Ändra andelstal Vägförening, kostnad osv.
Hej,
För att göra en lång historia kort så är vi en vägsamfällighet med cirka 30 medlemmar där andelstalet är beräknat på kilometerränkning
För några år sedan byggdes det ett till hus på en av fastigheterna, och denna fastigheten styckades senare i två.
I samband med den förrättningen så beslutade Lantmäteriet att bara dela andelstalet mellan de två fastigheterna, vilket gör att de nu bara har hälften av det andelstal dess närmsta grannar har, och därför också bara betalar hälften så mycket. Logiken bakom detta var tydligen att eftersom det redan var två hus på fastigheten skulle förrättningen inte innebära någon skillnad gentemot hur det var tidigare kopplat till slitage.
Detta har orsakat en del missnöje i föreningen då grannarna anser att det är orättvist att de slipper betala lika mycket.
De två aktuella fastighetsägarna har nu öppnat för att ändra detta men jag har lite funderar på hur vi gör detta på bästa sätt.
Kostnaden för att ändra kommer vara minst 6500, och vi utdebiterar de aktuella fastigheterna i snitt bara 500 sek per år.
Ska föreningen ta denna kostnaden så är det riktigt lång återbetalningstid (förutsatt att det inte dyker upp någon större underhållsåtgärd, men det har vi inte på horisonten nu).
Att få fastighetsägarna själva betala detta tror jag inte heller kommer gå hem, då det hela går ut på att ge dem högre årskostnad och de bara gör det för att grannarna inte ska klaga.
Hur hade ni gjort? Ska föreningen ta den kostnaden bara för att göra det mer rättvist?
Sen fråga nummer två: Om vi beslutar om detta går vi ju emot ett relativt nytt beslut från Lantmäteriet gällande andelstalen. även om vi bedömer att det är i linje med stadgarna och anläggningsbeslutet. Finns det någon risk i detta, att vi skickar in anmälan men att Lantmäteriet inte godkänner?
För att göra en lång historia kort så är vi en vägsamfällighet med cirka 30 medlemmar där andelstalet är beräknat på kilometerränkning
För några år sedan byggdes det ett till hus på en av fastigheterna, och denna fastigheten styckades senare i två.
I samband med den förrättningen så beslutade Lantmäteriet att bara dela andelstalet mellan de två fastigheterna, vilket gör att de nu bara har hälften av det andelstal dess närmsta grannar har, och därför också bara betalar hälften så mycket. Logiken bakom detta var tydligen att eftersom det redan var två hus på fastigheten skulle förrättningen inte innebära någon skillnad gentemot hur det var tidigare kopplat till slitage.
Detta har orsakat en del missnöje i föreningen då grannarna anser att det är orättvist att de slipper betala lika mycket.
De två aktuella fastighetsägarna har nu öppnat för att ändra detta men jag har lite funderar på hur vi gör detta på bästa sätt.
Kostnaden för att ändra kommer vara minst 6500, och vi utdebiterar de aktuella fastigheterna i snitt bara 500 sek per år.
Ska föreningen ta denna kostnaden så är det riktigt lång återbetalningstid (förutsatt att det inte dyker upp någon större underhållsåtgärd, men det har vi inte på horisonten nu).
Att få fastighetsägarna själva betala detta tror jag inte heller kommer gå hem, då det hela går ut på att ge dem högre årskostnad och de bara gör det för att grannarna inte ska klaga.
Hur hade ni gjort? Ska föreningen ta den kostnaden bara för att göra det mer rättvist?
Sen fråga nummer två: Om vi beslutar om detta går vi ju emot ett relativt nytt beslut från Lantmäteriet gällande andelstalen. även om vi bedömer att det är i linje med stadgarna och anläggningsbeslutet. Finns det någon risk i detta, att vi skickar in anmälan men att Lantmäteriet inte godkänner?
Den som ska stå för kostnaden för ändring av andelstal är som du funnit ovan relevanta delägarfastigheter. Men det är inget som hindrar att samfällighetsföreningen administrerar att denna kostnad fördelas på delägarfastigheterna. Det är också den vanliga lösningen.
Så styrelsen för samfällighetsföreningen och ägaren av delägarfastigheterna som ska ha ökat andelstal gör en överenskommelse enligt 43 § anläggningslagen. Samfällighetsföreningen beräknar vilket värde som det ökande andelstalet innebär (gemensamhetsanläggniningens värde + samfällighetsföreningen kassa - skulder + fordringar delat med antalet andelar ger värdet per andel). Detta (värdet av 0,5 andelar i det här fallet) betalas av de fastighetsägare vars fastigheter får ökat andelstal. I praktiken fakturerar samfällighetsföreningen dessa fastigheters ägare och betalar sen ut pengarna till de befintliga ägarna av delägarfastigheter utom de som får ökat andelstal. Man kan i praktiken kvitta detta belopp mot en uttaxering så slipper man så många utbetalningar.)
Problemet är som du anger är att fastigheternas ägare knappast tycker detta är en jättebra idé, höjda andelstal är ju kostsamma för dem, inte bara i form av ökade andelstal utan öven i form av att betala för ökat delägande av gemensamhetsanläggningen. Av det skälet rekommenderar jag att inte peta i detta och trycka tillbaka eventuella grannars åsikter där rättvisekänslorna härjar. De där känslorna är så kostsamma.
Så styrelsen för samfällighetsföreningen och ägaren av delägarfastigheterna som ska ha ökat andelstal gör en överenskommelse enligt 43 § anläggningslagen. Samfällighetsföreningen beräknar vilket värde som det ökande andelstalet innebär (gemensamhetsanläggniningens värde + samfällighetsföreningen kassa - skulder + fordringar delat med antalet andelar ger värdet per andel). Detta (värdet av 0,5 andelar i det här fallet) betalas av de fastighetsägare vars fastigheter får ökat andelstal. I praktiken fakturerar samfällighetsföreningen dessa fastigheters ägare och betalar sen ut pengarna till de befintliga ägarna av delägarfastigheter utom de som får ökat andelstal. Man kan i praktiken kvitta detta belopp mot en uttaxering så slipper man så många utbetalningar.)
Problemet är som du anger är att fastigheternas ägare knappast tycker detta är en jättebra idé, höjda andelstal är ju kostsamma för dem, inte bara i form av ökade andelstal utan öven i form av att betala för ökat delägande av gemensamhetsanläggningen. Av det skälet rekommenderar jag att inte peta i detta och trycka tillbaka eventuella grannars åsikter där rättvisekänslorna härjar. De där känslorna är så kostsamma.
Redigerat:
Just det. Som sagt tror jag inte detta kommer vara aktuellt på grund av att de aktuella fastighetsägarna bedömer att denna åtgärden skulle vara till deras nackdel på grund av den högre utdebitering (högre andel i gemensamhetsanläggnings värde är ju högst teoretiskt). Att de då dessutom skulle betala avgiften till Lantmäteriet känns avlägset.
Vad tror du om den senare delen, alltså att vi i så fall skulle ändra ett andelstal som lantmäteriet beslutade om bara för 3-4 år sedan?
Vad tror du om den senare delen, alltså att vi i så fall skulle ändra ett andelstal som lantmäteriet beslutade om bara för 3-4 år sedan?
Ja jag tycker att det är sådana småpengar att det inte är värt att greja med det men eftersom det är fastighetsägarna av de berörda fasitgheterna som själva lyft frågan känner jag att jag ändå behöver kolla upp möjligheterna åt dem.Claes Sörmland skrev:
En fråga dock, det skulle inte gå att ta i enlighet med §16 Anläggningslagen avtala om att de ska de betalar resterande belopp som en avgift?
Jag förstår det som att 16 § anläggningslagen anger vad som kan kommas överens om mellan sakägarna som avsteg från anläggningslagens grundupplägg på en förrättning. Det är alltså inget som samfällighetsföreningen själv kan tillämpa när den förvaltar en inrättad gemensamhetsanläggning.VLJ skrev:
Men så här, det är inget som hindrar dessa delägare från att donera ett belopp årligen som motsvarar 0,5 andelar av uttaxeringen. Så hade vi det i min vägförening länge, att fastighetsägare som hade lägre andelstal på frivillig grund donerade ett belopp så att de i slutändan betalade som alla andra vid uttaxeringen. Kassören får då vara lite uppmärksam och bokföra donationen som just en sådan. Och när man upprättar utgift- och inkomststat och debiteringslängd så ska det föras rätt där också. (Jag tror man helt missade det i min förening, den kompetensen fanns inte i styrelsen men det fungerar ju bra i alla fall. Det finns ju ingen tillsyn som kollar.)
Precis, slitageavgift enligt 48a § anläggningslagen är ingen debitering utan en annan typ av inkomst. Det är en sorts "skadestånd" eller i alla fall en kompensation för att fastigheten sliter på gemensamhetsanläggningen utöver vad som kan förväntas utifrån andelstalet.
Jag var lite inne på om vi skulle kalla det för slitageavgift i det här fallet med så vi iallafall kan skicka ut en faktura, eftersom de bara har en "halv" andel per fastighet så kan man ju hävda att slitaget är större än vad som motsvaras av deras andel, men det faller väl på att det ska vara tillfälligt.
Men å andra sidan om alla är överens och det inte finns någon tillsyns så spelar det kanske mindre roll.
Men å andra sidan om alla är överens och det inte finns någon tillsyns så spelar det kanske mindre roll.
Men har det inte införts förenklingar för vägföreningar så att de själva kan justera andelstal etc. smidigt?
@Claes Sörmland Du har väl koll på det?
@Claes Sörmland Du har väl koll på det?
Min förståelse är att ni inte har lagstöd för detta. Att det inte handlar om något slitage utöver vad som har beslutats på förrättning.
Problemet är ju att alla andra andelstal är beräknade på tonkilometer för fritidshus/permanentboende men där dessa fastigheter istället bara fått hälften av detta med argumentet att det redan stod två hus på fastigheten när det styckades, vilket visserligen är sant men det ursprungliga andelstalet för är ju baserat på ett enda hushåll på en fastighet.
Det finns möjlighet att besluta om det på stämma enligt 43a § anläggningslagen. 2/3 av stämman ska rösta för och sen ska styrelsen ansöka hos Lantmäteriet om att ändra andelstalen med stämmans protokoll som underlag. Lantmäterimyndigheten ska godkänna ändringen om den inte strider mot anläggningslagen.K Kane skrev:
Kostnaderna för ett ärende om godkännande ska fördelas mellan ägarna av fastigheterna i samfällighetsföreningen efter vad som är skäligt. Lite oklart vad som åsyftas. De som får ett höjt andelstal ska köpa in sig i gemensamhetsanläggningen så de åker på att betala en del.
När jag pratade REV om detta så förespråkade de ändå att "Ändra andelstal, begära in- eller utträde med överenskommelse (43 § AL)" som det billigaste alternativet (6500 + 700 per extra berörd fastighet).
Att ändra genom stämmobeslut innebär 6500 + löpandet timpris så den slutgiltiga kostnaden för LMs del vet man ej i förväg.
Att ändra genom stämmobeslut innebär 6500 + löpandet timpris så den slutgiltiga kostnaden för LMs del vet man ej i förväg.