs break-even pris, 1999, på ca 800000skr. Anta att det skulle ge ett pris till konsument på ca 1 000 000sek.
1999 fick man 1 1/2 BMW M5 för samma pengar.
Då skulle man kunna köra 7,5 personer (2) till 100km/h på 4 sekunder (8,3) i en topphastighet på 250km/h (130) med en aktionsradie på 60 mil (26) och en dygnsräckvidd på ca 550mil (60) i mycket god säkerhet (mycket dålig säkerhet). Med andra ord blir BMWn 2-10gånger bättre på alla punkterna. Dessutom skulle man bräcka grannens statustävlan över staketet.
Ett annat alternativ hade varit att köpa 10st SMART, så att man kunde köra 20 pers till 145km/h på nio sekunder (ajdå, här hade vi ett värde som var SÄMRE än EV1an) 35 mil/dygn, med två krocksäkerhetsstjärnor. Även i detta fallet hade nog grannen gapat.
Så, om EV1an hade bensinbilsprestanda, så är det när man jämför den med bensinbilar från 1930-talet.
EV1 gick i graven eftersom det inte fanns/finns batteriteknik som klarar jämförelsen med bensin/diesel.
Visst, den kunde fungera för en eller två människor som pendlingsbil under speciella förhållanden, men för en miljon vill jag gärna ha lite mer.
Förhoppningsvis kommer det snart att finnas elbilar som kan användas som pendlingsbilar (tex Teslas kommande sedanmodell) av rika entusiaster. Fast innan vi har bensinbilsprestanda har vi tyvärr långt kvar.
Eller så är det bara Bush som konspirerar tillsammans med oljebolagen, GM och utomjordingarna.
/ Fredrik
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
sen behöver man ju inte nödväntigtvis bensinbilprestanda alltid !?
Det är där plug-in hybriderna kommer in starkt tror jag.
När man laddar sin halvhybrid (hybrid-hybrid ?) så kan man köra upp till 40-80 km på laddningn, behöver man komma längre så tar bensinmotorn/dieseln/biogasmotorn osv över och laddar upp batterierna och hjälper till.
Mao - så får man en "ren" elbil om man pendlar, tex till och från jobbet, men behöver man komma längre så behöver man inte vänta på 2-4h laddningstid, utan får tanka den med konvnetionelllt bärnsle istället
Dessa kommer dessutom relativt snart - Toyota har aviserat en till 2010...
/K
Det är där plug-in hybriderna kommer in starkt tror jag.
När man laddar sin halvhybrid (hybrid-hybrid ?
) så kan man köra upp till 40-80 km på laddningn, behöver man komma längre så tar bensinmotorn/dieseln/biogasmotorn osv över och laddar upp batterierna och hjälper till.Mao - så får man en "ren" elbil om man pendlar, tex till och från jobbet, men behöver man komma längre så behöver man inte vänta på 2-4h laddningstid, utan får tanka den med konvnetionelllt bärnsle istället
Dessa kommer dessutom relativt snart - Toyota har aviserat en till 2010...
/K
Lite intressant i sammanhanget är ju att Sverige står väl rustat med 15% av världens kända uranfyndigheter. Skulle tro att trycket att utvinna dem blir väldigt stort om några dekader. Kan vi stå emot då, om vi så önskar? Vi har ju redan spekulerat i ofred pga trytande olja och vatten..
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Fast om kärnbränslet tar slut så sanbbt - hur väl kommer då kol,olja och biobränseln stå sig ?Tornhill 2 skrev:
För att inte tala om hur mycket vi kommer behöva tapetsera med solcelelr ?
Det rimligaste är väl en blandkraft - och där tror jag iaf att kärnkraften behövs !
Blandar man dessutom in toriumreaktorer och andra typer som återanvänder tradtionellt kärnavfall - och dessutom är effektivare så har vi väldigt många års försörjning tryggad... Och tekniken står ju inte still, en dag kanske fusionen kommer, och då har vi hela månen full med He3
mycke_nu: Ja det är jag också oroad för. Om tex Ryssarna kommer om 30 år och lite "snällt" fråga om dom får bryta uran hos oss för sina kärnkraftverk - vad säger vi då ?
/K
Absolut behöver man inte bensinbilsprestanda alltid.klaskarlsson skrev:
Även EV1an skulle, som jag skrev ovan, kunna fungera som andrabil för flera av oss om det inte varit för priset.
Jag har själv funderat på en Tesla Roadster, som leksak, och är definitivt elbilsivrare (och ägare till en av Sveriges få Sinclair C5 sedan mer än tio år), men att hävda bensinbilsprestanda (om man även väger in pris och serieproduktion) är bara att skjuta sig i foten.
Det jag vände mig mot var påståendet från filmen "Who killed the electric car", som joflopps nog har sett lite för många gånger, att EV1an hade "bensinbilsprestanda" och därigenom insinuationen att oljeindustrin och GM hade dödat den. EV1 hade bensinbilsprestanda, om man jämför med 70 år gamla bilar, men då är jämförelsen knappast relevant.
Det behövs ingen konspiration för att döda elbilarna av idag, det fixar tekniken och fysiken.
/ Fredrik
DN har idag ett intressant reportage från min hemstad Oxelösund, om SSAB som var min arbetsgivare i 8 år.
Den kan läsas: här
Järnverket i Oxelösund släpper ut lika mycket som alla bilar i Sörmlands och Stockholms län tillsammans, och de betalar inte en spänn i miljöskatt för det.
Och det är just de här enorma skillnaderna i hur olika utsläpp behandlas och beskattas som gör att det blir väldigt lite trovärdighet i mona ögon. Jag ser inte miljöskatterna som något annat än ett sätt att ta in skattemedel. Någon påverkan på miljön har de inte.
Om det var trovärdighet man var ute efter skulle man kunna ändra dagens miljöskatter till en form av "tvångssparande". Alla miljöskatter man betalar in fonderas, och kan lockas ut mot kvitto att man köpt något som minskar min miljöpåverkan. T.ex. kan då bensinskatterna fås tillbaka om man köper en miljöbil, elskatten kan fås tillbaka om man sänker energiåtgången i sitt hus, akrylatbensinen till gräsklipparen blir inte lika dyr etc. Det skulle göra det mycket lättare för människor att satsa mer på ny och dyr teknik. Det skulle också göra vissa åtgärder som idag är tveksamma ur ett ekonomiskt perspektiv till verkligt lönsamma projekt.
T.ex. är det idag för de flesta med värmepump svårt att räkna hem en tilläggsisolering. Men kunde man få en del av kostnaden tillbaka från de pengar man betalar i energiskatter, så skulle de bli lönsamma. Solfångare blir i kalkylerna inte lönsamma förrän efter flera decennier, men kan man få tillbaka i alla fall momsen och en slant till från de skatter man redan betalat in, så förändras kalkylen snabbt.
Energiskatten på elektricitet är märkligt utformad. Som hushåll betalar jag 27 öre/kWh i energiskatt för elektricitet. Men om jag skulle använda elektriciteten industriellt är skatten 0,5öre/kWh istället. Och bor jag i vissa kommuner i norr är skatten 17,8öre/kWh. Vissa industrier i Sverige förbrukar enorma mängder energi. Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge förbrukar ensamma 2,4TWh/år. Sveriges tio största industriella användare av el (varav 8 är pappersbruk) förbrukar ungefär hälften av vad alla Sveriges hushåll gör tillsammans. Var finns besparingspotentialerna?
Naturligtvis kan man betrakta mina åsikter som en "evigt gnällande på skatterna", men jag tillhör definitivt dem som anser att samhällets kostnader skall bäras av alla solidariskt, och man betalar skatt efter bärkraft. I det här fallet så blir det dock hela tiden de små människorna längst ned som skall dra ett tungt lass i något slags miljöeufori, som grundar sig i något som vissa forskare tror kanske påverkar planeten. Men det är inte människorna längst ned i några få industriländer som kan göra de stora greppen för att påverka utsläppen av växthusgaser, och det är där jag protesterar.
Jag tar mig friheten att citera Internationalens fjärde vers:
"Båd' stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner.
...
Med plikterna vi hittills nöjt oss.
Nu taga vi vår rätt en dag!"
Den kan läsas: här
Järnverket i Oxelösund släpper ut lika mycket som alla bilar i Sörmlands och Stockholms län tillsammans, och de betalar inte en spänn i miljöskatt för det.
Och det är just de här enorma skillnaderna i hur olika utsläpp behandlas och beskattas som gör att det blir väldigt lite trovärdighet i mona ögon. Jag ser inte miljöskatterna som något annat än ett sätt att ta in skattemedel. Någon påverkan på miljön har de inte.
Om det var trovärdighet man var ute efter skulle man kunna ändra dagens miljöskatter till en form av "tvångssparande". Alla miljöskatter man betalar in fonderas, och kan lockas ut mot kvitto att man köpt något som minskar min miljöpåverkan. T.ex. kan då bensinskatterna fås tillbaka om man köper en miljöbil, elskatten kan fås tillbaka om man sänker energiåtgången i sitt hus, akrylatbensinen till gräsklipparen blir inte lika dyr etc. Det skulle göra det mycket lättare för människor att satsa mer på ny och dyr teknik. Det skulle också göra vissa åtgärder som idag är tveksamma ur ett ekonomiskt perspektiv till verkligt lönsamma projekt.
T.ex. är det idag för de flesta med värmepump svårt att räkna hem en tilläggsisolering. Men kunde man få en del av kostnaden tillbaka från de pengar man betalar i energiskatter, så skulle de bli lönsamma. Solfångare blir i kalkylerna inte lönsamma förrän efter flera decennier, men kan man få tillbaka i alla fall momsen och en slant till från de skatter man redan betalat in, så förändras kalkylen snabbt.
Energiskatten på elektricitet är märkligt utformad. Som hushåll betalar jag 27 öre/kWh i energiskatt för elektricitet. Men om jag skulle använda elektriciteten industriellt är skatten 0,5öre/kWh istället. Och bor jag i vissa kommuner i norr är skatten 17,8öre/kWh. Vissa industrier i Sverige förbrukar enorma mängder energi. Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge förbrukar ensamma 2,4TWh/år. Sveriges tio största industriella användare av el (varav 8 är pappersbruk) förbrukar ungefär hälften av vad alla Sveriges hushåll gör tillsammans. Var finns besparingspotentialerna?
Naturligtvis kan man betrakta mina åsikter som en "evigt gnällande på skatterna", men jag tillhör definitivt dem som anser att samhällets kostnader skall bäras av alla solidariskt, och man betalar skatt efter bärkraft. I det här fallet så blir det dock hela tiden de små människorna längst ned som skall dra ett tungt lass i något slags miljöeufori, som grundar sig i något som vissa forskare tror kanske påverkar planeten. Men det är inte människorna längst ned i några få industriländer som kan göra de stora greppen för att påverka utsläppen av växthusgaser, och det är där jag protesterar.
Jag tar mig friheten att citera Internationalens fjärde vers:
"Båd' stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner.
...
Med plikterna vi hittills nöjt oss.
Nu taga vi vår rätt en dag!"
Ingenting är nytt under solen, läs nedanstående:
Bear in mind that warming and cooling concerns are nothing new, as this alarming bulletin reminds us -
The Arctic ocean is warming up, icebergs are growing scarcer and in some places the seals are finding the water too hot, according to a report to the Commerce Department yesterday from Consul Ifft, at Bergen, Norway. Reports from fishermen, seal hunters and explorers, he declared, all point to a radical change in climate conditions and hitherto unheard-of temperatures in the Arctic zone. Exploration expeditions report that scarcely any ice has been met with as far north as 81 degrees 29 minutes. Soundings to a depth of 3,100 meters showed the gulf stream still very warm. Great masses of ice have been replaced by moraines of earth and stones, the report continued, while at many points well known glaciers have entirely disappeared. Very few seals and no white fish are found in the eastern Arctic, while vast shoals of herring and smelts, which have never before ventured so far north, are being encountered in the old seal fishing grounds.
A RealClimate blogger? No, that was the US Weather Bureau in 1922.
We saw a global cooling scare in 1924, a global warming scare in 1933, another global cooling in the early 1970s, and another warming scare today. The changes the USHCN promised Watts won't help resolve anything for another decade or so, but perhaps future generations will be able to reduce the alarming increase in the number of climate alarms.®
Källa: http://www.theregister.co.uk/2008/05/02/a_tale_of_two_thermometers/page2.html
Bear in mind that warming and cooling concerns are nothing new, as this alarming bulletin reminds us -
The Arctic ocean is warming up, icebergs are growing scarcer and in some places the seals are finding the water too hot, according to a report to the Commerce Department yesterday from Consul Ifft, at Bergen, Norway. Reports from fishermen, seal hunters and explorers, he declared, all point to a radical change in climate conditions and hitherto unheard-of temperatures in the Arctic zone. Exploration expeditions report that scarcely any ice has been met with as far north as 81 degrees 29 minutes. Soundings to a depth of 3,100 meters showed the gulf stream still very warm. Great masses of ice have been replaced by moraines of earth and stones, the report continued, while at many points well known glaciers have entirely disappeared. Very few seals and no white fish are found in the eastern Arctic, while vast shoals of herring and smelts, which have never before ventured so far north, are being encountered in the old seal fishing grounds.
A RealClimate blogger? No, that was the US Weather Bureau in 1922.
We saw a global cooling scare in 1924, a global warming scare in 1933, another global cooling in the early 1970s, and another warming scare today. The changes the USHCN promised Watts won't help resolve anything for another decade or so, but perhaps future generations will be able to reduce the alarming increase in the number of climate alarms.®
Källa: http://www.theregister.co.uk/2008/05/02/a_tale_of_two_thermometers/page2.html
Precis min syn också.Swetrot skrev: