Ångbroms och krypgrund
Här kommer något för alla experter:
Ångbroms under golvet, på bjälklaget vid öppen plintgrund, ja eller nej och varför/inte?
Jag bygger fritidshus med öppen plintgrund. Innanför isoleringen i väggar och tak har jag satt Bison Ångbroms.
Golvet är uppbyggt utifrån:
4,5 fibercementskiva
220 MU/bjälklag
Ångbroms
28 furugolv, skruvat.
När vi kommit till att lägga ångbroms och golv så tvekar jag. Är det lämpligt med ångbroms under golvet? Ska jag avstå det helt?
I badrummet t.ex. så måste vi avstå då vi ska skruvlimma spån.
Finns det någon som har några smarta poänger eller erfarenheter? Fördelar/nackdelar?
Det känns som att risken att få ner fukt i bjälklaget på grund av inneluften är liten, eller? Men hur är det med eventuell markfukt uppåt genom golvet? Den vill man varken ha in eller låsa in i bjälklaget, varför ångbroms kanske vore lämplig.
Hjälp en villrådig!
Ångbroms under golvet, på bjälklaget vid öppen plintgrund, ja eller nej och varför/inte?
Jag bygger fritidshus med öppen plintgrund. Innanför isoleringen i väggar och tak har jag satt Bison Ångbroms.
Golvet är uppbyggt utifrån:
4,5 fibercementskiva
220 MU/bjälklag
Ångbroms
28 furugolv, skruvat.
När vi kommit till att lägga ångbroms och golv så tvekar jag. Är det lämpligt med ångbroms under golvet? Ska jag avstå det helt?
I badrummet t.ex. så måste vi avstå då vi ska skruvlimma spån.
Finns det någon som har några smarta poänger eller erfarenheter? Fördelar/nackdelar?
Det känns som att risken att få ner fukt i bjälklaget på grund av inneluften är liten, eller? Men hur är det med eventuell markfukt uppåt genom golvet? Den vill man varken ha in eller låsa in i bjälklaget, varför ångbroms kanske vore lämplig.
Hjälp en villrådig!
Medlem
· Västra Götaland
· 178 inlägg
Jag tror inte att det är någon risk med att lägga en ångbroms mot golvet så som du beskriver (på varma sidan). Däremot är jag inte säker på att det är nödvändigt. Generellt sett tror jag man kan säga att ju högre upp i byggnaden desto viktigare är ångbromsen, då du har högre lufttrycksskillnad högre upp (alltså minst viktigt mot golv).
Däremot så är det ju bra att se till att byggnaden är så lufttät som möjligt. Där bidrar förstås en ångbroms. Men vill man se till att ha varma golv så bör det ju vara bättre att täta längre ut i konstruktionen (dock med något diffusionsöppet material).
Däremot så är det ju bra att se till att byggnaden är så lufttät som möjligt. Där bidrar förstås en ångbroms. Men vill man se till att ha varma golv så bör det ju vara bättre att täta längre ut i konstruktionen (dock med något diffusionsöppet material).
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Någon form av diff.spärr bör man ha mot en öppen plintgrund, det är ungefär samma förutsättningar som för en yttervägg. Dock är det inte det lättaste att få in denna i golvkonstruktionen utan att perforera den med massa skruvhål.
Diff.spärrens funktion jämfört med en vanlig vindpapp är att den förhindrar diffusion genom konstruktionen, vars drivkraft beror på skillnaden i ånghalt över konstruktionen. Det de har gemensamt är att de hindrar konvektion genom konstruktionen vars drivkraft är skillnaden i lufttryck.
Diff.spärrens funktion jämfört med en vanlig vindpapp är att den förhindrar diffusion genom konstruktionen, vars drivkraft beror på skillnaden i ånghalt över konstruktionen. Det de har gemensamt är att de hindrar konvektion genom konstruktionen vars drivkraft är skillnaden i lufttryck.
Marken är inte vattensjuk utan snarare ganska väldränerad även om den på sina ställen är rik på lera. Det är siltig morän generellt. Under huset har jag lagt åldersbeständig plast och täckt med 10-20 cm 8-16. Plinthöjden över mark är ca 40 cm.
Fibercementskivorna anses generellt vara diffusionsöppna som jag förstått det, så utelämnar jag ångbromsen (vilket jag måste göra i badrummet) har jag ingen riktig diffusionsspärr i bjälklaget.
Egentligen är jag inte rädd att det ska vara något större problem oavsett hur jag gör, men å andra sidan är jag inte expert i ämnet, så jag är mycket tacksam för alla tankar och idéer.
Fibercementskivorna anses generellt vara diffusionsöppna som jag förstått det, så utelämnar jag ångbromsen (vilket jag måste göra i badrummet) har jag ingen riktig diffusionsspärr i bjälklaget.
Egentligen är jag inte rädd att det ska vara något större problem oavsett hur jag gör, men å andra sidan är jag inte expert i ämnet, så jag är mycket tacksam för alla tankar och idéer.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Nu tror jag iof inte man hade 220MU för 1200 år sedan
I badrummet har du tätskiktet så där har du redan en diffspärr. Likställer du golvet i badrummet med en badrumsyttervägg så har man en ångbroms i ytterväggen, detta för att man det annars skulle hamna material mellan två ångtäta skikt. Så du kan fortsätta med ångbromsen i golvet i badrummet och att du byter ut spånskiva mot plywood. Dock är det väldigt viktigt att undersidan av bjälklaget är helt lufttätt.
I badrummet har du tätskiktet så där har du redan en diffspärr. Likställer du golvet i badrummet med en badrumsyttervägg så har man en ångbroms i ytterväggen, detta för att man det annars skulle hamna material mellan två ångtäta skikt. Så du kan fortsätta med ångbromsen i golvet i badrummet och att du byter ut spånskiva mot plywood. Dock är det väldigt viktigt att undersidan av bjälklaget är helt lufttätt.
Undersidan är nog lufttät, alla skarvar är tejpade och tätat runt plintarnas anslutning. Men det är inte ångtätt antar jag.B bossespecial skrev:
Är plywood i golvet i badrummer att rekommendera? Bör inte det också skruvlimmas så som jag tänkt med fuktbeständigt spån? Då blir det forrsatt svårt med just ångbroms där, men i övriga huset låter det som en bra idé att fortsätta med ångbromsen.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Det yttre skiktet ska inte vara ångtätt, bara vindtätt. Plywood är mer fukttåligt än spån även om man väljer en mer fuktbeständig spånskiva.
