Ångspärr/broms OCH tätskikt i badrumsyttervägg
Enligt
Bygga Badrummet Rätt aktuell version
http://www.sakervatten.se/download/542-2C0864CE4C037249B05FC4C2265405C1/Bygg-Badrummet-Ratt-2014.pdf
Ska i badrumyttervägg BÅDE ångspärr och tätskikt användas i badrumsyttervägg.
Detta är raka motsatsen till vad som var state of the art för bara några år sen där
man under alla omständigheter borde undvika att "bygga in fukt"
Vet inte om man ska skratta åt eländet eller börja gråta framför så många vilseledande
men ack så vetenskapliga rådgivare -
Bygga Badrummet Rätt aktuell version
http://www.sakervatten.se/download/542-2C0864CE4C037249B05FC4C2265405C1/Bygg-Badrummet-Ratt-2014.pdf
Ska i badrumyttervägg BÅDE ångspärr och tätskikt användas i badrumsyttervägg.
Detta är raka motsatsen till vad som var state of the art för bara några år sen där
man under alla omständigheter borde undvika att "bygga in fukt"
Vet inte om man ska skratta åt eländet eller börja gråta framför så många vilseledande
men ack så vetenskapliga rådgivare -
Njej. Det beror på ändrade material. Alltså inte vilseledande.
Fram till en regeländring runt 2008-2009 så var tätskiktet tätt, men inte lika tätt som byggplast.
Om man då hade både tätskikt och byggplast i/på en vägg, så kommer vattenånga att i små mängder läcka ut genom tätskiktet (ingeting är absolut tätt). Ångan kommer ingen vart, eftersom plasten i väggen är tätare, så läcker ännu mindre ånga vidare genom byggplasten. Detta gör att genom diverse temperaturfenomen så anrikas vatten i väggen, det blir blött och möglar etc.
Efter regeländringen så ökades kravet på ångtäthet för tätskikten, nu är tätskiktet mycket tätare än byggplasten. Ingenting är absolut tätt. Små mängder ånga kan även nu läcka ut i väggen. De avdunstar nu vidare ut genom byggplasten och ut genom ytterväggen. Plasten är i förhållande till tätskiktet så otät, att ångan obehindrat passerar ut genom plasten i samma takt som den passerar ut i väggen.
Därför rekommenderas numera att man skall ha bådadera.
Även de äldre "otäta" tätskikten var täta nog för att hindra fuktskador i normala fall. Men i kombination med byggplasten fungerade de inte.
Fram till en regeländring runt 2008-2009 så var tätskiktet tätt, men inte lika tätt som byggplast.
Om man då hade både tätskikt och byggplast i/på en vägg, så kommer vattenånga att i små mängder läcka ut genom tätskiktet (ingeting är absolut tätt). Ångan kommer ingen vart, eftersom plasten i väggen är tätare, så läcker ännu mindre ånga vidare genom byggplasten. Detta gör att genom diverse temperaturfenomen så anrikas vatten i väggen, det blir blött och möglar etc.
Efter regeländringen så ökades kravet på ångtäthet för tätskikten, nu är tätskiktet mycket tätare än byggplasten. Ingenting är absolut tätt. Små mängder ånga kan även nu läcka ut i väggen. De avdunstar nu vidare ut genom byggplasten och ut genom ytterväggen. Plasten är i förhållande till tätskiktet så otät, att ångan obehindrat passerar ut genom plasten i samma takt som den passerar ut i väggen.
Därför rekommenderas numera att man skall ha bådadera.
Även de äldre "otäta" tätskikten var täta nog för att hindra fuktskador i normala fall. Men i kombination med byggplasten fungerade de inte.
Sedan kan man ha synpunkter på resonemanget. Och det finns också "experter" med motstridig uppfattning.
Mekanismen fungerar under förutsättning att väggen verkligen är helt tät. Men finns det något fel med tätskiktet, antag att en liten glipa släpper igenom små mängder vatten. Då tillförs väggen oändligt mycket mer vatten, än vad som kan tränga igenom i form av ånga.
Det kan fortfarande vara såpass små mängder vatten att det inte gör någon skada, bara det kan ventileras bort. Men de dubbla tätskikten gör att det anrikas.
man kan jämföra med de enstegstätade fasaderna. Det fungerar så länge de är absolut täta, inget vatten får tränga in i väggen (vilket är en utopi om det gäller en yttervägg med fönster dörrar, mindre sprickbildningar osv).
Mekanismen fungerar under förutsättning att väggen verkligen är helt tät. Men finns det något fel med tätskiktet, antag att en liten glipa släpper igenom små mängder vatten. Då tillförs väggen oändligt mycket mer vatten, än vad som kan tränga igenom i form av ånga.
Det kan fortfarande vara såpass små mängder vatten att det inte gör någon skada, bara det kan ventileras bort. Men de dubbla tätskikten gör att det anrikas.
man kan jämföra med de enstegstätade fasaderna. Det fungerar så länge de är absolut täta, inget vatten får tränga in i väggen (vilket är en utopi om det gäller en yttervägg med fönster dörrar, mindre sprickbildningar osv).
När ska man börja bygga badrum med luftspalt? Det borde väl gå alldeles utmärkt att ta fram en fuktokänslig skiva som innehåller luftkanaler så att man får en platonliknande konstruktion runt hela badtummet. Man borde kunna ha luftintag utanför badrummet eller under tröskeln, och luftutsläpp i ventiler i taklisten. Då borde man hyfsat enkelt kunna få en luftcirkulation runt hela badrummet som torkar ut småläckage.
Medlem
· Västra Götaland
· 1 710 inlägg
Hur säker är du på detta? Inte illa ment på något sätt, bara vill följa upp det du skrev och försöka utröna om man fortfarande bör göra så med dubbla tätskikt, juli 2018.....H hempularen skrev:
