Är klimathotet något att bry sig om?

[heimlaga]

Jag ägnade någon timme åt att läsa IPCCs 1,5-gradersrapport ikväll. Eller ja, inte rapporten, utan dess sammanfattning för beslutsfattare; som jag tidigare skrivit litar jag i stort på vetenskapen men misstror politiken, så kände att det kunde vara relevant.

Det första jag registrerade var bristen på ekonomiska resonemang. Det saknas i princip nationalekonomiska avvägningar, utan allt handlar om den objektiva klimatförändringen, aldrig i relation till vilken nytta vi kan få av det som leder till klimatpåverkan. Det främsta undantaget var ett avslutande avsnitt om hållbar utveckling. Högst politiskt skulle jag säga, och distinkt annorlunda mot resten av rapporten – kvalitativt klart sämre enligt min uppfattning.

Men, det här fanns också:
[bild]
Ett vägval där alla fyra vägar är mer eller mindre framkomliga, men det fjärde skapar en klimatskuld som måste hanteras över tid (med exempelvis koldioxidlagring).

Utan att ta ställning om vilket som är bäst kan man alltså se att det finns olika vägar till ett visst klimatmål, vare sig man sätter det till 1,5 grad eller något annat.

Vissa anser att vi främst måste dra ner på utsläppen. Andra, som jag själv, tror att det är en fruktlös väg, och att det vi måste satsa på är teknik.

Min uppfattning är att de flesta som bryr sig om klimatet väljer den asketiska vägen. Så för att ställa dessa inför ett ovant val: Om ni vore säkra på att väg fyra ovan skulle funka för klimatet, skulle ni välja den då, eller finns det andra samverkande intressen som gör att ni aktivt vill välja bort tillväxt- och teknikspåret för en modell mer inriktad på minskad produktion och konsumtion?

Om tillväxt och teknikspåret skulle fungera med avseende på klimatet, och med avseende på jordens ändliga resurser av olika slag, och med avseende på försörjningssäkerheten då skulle jag givetvis ge blanka fan i "asketismen" och bara köra på.

 

[heimlaga]

Det är ungefär samma åsiktskorridor som rådde runt en annan annan politisk fråga fram till bara för några år sedan.

En liknande åsiktskorridor som finns gällande påståendet att jorden är rund?

Jag är relativt övertygad om att de mest extrema klimatalarmisterna har fel men att vi inte går under i masugnshetta inom 5 år innebär inte att sambandet mellan koldioxid och temperatur inte finns och det innebär inte heller att vi tryggt kan köra på som förr.

 

[noone70]

En liknande åsiktskorridor som finns gällande påståendet att jorden är rund?

Det var en fin guilty by association du fick ihop där!

 

[Abies koreana]

Min uppfattning är att de flesta som bryr sig om klimatet väljer den asketiska vägen. Så för att ställa dessa inför ett ovant val: Om ni vore säkra på att väg fyra ovan skulle funka för klimatet, skulle ni välja den då, eller finns det andra samverkande intressen som gör att ni aktivt vill välja bort tillväxt- och teknikspåret för en modell mer inriktad på minskad produktion och konsumtion?

Intressant...och jag har funderat flera varv på din fråga, låtit den sjunka in. Jag är säker på svaret, jag skulle inte leva annorlunda idag även om jag var övertygad om att det inte får några negativa konsekvenser. Det kanske också är en fördom, att människan som varelse ständigt är missnöjd, att det alltid finns något som man längtar till och som tillfälligt kan förverkligas genom konsumtion.
Jag har allt jag behöver, jag bor där jag helst vill bo, mitt i naturen. Har en bra pension som jag inte gör av med, jag behöver inte oroa mig om det händer något med huset som kostar pengar osv

Jag läser just nu Steven Pinkers bok Upplysning nu, ett manifest för förnuft, vetenskap och humanism. Han är en sann optimist ut i fingerspetsarna och en stark förespråkare för kunskap. Han går igenom mängder med områden där vi nog lever med en del missuppfattningar. Med tydliga grafer visar han fattigdomen minskar, BNP per capita ökar, undernäringen minskar, våldet i världen minskar, det globala välbefinnandet ökar osv. Även befolkningstillväxten som många oroar sig för kulminerade med 2.1 procent 1962 och har därefter varit fallande. för att år 2070 vara noll.
Betr. klimatförändringar kan man skönja en viss oro men han är övertygad om att mänskligheten kommer att lösa det genom avkarbonisering och kärnkraft.
Du skulle gilla boken...

 

[tobiast]

Ett underdimensionerat elnät har med en kraftigt ökad användning av el att göra. Av denna orsak så bör man exempelvis inte gå över till elbilar innan klimatnyttan av dessa är substantiell. Samma sak med inflyttning till städerna, vilket man säger behövs för att rädda klimatet, då boende i städerna är mer klimateffektivt än på landsbygden.

Men i grunden håller jag med dig, detta har inte med klimatet att göra, det har med dålig planering att göra.

Verkligen?

https://www.scb.se/hitta-statistik/...tiknyhet/vi-ar-fler-men-anvander-inte-mer-el/

 

[tobiast]

Intressant...och jag har funderat flera varv på din fråga, låtit den sjunka in. Jag är säker på svaret, jag skulle inte leva annorlunda idag även om jag var övertygad om att det inte får några negativa konsekvenser. Det kanske också är en fördom, att människan som varelse ständigt är missnöjd, att det alltid finns något som man längtar till och som tillfälligt kan förverkligas genom konsumtion.
Jag har allt jag behöver, jag bor där jag helst vill bo, mitt i naturen. Har en bra pension som jag inte gör av med, jag behöver inte oroa mig om det händer något med huset som kostar pengar osv

Jag läser just nu Steven Pinkers bok Upplysning nu, ett manifest för förnuft, vetenskap och humanism. Han är en sann optimist ut i fingerspetsarna och en stark förespråkare för kunskap. Han går igenom mängder med områden där vi nog lever med en del missuppfattningar. Med tydliga grafer visar han fattigdomen minskar, BNP per capita ökar, undernäringen minskar, våldet i världen minskar, det globala välbefinnandet ökar osv. Även befolkningstillväxten som många oroar sig för kulminerade med 2.1 procent 1962 och har därefter varit fallande. för att år 2070 vara noll.
Betr. klimatförändringar kan man skönja en viss oro men han är övertygad om att mänskligheten kommer att lösa det genom avkarbonisering och kärnkraft.
Du skulle gilla boken...

Humanister är optimister av nödvändighet. Klimat- och miljöförstöring är också ett fakta- och vetenskapsbaserat manifest mot humanismen som av humanister därför måste bekämpas med alla medel.

 

[noone70]

Jag är relativt övertygad om att de mest extrema klimatalarmisterna har fel men att vi inte går under i masugnshetta inom 5 år innebär inte att sambandet mellan koldioxid och temperatur inte finns och det innebär inte heller att vi tryggt kan köra på som förr.

Klart det finns ett samband, det som är oklart och det som de än så länge bara finns teorier om är hur mycket. Sen finns det foliehattar längst ut på båda ytterkanterna som hävdar att det finns ett 100% samband respektive inget samband mellan de två.

 

[13th Marine]

Men det är ju inte riktigt sant. Jag skulle säga att ett till alternativ är att göra smarta åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till en minskad miljöförstöring (tex ge fattiga i u-länder möjlighet till rent vatten utan att elda med ved och kol eller arbeta för återvinning av plast i asien) ist för bidrag till elcyklar, flygskatt eller skatt på plastpåsar.

Det ena utesluter väl inte det andra?

 

[noone70]

Det ena utesluter väl inte det andra?

Sant, men faktum är att den ekonomiska verkligheten gör att vi har begränsade resurser och då måste vi prioritera vad vi ska satsa på.
Klart vi kan införa skatter på bensin, flyg, plastpåsar, kläder osv men det har ytterst marginell klimatpåverkan. Det bidrar mer till att öka det redan extremt höga skattetrycket.

Bara subventionerna till en enda elbil skulle kunna bidra till att 80 familjer i Afrika skulle kunna få rent vatten utan att behöva elda med kol eller ved (från skövlad skog) för att koka vatten. Istället går 60000 i subventioner till personer som ändå hade haft råd att köpa sin Tesla.

 

[Huzzbutt]

Sant, men faktum är att den ekonomiska verkligheten gör att vi har begränsade resurser och då måste vi prioritera vad vi ska satsa på.
Klart vi kan införa skatter på bensin, flyg, plastpåsar, kläder osv men det har ytterst marginell klimatpåverkan. Det bidrar mer till att öka det redan extremt höga skattetrycket.

Bara subventionerna till en enda elbil skulle kunna bidra till att 80 familjer i Afrika skulle kunna få rent vatten utan att behöva elda med kol eller ved (från skövlad skog) för att koka vatten. Istället går 60000 i subventioner till personer som ändå hade haft råd att köpa sin Tesla.

Höjs flygskatten tillräckligt ökar inte skattetrycket nämnvärt...

 

[Nötegårdsgubben]

@heimlaga och @Abies koreana tack för genomtänkta och seriösa svar. Jag vet att ni båda har ett engagemang som är vidare än klimatfrågan, så det var intressant att se hur ni själva reflekterar kring det.

Intressant...och jag har funderat flera varv på din fråga, låtit den sjunka in. Jag är säker på svaret, jag skulle inte leva annorlunda idag även om jag var övertygad om att det inte får några negativa konsekvenser.

Jag tror, som du säkert vet, inte att det är din (eller min, eller flertalet svenskars) påverkan som kommer att vara nyckelfrågan framöver, utan hur andra, idag fattiga människor att nå ett gott välstånd utan att saker spårar ur. Men jag tycker som sagt att det är intressant att bryta det synsättet mot andras och se vad det finns för gemensamma nämnare, som om andras välstånd ska växa genom att vårt delas eller genom att kakan växer, och följderna av dessa val.

 

[pacman42]

Verkligen?

[länk]

Ja, för att folk flyttar till områden där elnätet inte är dimensionerat för att de bor där också. Dit flyttar också en del av de nya svenskarna.

 

[optimum]

Om tusentals forskare redan bestämt sig för att det finns ett klimathot skapat av människorna. Kan vi då göra dem arbetslösa och använda pengarna till något annat istället?
T.ex. bygga ut järnvägen eller bättre rening av avlopp mm. Alltså till saker som är bra för miljön?

Eller ska vi fortsätta bränna pengar på mer teorier och inte göra något åt miljön vilket för många är samma som klimathotet?

 

[noone70]

Ja, för att folk flyttar till områden där elnätet inte är dimensionerat för att de bor där också. Dit flyttar också en del av de nya svenskarna.

Sen så säkrar de upp sina villor för att de ska kunna ladda sina nya fina elbilar... plus att de pluggar i laddsladden ungefär vid samma tidpunkt (när de kommer hem från jobbet)

 

[Abies koreana]

ag tror, som du säkert vet, inte att det är din (eller min, eller flertalet svenskars) påverkan som kommer att vara nyckelfrågan framöver, utan hur andra, idag fattiga människor att nå ett gott välstånd utan att saker spårar ur. Men jag tycker som sagt att det är intressant att bryta det synsättet mot andras och se vad det finns för gemensamma nämnare, som om andras välstånd ska växa genom att vårt delas eller genom att kakan växer, och följderna av dessa val

Det beror antagligen på vad man uppfattar att alternativet är. Jag tycker att det ideligen glöms bort i debatten när man upprörs över de relativt små förändringar som politiken dristar sig att göra. Om skogsägaren får välja mellan att få sin skog förstörd av skogsbrand, uppäten av barkborrar eller betala ett högre drivmedelspris så är valet inte svårt.
Jag kommer ihåg ifjol vilken oerhörd ilska det väckte när det blev eldningsförbud och bevattningsförbud. Jag blev verkligen överrumplad över de starka reaktionerna, "på min tomt gör jag vad jag vill" "så länge jag betalar för vattnet så vattnar jag så mycket jag vill" små inskränkningar för allas bästa väckte sådan ilska. När samhället går in och styr, även i så liten omfattning och för den goda sakens skull så upplevs det som en inskränkning av den individuella friheten.
Jag tror att många kan känna sig hotade av pågående klimatförändringar där man ser t.ex. bilen som en statussymbol som man är rädd att förlora och inte ha ekonomi att byta till en el-bil. Företaget kanske går sämre eller hotar med att flytta utomlands. Alla såna saker är viktiga i människors liv och då väljer man att vara skeptisk till att klimatet förändras istället för att bli bärare av en irriterande oro.
Naturligtvis inser jag att mitt liv som lågpresterande konsument saknar all betydelse men det är å andra sidan viktigt att kunna se sig själv i spegeln varje morgon, det har betydelse för mig och jag upplever inte att jag försakar något. Och att hänvisa till att det är någon annans ansvar har väl aldrig fungerat särskilt väl.

Att vi har pågående klimatförändringar som orsakas av våra utsläpp har jag aldrig sett som en politisk fråga. Vetenskapen levererar underlaget till beslutsfattarna, så fungerar en demokrati. Men nästa steg är politikens uppgift och jag tycker faktiskt att det sker en hel del sammanblandningar där, åtgärder som genomdrivs av politiska företrädare blandas ihop med vetenskapliga slutsatser- men åter igen, hur ser alternativet ut? Och ja, mycket är symbolpolitik, av kända orsaker.

För att behålla min tro på mänskligheten brukar jag blicka tillbaka och påminna mig om vad människor tillsammans faktiskt har åstadkommit. Lagstadgad semester där belackarna var helt övertygade om att företagen skulle duka under av bördan, kvinnlig rösträtt och när den första kvinnliga domaren utsågs i Sverige tyckte en professor i karriären att där har samhället gått miste om en duktig städerska. Lagen mot barnaga som inkräktade på privatlivet men som blev oerhört normerande. Och nutid, förbud mot rökning på restauranger där belackarna förutspådde regelmässig konkurs. Nu har förbudet utvidgats och vi har alla vant oss vid att man inte utsätter andra människor för ohälsosam rök.

Det finns hur mycket goda exempel som helst men vi måste hjälpas åt, det är så människan tagit stora kliv historiskt. En oroande tendens om jag uttrycker mig försiktigt är att vetenskapen likställs med åsikter, det kommer inte att lösa något av de problem vi står inför.
Som vanligt blir jag för långrandig men tack för en intressant diskussion.