Använda, renovera eller skrota Euronom A25F
Jag har en gammal kombipanna som heter Euronom A25F. Oljebrännaren är sedan länge bortmonterad och pannan är seriekopplad med en LVVP:
Jag har aldrig använt pannan men godkänd sotning och brandskyddsinspektion av skorsten och rökgaskanaler gjordes i våras. Jag har ingen aning om hur man gör och har inte lyckats få tag i en manual. Varken en användarmanual eller en servicemanual. Så nu är frågan om jag skall försöka lär mig hur den fungerar och börja använda den. Nästa fråga är om den behöver renoveras/moderniseras eller om den duger som den är. Alternativt skrotar jag den och fortsätta köra enbart på LVVP året runt.
Vart börjar jag?
Någon som kan förklara hur jag använder den och ge några tips på saker att kontrollera/inspektera?
Jag har aldrig använt pannan men godkänd sotning och brandskyddsinspektion av skorsten och rökgaskanaler gjordes i våras. Jag har ingen aning om hur man gör och har inte lyckats få tag i en manual. Varken en användarmanual eller en servicemanual. Så nu är frågan om jag skall försöka lär mig hur den fungerar och börja använda den. Nästa fråga är om den behöver renoveras/moderniseras eller om den duger som den är. Alternativt skrotar jag den och fortsätta köra enbart på LVVP året runt.
Vart börjar jag?
Någon som kan förklara hur jag använder den och ge några tips på saker att kontrollera/inspektera?
Använda? På vilket sätt?
Elda med ved när det är som kallast och LVVP inte är effektiv?
Att ha ett reservvärmesystem är väl inte fel.
Kan pannan producera värme och tappvarmvatten?
Att ha ett reservvärmesystem är väl inte fel.
Kan pannan producera värme och tappvarmvatten?
Jag tänkte närmast på hur kombipannan är inkopplad.
Det är många rör på ovansidan och jag ser en stängd kulventil som går till pannan, så någon har väl tänkt till.
Nästa fråga är hur LVVP trivs med vedpannan.
Måste den stängas av, larmar den för övertemperatur, eller är den förbered för kombinerad vedeldning?
Det är inte lämpligt att elda innan man vet om/hur kulventiler skall kopplas om för vedeldning.
Det är många rör på ovansidan och jag ser en stängd kulventil som går till pannan, så någon har väl tänkt till.
Nästa fråga är hur LVVP trivs med vedpannan.
Måste den stängas av, larmar den för övertemperatur, eller är den förbered för kombinerad vedeldning?
Det är inte lämpligt att elda innan man vet om/hur kulventiler skall kopplas om för vedeldning.
Börja med att kontrollera shunten.
Den stora svara ratten längst upp med en skala 0-10 skall gå att vrida för att få lagom temperatur på vattnet till elementen. Lagom värden kan vara ca 2.5 till 3.5, lite högre på vintern när huset behöver mer värme.
Moderna värmesystem har motordriven shunt, kanske med utegivare, innegivare eller både och.
Men med en vedpanna utan acctankar är det bättre att man låter värmen gå ut i huset, så inte pannan kokar om man eldar för hårt.
Då kommer vi till nästa svarta lilla ratt på dragregulatorn.
Med den ställer man in lufttillförseln, eller snarare ställer in vid vilken temperatur luften skall strypas för att inte pannan skall bli för varm.
Denna metod att strypa luften gör att det bildas tjära och gett upphov till smeknamnet "tjärkokare".
Detta uttryck används gärna av vedeldare som installerat en modern panna med underförbränning, på engelska kallad "woodboiler".
Kontrollera roster.
I botten på eldstaden samlas askan, innanför den nedre luckan. Askan trillar ner genom en slitsad metallskiva som veden ligger på. Den brukar vara gjord av gjutjärn och kallas roster. Den slits, bränns och kan spricka av värmen.
Bästa moderniseringen skulle väl vara att ansluta en pelletsbrännare i oljebrännaranslutningen. Kanske lite svårt att motivera ekonomiskt, kanske en begagnad i så fall.
Den stora svara ratten längst upp med en skala 0-10 skall gå att vrida för att få lagom temperatur på vattnet till elementen. Lagom värden kan vara ca 2.5 till 3.5, lite högre på vintern när huset behöver mer värme.
Moderna värmesystem har motordriven shunt, kanske med utegivare, innegivare eller både och.
Men med en vedpanna utan acctankar är det bättre att man låter värmen gå ut i huset, så inte pannan kokar om man eldar för hårt.
Då kommer vi till nästa svarta lilla ratt på dragregulatorn.
Med den ställer man in lufttillförseln, eller snarare ställer in vid vilken temperatur luften skall strypas för att inte pannan skall bli för varm.
Denna metod att strypa luften gör att det bildas tjära och gett upphov till smeknamnet "tjärkokare".
Detta uttryck används gärna av vedeldare som installerat en modern panna med underförbränning, på engelska kallad "woodboiler".
Kontrollera roster.
I botten på eldstaden samlas askan, innanför den nedre luckan. Askan trillar ner genom en slitsad metallskiva som veden ligger på. Den brukar vara gjord av gjutjärn och kallas roster. Den slits, bränns och kan spricka av värmen.
Bästa moderniseringen skulle väl vara att ansluta en pelletsbrännare i oljebrännaranslutningen. Kanske lite svårt att motivera ekonomiskt, kanske en begagnad i så fall.