338 005 läst ·
5 241 svar
338k läst
5,2k svar
Är klimathotet något att bry sig om?
- Status
- Inte öppen för fler kommentarer.
Det visar gång på gång att klimathotsaktivister inte har koll på vad de sysslar med eller vad de snackar om, och till och med i vissa fall bidrar till att förvärra läget!R RoAd skrev:
Tyvärr kan vi inte ta hänsyn till det. Man får utgå från att de flesta förstår, och resten är svinn man får räkna med. Det blir så trist om man ska skriva som i Klartext.R RoAd skrev:
Själv brukar jag ju sträva efter att hålla en seriös ton i seriösa debatter, men alla är vi ju olika. Dessutom anser jag personligen att det är en fördel om man är så tydlig man kan vara när man försöker få fram en poäng.
Men fortsätt för all del att posta roliga youtubevideos och ironiska inlägg, det stärker inte direkt "er sak"
Men fortsätt för all del att posta roliga youtubevideos och ironiska inlägg, det stärker inte direkt "er sak"
Att köra fast isen för att den är för tjock när man är ute för att dokumentera hur den är på väg att försvinna stärker inte direkt er sakR RoAd skrev:Själv brukar jag ju sträva efter att hålla en seriös ton i seriösa debatter, men alla är vi ju olika. Dessutom anser jag personligen att det är en fördel om man är så tydlig man kan vara när man försöker få fram en poäng.
Men fortsätt för all del att posta roliga youtubevideos och ironiska inlägg, det stärker inte direkt "er sak"![]()
Denna klimathysteri ter sig allt sjukare. För att rädda klimatet håller beteendevetare Magnus Söderlund seminarier om möjligheten att äta människokött. Magnus anser att tabun är lite mossigt och konservativt samt att tabun är till för att brytas och för klimatets skull så måste vi ju offra något liksom...
Amerikanska journalisten Celia Farber i Epoch Times, har uppmärksammat hur klimatalarmismen i Sverige blir alltmer makaber och det som vid en första anblick kan verka vara satir visar sig senare inte vara det utan snarare ren galenskap.
https://www.tv4.se/efter-fem/klipp/...t-äta-människokött-finns-många-tabun-12496854
Amerikanska journalisten Celia Farber i Epoch Times, har uppmärksammat hur klimatalarmismen i Sverige blir alltmer makaber och det som vid en första anblick kan verka vara satir visar sig senare inte vara det utan snarare ren galenskap.
https://www.tv4.se/efter-fem/klipp/...t-äta-människokött-finns-många-tabun-12496854
Och att läsa hela artikeln, för att få reda på att det var LOKALA förhållanden är tydligen svårt.N noone70 skrev:
"Vinden blåste isen ned i Hinlopenstredet, sier ekspedisjonsleder Tore Topp til NTB."
Känns spontant som att båda lägren skulle må bra av lite självrannsakan och kritiskt tänkande och granskande. Många hoppar över artikel och tror att rubriken säger allt.
Jag är en har stor tro på att människan tar rätt väg tillslut, dock så har vår historia kantats av ”falska” profeter. Känns som att de idag bara har det lättare att nå massorna än att stå på en fruktlåda mitt på torget.
Så, var rationella, läs båda sidor och granska allt som sägs.
Var en rationell miljövän
Jag är en har stor tro på att människan tar rätt väg tillslut, dock så har vår historia kantats av ”falska” profeter. Känns som att de idag bara har det lättare att nå massorna än att stå på en fruktlåda mitt på torget.
Så, var rationella, läs båda sidor och granska allt som sägs.
Var en rationell miljövän
Nja klimatförändringarna är ju här och det är lite mer komplext än så, men sen att vänstern utnyttjar situationen för att pungslå oss på ännu mer skatter är bra ruttet.T tank77 skrev:
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 48 215 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 48 215 inlägg
Solen är bara en faktor, visserligen mycket viktig men absolut inte den enda faktorn. Det var inte för att solen ändrade sig som dinosaurierna dog ut.T tank77 skrev:
Låt mig missförstå dig rätt. Så länge de studerade isen var det klimatet alltså, men så fort de fastnade i den så var det lokalt?HasseTeknik skrev:
Nej, det var en asteroid som dödade dinosaurierna!BirgitS skrev:
Dessutom är jorden inne en "kall" period nu och vi har en väldigt låg koldioxidhalt historiskt sett.
Den nu aktiva vulkanen Holuhraun på Island släpper dagligen ut 60 000 ton svaveldioxid samt även vatten och koldioxid. Detta kan jämföras med Sveriges årliga utsläpp på 28 000 ton.
Termiterna producerar mer än dubbelt så mycket metangaser som den aktuella förbränningen av fossila bränslen. Det kan tilläggas att metan är 23 gånger effektivare växthusgas än koldioxid. Utbytet av CO2 mellan haven, landmassan och atmosfären äger rum kontinuerligt och i jämförelse är det mänskliga bidraget otroligt litet. I december 2014 uppmättes 0,04% (nära 400 ppm = parts per million) koldioxid i atmosfären. Människan andel är cirka 1% av dessa 400 ppm. Mätningar har visat att koldioxiden i atmosfären stiger – men den är inte på väg mot höga rekordnivåer. Ökningen är snarare på väg bort från rekordlåga nivåer. En ynklig förändring av balansen mellan hav och luft skulle orsaka betydligt större klimatförändringar än någonting som människan är i stånd att producera.
Den lilla höjning vi sett av luftens halt från 0,03 procent till 0,04 procent har varit gynnsam för mänskligheten. Öknarna har minskat, skördarna ökat och Jorden har blivit cirka 10 procent grönare. Någon annan inverkan på klimatet tycks den inte ha. IPCC:s påstående att det är 95 procent säkert att den antropogena koldioxiden har orsakat minst hälften av temperaturökningen är grundlöst. (IPCC är förkortningen till ”The Intergovernmental Panel on Climate Change” , som är en mellanstatlig, helpolitisk organisation). En minskning av molnmängden med två procent, skulle vara tillräckligt för att förklara hela temperaturökningen sedan 1870-talet.
Lite svårbegripliga siffror kan illustrera fördelningen av koldioxid i vattnen, på jorden och i luften. Oceanerna innehåller suspenderat 37 400 miljarder ton, landmassorna omkring 3 000 miljarder ton medan atmosfären endast hyser 720 miljarder ton. Detta kan sättas i relation till att vi människor bidrar med 6 miljarder ton.
Om vi ser klimatförändringar i ett litet längre perspektiv känner vi till att jorden har drabbats av minst fyra stora nedisningar under de senaste 400 000 åren. Istiderna har varat i omkring 85 000 år och varmare mellanliggande perioder (s k interglacialer) har varat under mellan 8 000 och 12 000 år. Den senaste istiden slutade för lite mer än 10 000 år sedan. Under dess klimax var Atlanten 10 grader kallare än idag och havsytan var 150 meter lägre. Under de senaste århundradena har forskare visat att istider och jordens klimat i allmänhet påverkas av planeten Jordens bana i rymden och variationer i jordaxels lutning.
Lutningen är inte konstant utan växlar mellan 22o och 24o under cykler på 41 000 år. När lutningen är som minst blir vintrarna mildare och somrarna svalare. Förutom Jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning måste vi även ta hänsyn till att jordaxel ”kränger” på grund av påverkan från de andra planeterna i vårt solsystem. Denna effekt kallas precession och påverkar årstidernas längd. En bidragande orsak till att en istid inträffar har visat sig vara variationerna i styrka hos de solstrålar som träffar jordytan.
Solens eruptioner och solfläckarna har en direkt påverkan av klimatet på vår jord. Solstrålningen är jordens primära energikälla, och därmed huvudorsaken till vårt klimat. Solfläckar har observerats sedan mer än 300 år, och man har noterat ett samband mellan solfläcksintensitet och klimat. Korrelationen mellan antalet solfläckar och solinstrålningen är tydlig, betydligt starkare än korrelationen mellan koldioxidhalt och global medeltemperatur. Temperaturen kontrolleras också av atmosfären, vars växthuseffekt bromsar avkylningen.
Enligt flera forskare är den mest sannolika klimatförändringen på sikt att vi går in i en ny istid. Det är inte osannolikt att en markant temperatursänkning inträffar inom de närmaste två hundra åren, Följderna blir i så fall ödesdigra för de tempererade och högindustrialiserade områdena på jorden.
Det hävdas att jordens isar håller på att försvinna. I själva verket har vi gott om is. Arktis återhämtar sig och Antarktis har slagit isrekord tre år i rad. Avsmältningen av glaciärer i Antarktis beror på geotermisk värme (aktiva vulkaner under isarna). De smälter underifrån och har ingenting att göra med IPCC:s felaktiga påstående om ett samband med ökad halt av koldioxid i atmosfären. Delar av kusten på Grönland har höjt sig 120 m efter det den sista nedisningsperoden avtog. För 4 miljoner år sedan var Grönland isfritt.
Motståndet mot den rådande trenden att industrins utsläpp av koldioxid leder till ökande temperaturer står inte i motsats till inställningen att vi bör värna om vår miljö, minska onödiga utsläpp och framför allt se till att våra tropiska träd inte skövlas.
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
du pratar för döva öron......det är ingen som tror på det där. De är enbart människans fel och alla plastpåsar i naturen och allt kött vi äter. Det är liksom ingen som tjänar n pengar på såna där tossiga teorier.T tank77 skrev:Nej, det var en asteroid som dödade dinosaurierna!
Dessutom är jorden inne en "kall" period nu och vi har en väldigt låg koldioxidhalt historiskt sett.
Den nu aktiva vulkanen Holuhraun på Island släpper dagligen ut 60 000 ton svaveldioxid samt även vatten och koldioxid. Detta kan jämföras med Sveriges årliga utsläpp på 28 000 ton.
Termiterna producerar mer än dubbelt så mycket metangaser som den aktuella förbränningen av fossila bränslen. Det kan tilläggas att metan är 23 gånger effektivare växthusgas än koldioxid. Utbytet av CO2 mellan haven, landmassan och atmosfären äger rum kontinuerligt och i jämförelse är det mänskliga bidraget otroligt litet. I december 2014 uppmättes 0,04% (nära 400 ppm = parts per million) koldioxid i atmosfären. Människan andel är cirka 1% av dessa 400 ppm. Mätningar har visat att koldioxiden i atmosfären stiger – men den är inte på väg mot höga rekordnivåer. Ökningen är snarare på väg bort från rekordlåga nivåer. En ynklig förändring av balansen mellan hav och luft skulle orsaka betydligt större klimatförändringar än någonting som människan är i stånd att producera.
Den lilla höjning vi sett av luftens halt från 0,03 procent till 0,04 procent har varit gynnsam för mänskligheten. Öknarna har minskat, skördarna ökat och Jorden har blivit cirka 10 procent grönare. Någon annan inverkan på klimatet tycks den inte ha. IPCC:s påstående att det är 95 procent säkert att den antropogena koldioxiden har orsakat minst hälften av temperaturökningen är grundlöst. (IPCC är förkortningen till ”The Intergovernmental Panel on Climate Change” , som är en mellanstatlig, helpolitisk organisation). En minskning av molnmängden med två procent, skulle vara tillräckligt för att förklara hela temperaturökningen sedan 1870-talet.
Lite svårbegripliga siffror kan illustrera fördelningen av koldioxid i vattnen, på jorden och i luften. Oceanerna innehåller suspenderat 37 400 miljarder ton, landmassorna omkring 3 000 miljarder ton medan atmosfären endast hyser 720 miljarder ton. Detta kan sättas i relation till att vi människor bidrar med 6 miljarder ton.
Om vi ser klimatförändringar i ett litet längre perspektiv känner vi till att jorden har drabbats av minst fyra stora nedisningar under de senaste 400 000 åren. Istiderna har varat i omkring 85 000 år och varmare mellanliggande perioder (s k interglacialer) har varat under mellan 8 000 och 12 000 år. Den senaste istiden slutade för lite mer än 10 000 år sedan. Under dess klimax var Atlanten 10 grader kallare än idag och havsytan var 150 meter lägre. Under de senaste århundradena har forskare visat att istider och jordens klimat i allmänhet påverkas av planeten Jordens bana i rymden och variationer i jordaxels lutning.
Lutningen är inte konstant utan växlar mellan 22o och 24o under cykler på 41 000 år. När lutningen är som minst blir vintrarna mildare och somrarna svalare. Förutom Jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning måste vi även ta hänsyn till att jordaxel ”kränger” på grund av påverkan från de andra planeterna i vårt solsystem. Denna effekt kallas precession och påverkar årstidernas längd. En bidragande orsak till att en istid inträffar har visat sig vara variationerna i styrka hos de solstrålar som träffar jordytan.
Solens eruptioner och solfläckarna har en direkt påverkan av klimatet på vår jord. Solstrålningen är jordens primära energikälla, och därmed huvudorsaken till vårt klimat. Solfläckar har observerats sedan mer än 300 år, och man har noterat ett samband mellan solfläcksintensitet och klimat. Korrelationen mellan antalet solfläckar och solinstrålningen är tydlig, betydligt starkare än korrelationen mellan koldioxidhalt och global medeltemperatur. Temperaturen kontrolleras också av atmosfären, vars växthuseffekt bromsar avkylningen.
Enligt flera forskare är den mest sannolika klimatförändringen på sikt att vi går in i en ny istid. Det är inte osannolikt att en markant temperatursänkning inträffar inom de närmaste två hundra åren, Följderna blir i så fall ödesdigra för de tempererade och högindustrialiserade områdena på jorden.
Det hävdas att jordens isar håller på att försvinna. I själva verket har vi gott om is. Arktis återhämtar sig och Antarktis har slagit isrekord tre år i rad. Avsmältningen av glaciärer i Antarktis beror på geotermisk värme (aktiva vulkaner under isarna). De smälter underifrån och har ingenting att göra med IPCC:s felaktiga påstående om ett samband med ökad halt av koldioxid i atmosfären. Delar av kusten på Grönland har höjt sig 120 m efter det den sista nedisningsperoden avtog. För 4 miljoner år sedan var Grönland isfritt.
Motståndet mot den rådande trenden att industrins utsläpp av koldioxid leder till ökande temperaturer står inte i motsats till inställningen att vi bör värna om vår miljö, minska onödiga utsläpp och framför allt se till att våra tropiska träd inte skövlas.
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 48 215 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 48 215 inlägg
Vad bra att du anser att det finns annat än solen som påverkar klimatet, det lät ju inte riktigt så i inlägg 4104.T tank77 skrev:Nej, det var en asteroid som dödade dinosaurierna!
Dessutom är jorden inne en "kall" period nu och vi har en väldigt låg koldioxidhalt historiskt sett.
Den nu aktiva vulkanen Holuhraun på Island släpper dagligen ut 60 000 ton svaveldioxid samt även vatten och koldioxid. Detta kan jämföras med Sveriges årliga utsläpp på 28 000 ton.
Termiterna producerar mer än dubbelt så mycket metangaser som den aktuella förbränningen av fossila bränslen. Det kan tilläggas att metan är 23 gånger effektivare växthusgas än koldioxid. Utbytet av CO2 mellan haven, landmassan och atmosfären äger rum kontinuerligt och i jämförelse är det mänskliga bidraget otroligt litet. I december 2014 uppmättes 0,04% (nära 400 ppm = parts per million) koldioxid i atmosfären. Människan andel är cirka 1% av dessa 400 ppm. Mätningar har visat att koldioxiden i atmosfären stiger – men den är inte på väg mot höga rekordnivåer. Ökningen är snarare på väg bort från rekordlåga nivåer. En ynklig förändring av balansen mellan hav och luft skulle orsaka betydligt större klimatförändringar än någonting som människan är i stånd att producera.
Den lilla höjning vi sett av luftens halt från 0,03 procent till 0,04 procent har varit gynnsam för mänskligheten. Öknarna har minskat, skördarna ökat och Jorden har blivit cirka 10 procent grönare. Någon annan inverkan på klimatet tycks den inte ha. IPCC:s påstående att det är 95 procent säkert att den antropogena koldioxiden har orsakat minst hälften av temperaturökningen är grundlöst. (IPCC är förkortningen till ”The Intergovernmental Panel on Climate Change” , som är en mellanstatlig, helpolitisk organisation). En minskning av molnmängden med två procent, skulle vara tillräckligt för att förklara hela temperaturökningen sedan 1870-talet.
Lite svårbegripliga siffror kan illustrera fördelningen av koldioxid i vattnen, på jorden och i luften. Oceanerna innehåller suspenderat 37 400 miljarder ton, landmassorna omkring 3 000 miljarder ton medan atmosfären endast hyser 720 miljarder ton. Detta kan sättas i relation till att vi människor bidrar med 6 miljarder ton.
Om vi ser klimatförändringar i ett litet längre perspektiv känner vi till att jorden har drabbats av minst fyra stora nedisningar under de senaste 400 000 åren. Istiderna har varat i omkring 85 000 år och varmare mellanliggande perioder (s k interglacialer) har varat under mellan 8 000 och 12 000 år. Den senaste istiden slutade för lite mer än 10 000 år sedan. Under dess klimax var Atlanten 10 grader kallare än idag och havsytan var 150 meter lägre. Under de senaste århundradena har forskare visat att istider och jordens klimat i allmänhet påverkas av planeten Jordens bana i rymden och variationer i jordaxels lutning.
Lutningen är inte konstant utan växlar mellan 22o och 24o under cykler på 41 000 år. När lutningen är som minst blir vintrarna mildare och somrarna svalare. Förutom Jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning måste vi även ta hänsyn till att jordaxel ”kränger” på grund av påverkan från de andra planeterna i vårt solsystem. Denna effekt kallas precession och påverkar årstidernas längd. En bidragande orsak till att en istid inträffar har visat sig vara variationerna i styrka hos de solstrålar som träffar jordytan.
Solens eruptioner och solfläckarna har en direkt påverkan av klimatet på vår jord. Solstrålningen är jordens primära energikälla, och därmed huvudorsaken till vårt klimat. Solfläckar har observerats sedan mer än 300 år, och man har noterat ett samband mellan solfläcksintensitet och klimat. Korrelationen mellan antalet solfläckar och solinstrålningen är tydlig, betydligt starkare än korrelationen mellan koldioxidhalt och global medeltemperatur. Temperaturen kontrolleras också av atmosfären, vars växthuseffekt bromsar avkylningen.
Enligt flera forskare är den mest sannolika klimatförändringen på sikt att vi går in i en ny istid. Det är inte osannolikt att en markant temperatursänkning inträffar inom de närmaste två hundra åren, Följderna blir i så fall ödesdigra för de tempererade och högindustrialiserade områdena på jorden.
Det hävdas att jordens isar håller på att försvinna. I själva verket har vi gott om is. Arktis återhämtar sig och Antarktis har slagit isrekord tre år i rad. Avsmältningen av glaciärer i Antarktis beror på geotermisk värme (aktiva vulkaner under isarna). De smälter underifrån och har ingenting att göra med IPCC:s felaktiga påstående om ett samband med ökad halt av koldioxid i atmosfären. Delar av kusten på Grönland har höjt sig 120 m efter det den sista nedisningsperoden avtog. För 4 miljoner år sedan var Grönland isfritt.
Motståndet mot den rådande trenden att industrins utsläpp av koldioxid leder till ökande temperaturer står inte i motsats till inställningen att vi bör värna om vår miljö, minska onödiga utsläpp och framför allt se till att våra tropiska träd inte skövlas.
Men det är dagens låga koldioxidhalt som vi människor, alla andra djur och växter är anpassade till. Det är därför som man bör sträva efter att behålla den i stället eftersom kraftiga ändringar i koldioxidhalten under jordens liv har alltid hängt ihop med stora förändringar för livet på jorden, med t.ex. massdöd. Det är väl synnerligen önskvärt att vi undviker att människan råkar ut för massdöd bara för att koldioxidhalten stiger i onödan.
Det är väl bättre att jämföra vad en vulkan släpper ut med vad hela världen släpper ut och inte bara med vad lilla Sverige släpper ut. Det blir liksom lite mer relevant och då ser man ju att vulkanen inte har någon större betydelse globalt.
T tank77 skrev:
När man kommer med sådana påståenden bör man ju absolut ange källor som stödjer det annars blir det ju bara din grundlösa åsikt.T tank77 skrev:
Har det då skett en sådan minskning av molnmängden sedan dess och då särskilt under de senaste årtiondena?T tank77 skrev:
I övrigt tar du upp en massa välkända fakta som inte är särskilt relevanta för den klimatdiskussion som förs här i tråden eftersom den handlar om nu och något århundrade framåt, och inte vad som händer under t.ex. 41 000 år.
Kan inte se någon återhämtning här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Plot_arctic_sea_ice_area.svgT tank77 skrev:
Vilka då och var är deras forskningsrapporter?T tank77 skrev: