Amortering fortfarande smart

[AndersS]

Helt rätt på den senaste talaren. Att amortera är inte att spara. Om jag lånar 10kr av min kompis för att köpa en Cola så sparar jag inte pengar när han får tillbaka en tia.

Två helt skilda saker, det ena är att låna till konsumtion och när Colan är urdrucken så är pengarna borta.
Att låna till investering (förhoppningsvis) i hus så är inte pengarna borta utan värdeförändras med en förhoppning om värdestegring, samt att det framtida kapital man förfogar över kan placeras på olika sätt, t.ex. att amortera för att minska omkostnader eller sparas som ger annan värdestegring.

Så att sitta på lån som använts till konsumtion är en helt annan risk om den egna ekonomin förändras negativt.

 

[gäst]

Att Amortera är ju inte att spara om inte det är helt säkert att huset ökar i värde. Visserligen kan du med samma argument även säga att det är bättre att amortera då du annars sitter med ett lån som är större än värdet på huset. Men att Amortera för att ha råd att renovera är ju fel att säga då det inte är säkert att du kan belåna huset igen i framtiden.

 

[Cancerman_777]

Att låna är att konsumera över sin betalningsförmåga. Punkt. Eller du anser att de som lånade till placeringar i aktier, terminer och andra värdepapper också "investerade"? Det var nämligen de som orsakade båda de senaste kriserna, den i början av 90-talet och den nu 2008.

Tyvärr ser de flesta det som en mänsklig rättighet att låna till ett boende som ligger PRECIS på gränsen till vad de klarar av att betala. Snittpriset på villor idag talar sitt tydliga språk; dryga 2,3 miljoner.
Det är inte hög ränta, ränteavdrag eller låg amortering som är den stora faran för svensk ekonomi, det är de vansinniga priserna på fastigheter och att människor faktiskt glatt betalar de överpriser som säljaren begär (vilka grundar sig i "värdering" från en yrkeskår som har priset som lönegrundande faktor). Det är enkel matematik; för en medianlönfamilj med båda arbetande så ligger smärtgränsen för att klara av kraftigt höjd ränta eller att en blir arbetslös på ca 1,4-1,6 millar i skuld, MEN vid så hög skuldsättning så kommer en ränta om 7% att slå vansinnigt hårt; ca 8000:- per månad i ren räntekostnad. Med endast en medianinkomst och en a-kassainkomst så blir detta vansinnigt tungt. Det går, men det blir mycket tungt. Dock påvisar detta att 85% egen insats är helt meningslöst, eftersom det inte sänker räntekostnaden nämnvärt när vi håller oss inom smärtgränsen (ca 7000:- i räntekostnad per månad vid 1,2 miljoner i skuld), vilken ligger på ca 700-800 kkr per inkomsttagare i hushållet vid medianinkomst. Desto lägre skuld desto bättre för samtliga parter utom en...bankerna och staten som skall ha sina skatter. Dessutom finns det en hög chans att faktiskt hinna betala tillbaka sin överkonsumtion inom rimlig tid.

 

[Cancerman_777]

Att Amortera är ju inte att spara om inte det är helt säkert att huset ökar i värde. Visserligen kan du med samma argument även säga att det är bättre att amortera då du annars sitter med ett lån som är större än värdet på huset. Men att Amortera för att ha råd att renovera är ju fel att säga då det inte är säkert att du kan belåna huset igen i framtiden.

Helt korrekt. Kort sagt amortering är INTE jämställt med att spara.

 

[Nyfniken]

Att Amortera är ju inte att spara om inte det är helt säkert att huset ökar i värde.

En fastighet och dess värde har ingenting (!) annat att göra med hypotekslånet än att utgöra säkerhet för detsamma.

Tänk dig två personer A och B. Båda två har en fastighet värd 200' och lån på 100'. Samtidigt får de en dag 10' kr över.

Person A sätter pengarna på ett sparkonto med 1% ränta. Person B amorterar på huslånet med 2% ränta.

Tycker du att det är någon väsentlig skillnad på person A och B bortsett från att A har sina pengar mer lättillgängliga och B får bättre ränta på sina pengar?

 

[Nyfniken]

Jämför man medianinkomst med medianhuspris så förutsätter man att alla ska bo i hus och att det varken finns några hyresrätter eller bostadsrätter.

Så är inte fallet.

 

[Cancerman_777]

Ja, det är en väsentlig skillnad. Personen som amorterar på sin kredit är mindre skuldsatt/överkonsumerad än den andra personen som fortfarande bär på samma skuldbörda. Om den andra personen sätter in pengarna på ett konto där personen inte kan komma åt pengarna till diverse konsumtion utan det tas med till dödsboet för kvittning mot skulderna personen har, så är det likställt amortering. Annars inte.

 

[Nyfniken]

Ja, kan man inte enas om så grundläggande begrepp är det ju inte riktigt lönt att diskutera vidare.

 

[Cancerman_777]

Jämför man medianinkomst med medianhuspris så förutsätter man att alla ska bo i hus och att det varken finns några hyresrätter eller bostadsrätter.

Så är inte fallet.

Helt korrekt kritik. Dock tvivlar jag på att skillnaden på medianinkomst bland villaägare kontra andra boendegrupper är markant. Den är med ganska stor säkerhet högre bland villaägare, men jag tvivlar på att det handlar om mer än några tusenlappar.

 

[Cancerman_777]

Ja, kan man inte enas om så grundläggande begrepp är det ju inte riktigt lönt att diskutera vidare.

Jag håller med. Det jag tänker är bara om det är så att alla som inte håller med dig eller tycker som du, inte är "lönt att diskutera med".
Jag kan ju applicera exakt samma resonemang mot dig...inte speciellt konstruktivt eller gångbart. Eller du kanske inte anser att 190 kkr i skuld är en mindre skuldbörda än 200 kkr?

 

[Nyfniken]

Jag håller med. Det jag tänker är bara om det är så att alla som inte håller med dig eller tycker som du, inte är "lönt att diskutera med".
Jag kan ju applicera exakt samma resonemang mot dig...inte speciellt konstruktivt eller gångbart.

Självklart. Jag säger inte att de som inte tycker som jag har fel. Bara att det går inte att diskutera om man inte ens kan enas om vad orden betyder.

Eller du kanske inte anser att 190 kkr i skuld är en mindre skuldbörda än 200 kkr?

Larva dig inte. Jag menar att nettoförmögenhet är vad som är intressant.

Den som har 210 kr i skuld och 10 kr på bankboken är inte rikare (eller fattigare) än den som har 200 kr i skuld.

 

[Cancerman_777]

Självklart. Jag säger inte att de som inte tycker som jag har fel. Bara att det går inte att diskutera om man inte ens kan enas om vad orden betyder.

Larva dig inte. Jag menar att nettoförmögenhet är vad som är intressant.

Den som har 210 kr i skuld och 10 kr på bankboken är inte rikare (eller fattigare) än den som har 200 kr i skuld.

Då undrar ju jag vilket/vilka ord vi inte har samma syn på?

Jag larvar mig absolut inte.

Om man betraktar situationen i ett ögonblick, så instämmer jag, men det är inte så världen eller ekonomin fungerar. Ingenting är statiskt. Det var just därför jag exemplifierade med att låsa besparingen till dödsboet. En lägre skuld genererar lägre räntekostnad över tid, och om sparpengen låses så genererar den en vinst (inflationen borttänkt). Men om pengarna inte är låsta utan är som du skrev "lättillgängliga" så utgör de inte en jämförbar enhet med en amortering.

 

[Cancerman_777]

Självklart. Jag säger inte att de som inte tycker som jag har fel. Bara att det går inte att diskutera om man inte ens kan enas om vad orden betyder.

Larva dig inte. Jag menar att nettoförmögenhet är vad som är intressant.

Den som har 210 kr i skuld och 10 kr på bankboken är inte rikare (eller fattigare) än den som har 200 kr i skuld.

Om vi pratar nettoförmögenhet; hur var det då med alla de som belönade sig upp till skorstenen och öronen för att köpa aktier och därmed "investera". Deras nettoförmögenhet var ju ok enligt alla under de goda åren, men när det började blåsa snålt så var det inte de som hade råd att behålla sina hus, utan det var de som hade amorterat.
Jag vidhåller: lån är konsumtion över din betalningsförmåga. Betala tillbaka och sov gott även när "winter is coming " (för att lyfta in lite filmreferens).

 

[largab]

CM_777 >> Jag vidhåller: lån är konsumtion över din betalningsförmåga. Betala tillbaka och sov gott även när "winter is coming " (för att lyfta in lite filmreferens).

Med lån kan man tidigarelägga njutning om det används rätt. Det är rätt viktigt då livet är kort.

CM_777 >> Kort sagt amortering är INTE jämställt med att spara

"Spara" betyder "bevara", "lägga undan", "samla (för kommande behov)"

För 99% av befolkningen jämställs "amortering" på hus med att "spara".

Jag ser ingen skillnad på "pensionsspar" och "husamorteringsspar". Båda "låser" pengarna till pensionen/husförsäljning. I många fall är det dock lättare att komma åt pengarna som har sparats i huset om man behöver. I de flesta fall har huset ett större värde än vad som finns i lån. Då finns ett värde bevarat == SPARAT.
Visst, hus kan falla i värde pss som aktier ELLER valutan som används. Ingenting har ett garanterat värde imorgon. Men man kan ju dock anse att SEK (just nu) är säkrare än HUS som är betydligt säkrare än AKTIER.

 

[surfarn]

Att låna brukar kunna beskrivas som att man vill jämna ut sin konsumtion över tid. När man är ung och bildar familj kanske man inte har så stora förmögenheter så istället för att spara tills man är 45 och barnen utflugna så lånar man en slant och köper ett boende som passar för en familj, då man tycker att vinsten med att ha ett bra boende överstiger nackdelarna med att betala ränta.

Väljer man sedan att amortera så är det att likställa med ett sparande med samma ränta som det lån man amorterar då.

Med en amortering skapar man över tid ett utrymme i ekonomin för att låna upp mera om det skulle behövas, tex för underhåll på byggnaderna.

Jag anser att man som familj bör lägga undan minst 10 % av familjens intäkter och då fördela detta över amortering, bankkonto och fonder aktier. Hur stor del man lägger på vad avgörs av hur stora belopp man har i respektive tillgångsslag. T.ex. behöver man kanske inte mer än ett par hundra tusen på bankkonto då avkastningen över tid oftast överträffas av fonder