Den där eviga frågan om fuktvandring 
Det har med ångtrycket och att göra. Om man har ett kallare utrymme är risken låg att fukten vadrar mot värmen. I så fall skall det vara jättefuktigt och en lite temperaturskillnad. Därav fuktspärren inne över varma och fuktiga utrymmen, det behövs inte mellan vanliga rum.
Dubbelsidig ångspärr är ingen bra idé för kommer fukt in finns det risk att den inte kommer ut och då blir det garanerat problem med mögel och annat mysigt.
Vad det gäller krypgrunden är det en annan fråga som disskuterats här många gånger, fukten kommer inte vandra in utan troligare ut genom golvet i en krypgrund.
Det har med ångtrycket och att göra. Om man har ett kallare utrymme är risken låg att fukten vadrar mot värmen. I så fall skall det vara jättefuktigt och en lite temperaturskillnad. Därav fuktspärren inne över varma och fuktiga utrymmen, det behövs inte mellan vanliga rum. Dubbelsidig ångspärr är ingen bra idé för kommer fukt in finns det risk att den inte kommer ut och då blir det garanerat problem med mögel och annat mysigt.
Vad det gäller krypgrunden är det en annan fråga som disskuterats här många gånger, fukten kommer inte vandra in utan troligare ut genom golvet i en krypgrund.
Jag märkte just att vårat nybyggda hus har ångspärr på hela övervåningens ena långsida, trots att nedre delen (under fönstren) av den långväggen är innervägg (övre delen är yttervägg).
Något att bry sig i, eller saknar det betydelse?
Märkte även att badrummet hade ångspärrsfolie över hela ytterväggen, men den har jag rivit bort nu (förutom en smal remsa i varje hörn som inte gick att komma åt).
/M
Något att bry sig i, eller saknar det betydelse?
Märkte även att badrummet hade ångspärrsfolie över hela ytterväggen, men den har jag rivit bort nu (förutom en smal remsa i varje hörn som inte gick att komma åt).
/M
Badrummet är det stället där det är absolut viktigast att ha ångspärr. I ett nybyggt hus skall du nog ha det överallt fär klimatskalet finns. Innertaket är viktigast då du annars får vandring av varm fuktig luft uppåt till den kalla vinden där detta kommer att kondensera och orska fukt.
Jepp i taket har jag lämnat folien, men i ett badrum ska det tydligen inte finnas organiskt mtrl mellan två täta skikt (ångspärr resp fuktspärr).
Men, det jag undrar över är huruvida folien i innerväggen kan spöka till det?
/M
Men, det jag undrar över är huruvida folien i innerväggen kan spöka till det?
/M
Läste vidare på Boverkets hemsida och hittade en rapport.
http://www.boverket.se/upload/publi...er 5/Artikelarkiv/Farlig_fukt_i_badrummen.pdf
Såhär stod det :
Våra vanligaste konstruktioner för ytterväggar i badrum är helt olämpliga. Om en sådan vägg utsätts för vattenstänk (t.ex. duschar) tar det några minuter för fukten att tränga in – och minst lång tid att torka ut. Det handlar alltså om väggar som består av kakel, tätskikt, gipsskiva och plastfolie. Skadorna med denna konstruktion är ”ofantligt många” konstaterade Anders Jansson, SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut).
– Tätskiktet är ingen fuktspärr, påpekade Anders Jansson och varnade för de primerfria produkter som finns på marknaden.
Att ta bort plastfolien är heller ingen lösning, framhöll han. När det blir kallt ute bildas kondens som ger fuktskador på träregelstommen. Det bästa – och kanske enklaste sättet att undvika fuktproblemet är att inte lägga badrum mot yttervägg.
-----------------------------------
Numera sätter man ju inte gips bakom väggen, men även glesen är ju levande material som kan angripas. Och man kommer inte ifrån problemet med kondensen. Det bästa verkar vara att ha kvar ångspärren för att slippa kondensbildning och att köra nya våtrumsskivor och ångresistenta tätskikt. Våtrumsskivorna mot yttervägg kan sättas i 2 lager med skarvarna omlott så har man eliminerat en stor risk. Håll tummarna bara för att de nya tätskikten är lika bra som man tror...
Vad tror ni om detta?
http://www.boverket.se/upload/publi...er 5/Artikelarkiv/Farlig_fukt_i_badrummen.pdf
Såhär stod det :
Våra vanligaste konstruktioner för ytterväggar i badrum är helt olämpliga. Om en sådan vägg utsätts för vattenstänk (t.ex. duschar) tar det några minuter för fukten att tränga in – och minst lång tid att torka ut. Det handlar alltså om väggar som består av kakel, tätskikt, gipsskiva och plastfolie. Skadorna med denna konstruktion är ”ofantligt många” konstaterade Anders Jansson, SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut).
– Tätskiktet är ingen fuktspärr, påpekade Anders Jansson och varnade för de primerfria produkter som finns på marknaden.
Att ta bort plastfolien är heller ingen lösning, framhöll han. När det blir kallt ute bildas kondens som ger fuktskador på träregelstommen. Det bästa – och kanske enklaste sättet att undvika fuktproblemet är att inte lägga badrum mot yttervägg.
-----------------------------------
Numera sätter man ju inte gips bakom väggen, men även glesen är ju levande material som kan angripas. Och man kommer inte ifrån problemet med kondensen. Det bästa verkar vara att ha kvar ångspärren för att slippa kondensbildning och att köra nya våtrumsskivor och ångresistenta tätskikt. Våtrumsskivorna mot yttervägg kan sättas i 2 lager med skarvarna omlott så har man eliminerat en stor risk. Håll tummarna bara för att de nya tätskikten är lika bra som man tror...
Vad tror ni om detta?
Du får inte har träspont, plywood el liknande bakom badrumsgipsen nuförtiden... Träreglar och kotlingar går bra, men inget mer...
/M
/M
Texten nedan kommer från denna tråd: http://www.byggahus.se/forum/badrum...allmaen-information-foer-badrumsbyggaren.html
Tidigare var det vanligt att man i en regelvägg valde en träbaserat material närmast reglarna, till exempel råspont, OSB, plywood eller spånskiva, för att få en vägg som tål tyngre upphängningar. Detta är inte tillåtet enligt BBV. Däremot får man montera våtrumsskivan på en befintlig massiv träkonstruktion (typ bärande plankvägg), men man får inte sätta råspont eller liknande på en regelvägg. Istället får man se till att sätta reglar, s k kortlingar, bakom de ställen där saker ska hängas upp.
Ett specialfall uppstår vid yttervägg i trähus, då det i regel finns en plastfolie på insidan av regelverket. Skivmaterialet på den väggen kommer då att hamna mellan den väldigt täta plasten och badrummets tätskikt, vilket kan orsaka problem. Tätskiktet under plattorna är nämligen inte helt tätt, utan släpper igenom små mängder vatten, vatten som sedan riskerar att ackumuleras i skivmaterialet och orsaka mögel och andra skador. Bland annat därför kom en skärpning av branschreglerna, som dels innebär att skivmaterialet måste vara fuktokänsligt när det sitter mellan tätskikt och diffusionsspärr, och dels innebär en skärpning av kraven på tätskiktets täthet (ånggenomgångsmotstånd). Allt organiskt material måste sitta bakom plasten, inifrån sett.
Tidigare var det vanligt att man i en regelvägg valde en träbaserat material närmast reglarna, till exempel råspont, OSB, plywood eller spånskiva, för att få en vägg som tål tyngre upphängningar. Detta är inte tillåtet enligt BBV. Däremot får man montera våtrumsskivan på en befintlig massiv träkonstruktion (typ bärande plankvägg), men man får inte sätta råspont eller liknande på en regelvägg. Istället får man se till att sätta reglar, s k kortlingar, bakom de ställen där saker ska hängas upp.
Ett specialfall uppstår vid yttervägg i trähus, då det i regel finns en plastfolie på insidan av regelverket. Skivmaterialet på den väggen kommer då att hamna mellan den väldigt täta plasten och badrummets tätskikt, vilket kan orsaka problem. Tätskiktet under plattorna är nämligen inte helt tätt, utan släpper igenom små mängder vatten, vatten som sedan riskerar att ackumuleras i skivmaterialet och orsaka mögel och andra skador. Bland annat därför kom en skärpning av branschreglerna, som dels innebär att skivmaterialet måste vara fuktokänsligt när det sitter mellan tätskikt och diffusionsspärr, och dels innebär en skärpning av kraven på tätskiktets täthet (ånggenomgångsmotstånd). Allt organiskt material måste sitta bakom plasten, inifrån sett.
Det finns en risk för fuktproblem när man stänger in material mellan två tätskikt. Om man inte vill riva sin ångspärr (vilket man inte vill för då blir den otät gentemot andra byggnadsdelar om man inte är ett riktigt duktigt proffs) vid badrumsrenovering så får man se till att badrummet blir väl ventilerat. Den fuktiga och varma luften efter en dusch ska då inte kunna ställa till några problem. Materialet som hamnar mellan skikten bör vara oorganiskt eller väl i vart fall väl uttorkat.
Konvektion, alltså luftströmning genom otätheter inifrån och ut i det här fallet, är ofta ett större problem än diffusion som benäms ångtrycket ovan. Diffusion tar sig gärna igenom porösa matreial och är ett mindre problem i hus än otätheter som snabbt kan ge kondensutfällning vid kallare delar.
Båda problemen undviks i ett tätt ångspärrat hus med balanserad ventilation. Vare sig man har ångspärr eller inte så skall man ha ett undertryck i huset för att hindra fuktvandringen i husmaterialet.
Förr eldade man och skapade undertryck den vägen.
Sedan slutade man elda och styrde istället ventilationen.
Idag uppstår oftast fuktproblemen i hus som det förr eldades i men utan åtgärd av ventilation i samband med byte av värmekälla. Ofta i kombination med tillägsisolering av vind som ger en kallare vind och kondens pga. konvektion/diffusion.
Kan väl summera allt ovan så här: Ventilera, tätt som otätt.
Konvektion, alltså luftströmning genom otätheter inifrån och ut i det här fallet, är ofta ett större problem än diffusion som benäms ångtrycket ovan. Diffusion tar sig gärna igenom porösa matreial och är ett mindre problem i hus än otätheter som snabbt kan ge kondensutfällning vid kallare delar.
Båda problemen undviks i ett tätt ångspärrat hus med balanserad ventilation. Vare sig man har ångspärr eller inte så skall man ha ett undertryck i huset för att hindra fuktvandringen i husmaterialet.
Förr eldade man och skapade undertryck den vägen.
Sedan slutade man elda och styrde istället ventilationen.
Idag uppstår oftast fuktproblemen i hus som det förr eldades i men utan åtgärd av ventilation i samband med byte av värmekälla. Ofta i kombination med tillägsisolering av vind som ger en kallare vind och kondens pga. konvektion/diffusion.
Kan väl summera allt ovan så här: Ventilera, tätt som otätt.