2 617 läst ·
9 svar
3k läst
9 svar
Ändra vämesystem och förbättra ventilation
Mitt hus är byggt tidigt 1950 tal. Beläget i Stockholm.
Byggt i lättbetong (radon) och i betong. 2 våningar med oinredd vind. Byggnadsyta 95 kvm och bostadsyta 190 kvm.
Ventilation med självdrag +spisfläkt.
Radonhalten är något högre än riktvärdena. Värmesystem med vattenburen el.
Överväger att skaffa värmepump. Luft/vatten alt. bergvärme. Samtidigt behöver ventilationen förbättras p.g.a. radonet.
Vad göra ? Värmepump; luft/vatten alt. bergvärme + värmeväxlare, värmepump- frånluft som innebär dragningar av vent.rör m.m. Hur har andra gjort i liknande fall? Vad kostar kalaset? Besparingar?
Tacksam för sakliga svar.
Byggt i lättbetong (radon) och i betong. 2 våningar med oinredd vind. Byggnadsyta 95 kvm och bostadsyta 190 kvm.
Ventilation med självdrag +spisfläkt.
Radonhalten är något högre än riktvärdena. Värmesystem med vattenburen el.
Överväger att skaffa värmepump. Luft/vatten alt. bergvärme. Samtidigt behöver ventilationen förbättras p.g.a. radonet.
Vad göra ? Värmepump; luft/vatten alt. bergvärme + värmeväxlare, värmepump- frånluft som innebär dragningar av vent.rör m.m. Hur har andra gjort i liknande fall? Vad kostar kalaset? Besparingar?
Tacksam för sakliga svar.
Hej Ptr!
I mitt förra hus hade jag höga raonvärden pga blåbetong. Huset var byggt 1961 och var 1,5-plan på 126 m2. Det värmdes med elpatron i en gammal oljepanna. Jag installerade en frånluftsvärmepump av typ IVT/Elektrostandard 480 samt drog kanalsystem på sidovindarna. Jag sänkte både radonhalt och förbrukning och fick radonsaneringsbidrag. Jag hade en förbrukning på ca 27 000 kWh innan bytet och 23 000 kWh efter, men då hade jag även börjat värma upp garaget och det kanske drog 2-3000 kWh. Besparingen kanske var 6-7000 kWh.
Du har så pass stort hus att du borde titta på en kraftigare FVP av typ Comfortzone. Den är godkänd för radonsanering och med den får du en betydligt högre besparing. Beroende på din nuvarande förbrukning får du en besparing på ca 14-16 000 kWh/år.
Ett alternativ är FTX-ventilation och berg/markvärmepump. Det ger ytterligare några tusen kwh/år i besparing men också högre investering, kanske det dubbla jämfört med CZ.
I mitt förra hus hade jag höga raonvärden pga blåbetong. Huset var byggt 1961 och var 1,5-plan på 126 m2. Det värmdes med elpatron i en gammal oljepanna. Jag installerade en frånluftsvärmepump av typ IVT/Elektrostandard 480 samt drog kanalsystem på sidovindarna. Jag sänkte både radonhalt och förbrukning och fick radonsaneringsbidrag. Jag hade en förbrukning på ca 27 000 kWh innan bytet och 23 000 kWh efter, men då hade jag även börjat värma upp garaget och det kanske drog 2-3000 kWh. Besparingen kanske var 6-7000 kWh.
Du har så pass stort hus att du borde titta på en kraftigare FVP av typ Comfortzone. Den är godkänd för radonsanering och med den får du en betydligt högre besparing. Beroende på din nuvarande förbrukning får du en besparing på ca 14-16 000 kWh/år.
Ett alternativ är FTX-ventilation och berg/markvärmepump. Det ger ytterligare några tusen kwh/år i besparing men också högre investering, kanske det dubbla jämfört med CZ.
mittåt, var börja? vad är syftet/problemet?
skall en viss typ av vp in och sen fixar man det andra runtikring
eller kan det vara så att:
förhöjd radonhalt - då måste det åtminstone till mera och kontrollerad ventilation
beläget i Sthlm - betyder att den luft man tar in måste/bör renas
alltså ett bra ventilationssystem i botten
sen kostar energi och troligen ännu mera framgent
så kan man i de åtgärder man gör även dribbla bort några tusen kWh per år så why not
det kan ju också vara så att när man skall in med ventilationen (som i detta fall är ett måste) så kanske man ändå när man rivit upp och håller på kör nån tilläggsisolering eller förbättring
nu kan man uppskatta energibehovet och kan börja välja värmekälla/system, och kanske gör en kalkylering till och ev modifierar lite på grundlösningen
skall en viss typ av vp in och sen fixar man det andra runtikring
eller kan det vara så att:
förhöjd radonhalt - då måste det åtminstone till mera och kontrollerad ventilation
beläget i Sthlm - betyder att den luft man tar in måste/bör renas
alltså ett bra ventilationssystem i botten
sen kostar energi och troligen ännu mera framgent
så kan man i de åtgärder man gör även dribbla bort några tusen kWh per år så why not
det kan ju också vara så att när man skall in med ventilationen (som i detta fall är ett måste) så kanske man ändå när man rivit upp och håller på kör nån tilläggsisolering eller förbättring
nu kan man uppskatta energibehovet och kan börja välja värmekälla/system, och kanske gör en kalkylering till och ev modifierar lite på grundlösningen
Friskluften kommer in via friskluftsventiler i sovrum och vardagsrum såsom det brukar vara i ett system för frånluftsventilation eller F-ventilation.ptr skrev:
I ett FT-system finns även tilluft via kanaler, dvs ett balanserat system där man blåser in lika mycket tilluft som man drar ur frånluft. Om man dessutom installerar en värmeväxlare för att ta hand om en del värme i frånluften får man ett sk FTX-system.
Det finns fördelar och nackdelar med alla systemen. Det största nackdelen med FT-system är att det finns risk att det samlas damm och pollen i tilluftskanalerna som kan skapa problem med allergier. Man bör alltså göra ren kanalerna och byta filter ofta. Det finns även nya rön som säger att zinken i kanalerna reagerar med luftens ozon och skapar fria radikaler som är canserframkallande.
Nackdelarna med F-system anses ofta vara risk för drag i närheten av friskluftsintagen. Om man har markradon ska man heller inte ha F-system eftersom man kan dra upp radongas ur marken pga det undertryck som råder i huset.
och skillnaden mot att ta in samma volym sämre filtrerad luft genom flera hål bakom tex radiatorer ??? ??? ??? ???
dessutom är, eller kan, filtret i ett FT aggregat vara av högre kvalite än vad som är tex för "hål i vägg-filtren"
det är faktiskt så att luftkvaliten kommer alltid att vara bättre, tex renare från pollen och annat skit, vid ett FT arrangemang än vid F + hål i vägg/fönster, även om de olika arrandemangen har samma filtertyp
varför då?
jo för vid balanserad FT vent så finns det mindre tjyvdrag av orenad luft än om man har bara F vent, ty för att luft skall sugas in gm "hålen i väggen" så måste det finnas ett undertryck i huset och med ökande undertryck fås ökande tjuvdrag
sen om det bara är på marginalen det var en annan sak
och så brukar jag säga att har man väl dragit två spirorör för att få FTvent så lönar det sig att fimpa in ett X och minska energiförbrukningen med några tusen kWh per år.
Det jag menar är att om man slarvar med filterbyte kan man få damm och pollen i kanalerna som ligger kvar och till och med kan det uppstå mögeltillväxt i kanalerna. Är man noga med filterbyten fungerar det säkert bra.
Om filtren är bättre vid T-system vet jag inte, men det finns pollenfilter till friskluftsintagen vid F-system, och de borde ju vara ganska bra om de kan filtrera bort pollen.
Om filtren är bättre vid T-system vet jag inte, men det finns pollenfilter till friskluftsintagen vid F-system, och de borde ju vara ganska bra om de kan filtrera bort pollen.
Hej Ptr
Har ett liknade hus byggt -58, yta 160 m2 plus källare 100 m2 byggt i stabil betong och till viss del blåbetong. Dessutom är våningsplanen förskjutna varför all håltagning mellan planen är svårt. Efter mycket funderande har vi beslutat oss för att göra ett FT-system med tilluft genom vanliga väggventiler och frånluft via en frånluftvärmepump typ IVT590 för de övre våningsplanen. Utsug i respektive våningsplan sker genom en stor ledig kanal i murstocken. Pumpen ställs i källaren, värmer primärt varmvatten och sekundärt ett par stora radiatorelement i källaren. Blir en relativt enkel och kostnadseffektiv lösning med relativt små ingrepp i huset jämfört med ett FTX-system.
Har ett liknade hus byggt -58, yta 160 m2 plus källare 100 m2 byggt i stabil betong och till viss del blåbetong. Dessutom är våningsplanen förskjutna varför all håltagning mellan planen är svårt. Efter mycket funderande har vi beslutat oss för att göra ett FT-system med tilluft genom vanliga väggventiler och frånluft via en frånluftvärmepump typ IVT590 för de övre våningsplanen. Utsug i respektive våningsplan sker genom en stor ledig kanal i murstocken. Pumpen ställs i källaren, värmer primärt varmvatten och sekundärt ett par stora radiatorelement i källaren. Blir en relativt enkel och kostnadseffektiv lösning med relativt små ingrepp i huset jämfört med ett FTX-system.
Klicka här för att svara