Nej, inte om detta skedde genom arvsskifte. Då var de övriga arvingarna aldrig ägare till någon del av bostaden. I normalfallet när en arvinge skall ta över bostaden, så skiftas hela bostaden ut till den arvingen. Och övriga delägare får pengar istället.B bhus2021 skrev:
Detta är fördelaktigt eftersom det då inte löser ut reavinstskatt. Och gäller det en fastighet slipper man då även lagfartsavgift (stämpelskatten). Alternativet att man skiftar ut en 3e del vardera, och sedan säljer de två arvingarna sina delar till 3e arvingen finns också. men ger onödiga kostnader för alla inblandade.
Arvskiftet skedde för ca 25 år sedan men detta var nytt för mig. Arvingen som tog över bostaden och köpte ut syskonen betalade alltså för mycket eftersom hen inte tog hänsyn till framtida reavinstskatt. Så går det när man inte kan alla spelregler...J Jotsat skrev:
Hur menar du nu?
Om vi tar frågeställningen med 150 tusen så brukar man kalkylera med värdering minus inköpskostnad minus standardhöjande åtgärder för ut den latenta skatten. Dessutom brukar man normalt även räkna med en mäklarkostnad, eller kostnaden för att upprätta en arvskifteshanling, innan man har en summa som kan delas med 2/3 som i detta fallet där en person vill lösa ut två andra dödsbodelägare
Det lät rimligare.
Så när man ska räkna ut reavinstskatten så är inköpspriset tidigare ägarens anskaffningsvärde (precis som ni har skrivit i tråden), men vid uppskov är inköpspriset den skiftes- eller bodelningslikvid som man har betalat? Hur går det ihop?
Hur vet man hur mycket man ska betala om man har köpt en bostad med uppskov som sen ges i gåva d.v.s. utebliven försäljningg/vinst. Då ska ju uppskovet betalas in men då blir det väl inte anskaffningsvärdet eller ska man räkna om uppskovet eller vad är det jag missar?
På den här sidan står det:
Hur vet man hur mycket man ska betala om man har köpt en bostad med uppskov som sen ges i gåva d.v.s. utebliven försäljningg/vinst. Då ska ju uppskovet betalas in men då blir det väl inte anskaffningsvärdet eller ska man räkna om uppskovet eller vad är det jag missar?
På den här sidan står det:
På den här sidan om uppskov står det:
Vad tolkade du här?Ekonomista skrev:
I det fallet så får ju gåvomottagaren ett anskaffningsvärde som är vaf givaren har betalat. Det ev. uppskov som givaren hade är ju borta. Det kommer inte in i gåvomottagarens reavinstberäkning.Ekonomista skrev:
Om en förälder fick sin bostadsrätt via testamente (köpte ut syskon) så får föräldern dra av vad hen köpte ut syskonen för vid uppskov d.v.s. köp av ersättningsbostad.H hempularen skrev:
När denna ersättningsbostad sedan ges i gåva till barn så ska föräldern inkomma med uppskovet.
Då blir det ju inte anskaffningsvärdet utan vad föräldern köpte ut syskonen för eftersom det står så när man får uppskov?
Sen förstår jag att det priset föräldern köpte ersättningsbostaden tas över av gåvotagaren inför ev. framtida försäljning.
Om föräldern istället hade betalat reavintskatten direkt så hade den fått betala mer än vid uppskov? För vid reavinst så räknas ju ursprugnliga anskaffningsvärdet d.v.s. får inte dra av utköp av syskon.
Det normala vid arv är dock att att det inte sker något utköp.
Nu har dock utköp skett och utan avdrag för nått eftersom arvingen inte kände till detta.D Daniel 109 skrev:
Gjordes ett arvsskifte där alla syskon blev ägare och sedan såldes fastigheten till en?
Lägenheten kom aldrig ut på marknaden utan en mäklare kom och värderade lägenheten. Sen fick två syskon 2/3 av det priset.D Daniel 109 skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 220 inlägg
Frågan är väl hur. Delades lägenheten först ut till de tre personerna eller fick en lägenheten och de andra två pengar utan att lägenheten först skiftades ut från dödsboet.
Ska försöka kolla upp men vad har det för betydelse? Tror det var så att en fick lägenheten och att de andra två fick pengar utan att lägenheten först skiftades ut från dödsboet.
Det var en som skötte allt (ej den som köpte ut) och de har ingen bra relation. Arvingen som köpte ut kände sig pressad vid utköp och det snackades först om orimliga köpvillkor som arvingen bestred (som att inte sälja bostaden på X antal år). Trots att det redan stod i testamentet att arvingen ifråga skulle ha lägenheten så blev det en del tjafs.