Vi har kört tjock byggplast, visserligen lagt plåttak men iaf. Tjock byggplast, vart en rad på var sida om taket samt en över nock. Under detta ligger 70 x 45 med 30 cm mellanrum. Gjorde hela taket på 3 tim efter det att takstolarna var uppe.. Efter 3 tim var sista skruven dragen i takplåten.
 
Ksund skrev:
Titta på staterna som använder någon typ av board... den flyger all världens väg när det kommer en storm...  

Det är väl tänkt att huset skall hålla mer än 20 år och att en ny Gudrun skall kunna blåsa utan att taket rasar in....
Är det Kategori 4-5-orkanerna du menar när du pratar om att det "kommer en storm"? :)

Katrina hade exempelvis högsta ihållande vindar på 265 km/h (ca 75 m/s) och betydligt mer än så i byarna och i tornados som bildades. I de värsta tornadona kan det vara vindar på över 140 m/s.

Jag tror inte att många i Sverige som bygger trähus direkt planerar för en sådan händelse. :)

Gudrun var ingenting i jämförelse (högsta upmätta ihållande vind nådde väl 33 m/s) och var ändå extremt stark för att vara i Sverige.

Den där "någon typ av board" är inget mindre än OSB, som ju inte är känt för att vara speciellt klent! Tror däremot att långa träspån i många skikt som limmas under högt tryck blir MYCKET starkare än lite bräder som sticks i varandra. Skulle själv välja att sätta OSB på taket.

Det är väl mest av hävd och tradition som man sätter råspont på taken....och byggbranschen är ju som sagt känd för att vara ganska konservativ.
 
-speed, hur gör du då med luftspalten? (om du isolerar utifrån, och sen spontar)
 
Gromit skrev:
[quote author=Ksund link=1129284327/0#9 date=1130008168]
Titta på staterna som använder någon typ av board... den flyger all världens väg när det kommer en storm...  

Det är väl tänkt att huset skall hålla mer än 20 år och att en ny Gudrun skall kunna blåsa utan att taket rasar in....
Är det Kategori 4-5-orkanerna du menar när du pratar om att det "kommer en storm"? :)

Katrina hade exempelvis högsta ihållande vindar på 265 km/h (ca 75 m/s) och betydligt mer än så i byarna och i tornados som bildades. I de värsta tornadona kan det vara vindar på över 140 m/s.

Jag tror inte att många i Sverige som bygger trähus direkt planerar för en sådan händelse. :)

Gudrun var ingenting i jämförelse (högsta upmätta ihållande vind nådde väl 33 m/s) och var ändå extremt stark för att vara i Sverige.

Den där "någon typ av board" är inget mindre än OSB, som ju inte är känt för att vara speciellt klent! Tror däremot att långa träspån i många skikt som limmas under högt tryck blir MYCKET starkare än lite bräder som sticks i varandra. Skulle själv välja att sätta OSB på taket.

Det är väl mest av hävd och tradition som man sätter råspont på taken....och byggbranschen är ju som sagt känd för att vara ganska konservativ.
[/quote]


Hur tjock är OSB´n då ?
Och hur ska du skarva den då ?
 
Det finns en mycket bra anledning till att använda råspont. Den tar åt sig luftfuktighet när det är fuktigt ute, och den släpper ifrån sig fuktighet när det är torrt. Den är dessutom det i särklassigt billigaste alternativet när vi talar om trä. Board har en alldeles för hård yta, och där rinner det kondensvatten ibland, som då kan krypa in i konstruktionen. Plast är ännu värre ur kondenssynpunkt. OSB-skivor är en limmad skiva, som oftast är limmat med vattenhärdigt lim, men är väldigt dyra. OSB-skivan är 1,2x2,5 m och har man otur med infästningen kan det ju bli mycket spill, och då blir det ju ännu dyrare per m2. Nej, råspont är nog att föredra, som med fördel spikas.
Tartan
 
Jeg synes at plast virker som et fy-ord i Sverige.
Jeg havde et hus på Bornholm, hvor jeg lagde taget om i 1975.
Jeg benyttede forstærket "monafoil" et plastmateriale med glasfibertråde som undertag.
Det har ligget der siden og der har ikke været nogen som helst indtrængen av fugt eller vand.
Det handler om at man gør arbejdet godt og rigtigt fra starten.
Jeg har set undertage med "forskallingsbrædder" som vi kaller det i Danmark som ikke har opfyldt det forventede, fordi man ikke har gjort det godt nok.

Det handler mere om arbejdets kvalitet end materialet, såfremt man vælger noget er er egnet til formålet.

Med venlig hilsen


JCS
 
ClasseClas
Jo, men sedan har du takpapp på råsponten, det är ju där fukttätningen sker.
 
Selvfølgelig skal dervæer en tætning mod vand og fugt også på brædder.
Der jeg ville hen er, at ikke alle nye materialer skal forkastes, blot fordi man ikke synes om nyt.
Der sker en hurtig og positiv udvikling af byggematerialer, man skal blot anvende dem med fornøden omhu og omtanke.

JCS
 
Jag har kommit över massor med OSB-skivor som är 114 cm, nästa bygge måste därför ha takstolarna på cc 114 cm  ;)
 
RoTe
neiden skrev:
Svärfar har masonit och han gråter varje gång han går upp på vinden.

Så jag känner på mig att jag kommer bli tvungen att hjälpa han lägga om hela skiten till ändspåntat. tur att man har en spikpicka.

/J
Va glad att det inte är värre. Hos oss slutade det med hinkar och kastruller på övervåningen... Det är alltså snön som ställer till det om ni undrar. Den kan till skillnad från regn blåsa nerifrån och upp, vi har en ruskig takvinkel (1½ plans) men ändå blåste det från åkern utanför upp under teglet, förbi masoniten och ner på isoleringen. Sedan blev det varmt och allt smälte!
 
Det finns en trampsäker plast för ändamålet (monarfol). Den lägger man direkt på takstolarna och sätter "2"4" som läck och på med pannorna. Billigt och bra! ;D
 
Jag fortsätter på tråden i samma ämne, som jag har haft uppe någon gång tidigare..

Taket på vårat hus skall göras om till sommaren. Vi har idag lösningen med plywood.

Nu är det så att jag har närmast fri tillgång till vanligt ospontat virke.
Jag överväger därför att lägga 1"x 6" ohyvlade brädor istället för råspont, och sedan papp och läkt som vanligt.

Vad tror ni om det?
Innebär det några problem med avsaknaden av själva sponten?
 
Stor risk för sprickor i undelagspappen om du inte har spontat virke. Det fjädrar när du går på det och rörelsen gillar inte pappen....
 
MrMagic skrev:
Stor risk för sprickor i undelagspappen om du inte har spontat virke. Det fjädrar när du går på det och rörelsen gillar inte pappen....
Ja, det låter ju förstås inte bra. Är verkligen underlagspappen så känslig? Det är ju trots allt inte mer än 120 cm mellan takstolarna..

Jag har också tillgång till en del överbliven sådan här speciell takboard (som läggs när man inte använder råspont). Vad händer om man lägger den ovanpå min tänkta lösning, och sedan underlagspappen därpå..?
(Vi snackar om cirka 200 m2 råspont, till kostnad cirka 12 000 kr. Som jag gärna vill spara in..  ;))
 
Tson skrev:
Det finns en trampsäker plast för ändamålet (monarfol). Den lägger man direkt på takstolarna och sätter "2"4" som läck och på med pannorna. Billigt och bra! ;D
Vad betyder det egentligen att den är trampsäkert? Går den att promenera på?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.