Ansluta ett bensindrivet elverk till villan
Hej, vi funderar på att skaffa oss ett mindre bensindrivet elverk (Honda EU22i - 2800/2200 watt) att ha till husvagnen under längre fricampingsvängar under höstarna (för mörkt/skuggigt där vi står med vagnen för att köra med solpaneler).
Men elverket kunde ju också vara användbart hemma om man drabbas av ett längre strömavbrott för att köra frysarna och ladda lite batterier ett par timmar per dygn.
Men hur bör man ansluta elverket till huset?
Min tanke är att ställa elverket utanför tvättstugan under ett mindre skärmtak och ha ett uttag på utsidan av huset som bara ”går” till ett vägguttag på andra sidan av väggen. Frysboxen står precis där och sen tänkte vi bara dra en skarvsladd till köket för kyl- och frysskåp, dvs inget försök att driva allt annat i huset…
Men som sagt, vad för uttag ska man låta installera på utsidan av huset? Något i den här stilen?
Vad kallas ett sådant uttag?
Cheers!
Rikard
Men elverket kunde ju också vara användbart hemma om man drabbas av ett längre strömavbrott för att köra frysarna och ladda lite batterier ett par timmar per dygn.
Men hur bör man ansluta elverket till huset?
Min tanke är att ställa elverket utanför tvättstugan under ett mindre skärmtak och ha ett uttag på utsidan av huset som bara ”går” till ett vägguttag på andra sidan av väggen. Frysboxen står precis där och sen tänkte vi bara dra en skarvsladd till köket för kyl- och frysskåp, dvs inget försök att driva allt annat i huset…
Men som sagt, vad för uttag ska man låta installera på utsidan av huset? Något i den här stilen?
Vad kallas ett sådant uttag?
Cheers!
Rikard
En annan fundering, man ska jorda elverket enligt instruktionsboken när man ansluter jordade apparater typ som våra frysar här hemma. Och ha en jordfelsbrytare tydligen, se skärmdumpen från instruktionsboken:
Finns det vägguttag med jordfelsbrytare kanske? Som jag kunde låta montera på insidan av väggen dit vi sen kopplar kyl o frys?
Cheers!
/Rikard
Finns det vägguttag med jordfelsbrytare kanske? Som jag kunde låta montera på insidan av väggen dit vi sen kopplar kyl o frys?
Cheers!
/Rikard
Kylar och frysar har i dag väldigt lpg effekt men kräver långa driftstider. Så att hålla dem kalla med elverk kräver att de går rätt stor del av tiden.
Hörde av en kille som drabbades av ett två veckor långt strömavbrott i samband med en höststorm för några år sedan och han klarade ”biffen” genom att köra elverket ett par timmar åt gången/två gånger om dagen så det är väl vad vi hoppas på i så fall…D Daniel 109 skrev:
/Rikard
Jordfelsbrytare med överlastskydd låter som en personskyddsautomat. Sedan står det frånslag på mindre än 0,4 sekunder vid 30A. En personskyddsautomat med B-karakteristik bryter på max 0,1 sekunder vid max 5 gånger märkström. Så om du skall ta dem på orden måste du ha en personskyddsautomat med B-karakteristik på max 6A. Det kan du sätta i en liten normkapsling på insidan.
2011 drev jag husets el i 14 dagar med 4 elverk.. de gick dygnet runt.. inga problem.R rikard454 skrev:
värmen kom ifrån vedeldning så det var lugnt.
Jag kopplade om så bränsle slang gick från bränsledunken direkt, sedan fyllde jag bara på 25 L och fortsatte..
Så det går..
Nu har jag dieseldrivet verk..
Den har bara jordfelsbrytare och inte något överlastskydd. Använder du en sådan så har du gjort något mycket bättre än att klämma sladden i dörren och dra en kedja med grenuttag till de prylar man vill använda. (Så brukar jag göra). Men det är inte riktigt upp till den nivå som de föreskriver.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 853 inlägg
Små generatorer och växelriktare med ett uttag (avsedda för hushåll) ska givetvis ha nödvändiga skydd inbyggda, men jag vet inte hur de är kravställda. Texten är illa översatt till Svenska och anmärkningsvärd. Ska man driva en liten del av sin anläggning är det nog inte fel med egna skydd, speciellt JFB. Överströmsskydd är lite besvärligare då de egentligen måste matchas mot generatorn, dvs så man inte sätter skydd som generatorn ändå aldrig orkar lösa.
Utan att vara expert på området tror jag följande punkter måste beaktas.
1.
Jorda generatorn till ett jordtag så att PEoch N får samma potential som sann jord. (moder jord )
2.
Frånkoppling vid jordslutning kan garanteras genom installation av jordfelsbrytare. Personskyddsautomat fyller samma funktion.
3.
Frånkoppling vid kortslutning fas - N (och fas - fas i förekommande fall) kan delvis garanteras med lämpligt/a överströmskydd.
Ett problem att ta hänsyn till är generatorns oförmåga att leverera tillräcklig kortslutningsström. Vid för låg kortslutningsström fungerar inte dvärgbrytarens (automatsäkringens) magnetiska utlösningsfunktion. Kortslutningsströmmen består då och kan orsaka brand innan den termiska funktionen eventuellt löser ut. Detta gäller särskilt då kortslutningen inte är stum.
4.
Om generatorn har underspänningsskydd kopplas större överströmmar bort automatiskt. Saknar generatorn underspänningsskydd måste man tänka till extra på punkt 3.
5.
Generatorns låga kortslutningsström ställer särskilda krav på ledningsdimensionering
Praktiskt/ekonomiskt förhindrar detta överföring av generatorns märkeffekt över längre ledningar.
6.
Fast installation för distribution av el från egen generator måste beräknas och dimensioneras specifikt för den generator som används och tillhörande jordtagets värden verifieras och kontrollmätas.
7.
Som innehavare av generator tror jag bestämmelsen om "strikt ansvar" fortfarande gäller.
Jag tror det kan vara svårt att få försäkringsskydd för ansvaret för skador som uppstår - åtminstone i en vanlig villahemförsäkring. Kanske nån här på forumet vet nåt om detta.
1.
Jorda generatorn till ett jordtag så att PEoch N får samma potential som sann jord. (moder jord )
2.
Frånkoppling vid jordslutning kan garanteras genom installation av jordfelsbrytare. Personskyddsautomat fyller samma funktion.
3.
Frånkoppling vid kortslutning fas - N (och fas - fas i förekommande fall) kan delvis garanteras med lämpligt/a överströmskydd.
Ett problem att ta hänsyn till är generatorns oförmåga att leverera tillräcklig kortslutningsström. Vid för låg kortslutningsström fungerar inte dvärgbrytarens (automatsäkringens) magnetiska utlösningsfunktion. Kortslutningsströmmen består då och kan orsaka brand innan den termiska funktionen eventuellt löser ut. Detta gäller särskilt då kortslutningen inte är stum.
4.
Om generatorn har underspänningsskydd kopplas större överströmmar bort automatiskt. Saknar generatorn underspänningsskydd måste man tänka till extra på punkt 3.
5.
Generatorns låga kortslutningsström ställer särskilda krav på ledningsdimensionering
Praktiskt/ekonomiskt förhindrar detta överföring av generatorns märkeffekt över längre ledningar.
6.
Fast installation för distribution av el från egen generator måste beräknas och dimensioneras specifikt för den generator som används och tillhörande jordtagets värden verifieras och kontrollmätas.
7.
Som innehavare av generator tror jag bestämmelsen om "strikt ansvar" fortfarande gäller.
Jag tror det kan vara svårt att få försäkringsskydd för ansvaret för skador som uppstår - åtminstone i en vanlig villahemförsäkring. Kanske nån här på forumet vet nåt om detta.
Hej Hassel1949H Hassel1949 skrev:
Tack att du tar upp en viktig frågeställning; Problematiken med ett reservkraftverks dåliga förmåga att leverera korslutningsström och därmed klara utlösningsvillkoret.
En synkrongenerator klarar vid trefasig kortslutning normalt 2–3 ggr märkströmmen och vid enfasig kortslutning rimligen mindre. Det blir (vid drift med elverk) i många fall 10-30 ggr lägre ström än vad som anläggningen normalt är konstruerad för.
Har du ett kraftelektronikbaserat reservkraftverk (inverter) så är troligtvis den statiska korslutningsströmmen t.o.m. ännu minde än för en synkrongenerator. Jag saknar data (mätningar) gjorda på dagens utrustning, min erfarenhet (mätningar) är främst 20–30 år bakåt i tiden.
Eftersom det både handlar om person (läs strömgenomgång) och egendomsskydd (läs brand) så kan skyddsmetoderna och det praktiska resultatet variera.
Dessutom, intresset för egen reservkraft (och ö-drift) ökar därmed så ökar risken att vi bygger dåliga (farliga) anläggningar.
Förvirring kan dessutom uppstå eftersom det rimligen är så att försäkringsbolagen gör en skillnad mellan en normaldrift (vanlig elanläggning), en reservkraftdrift och en ö-drift. Denna skillnad (i hur försäkringsbolagen bedömer brandskyddskraven) gäller troligen både för företagare och privatpersoner. Jag är intresserad att veta mer om försäkringsbolagens bedömning i dessa fall.
Jag försökte ta upp ”Kortslutningsströmmen vid reservkraft- och Ö-drift” i ett inlägg (#496) nyligen, men misslyckades helt,då fokuset i tråden, flyttades till något helt annat.
Tack att du lyfte det viktiga ämnet här.https://www.byggahus.se/forum/threads/elavbrott-hur-goer-man-klarar-man-en-vecka.403877/page-34
Även jag är intresserad av fler inputs från sakkunniga på området.