17 061 läst ·
98 svar
17k läst
98 svar
Alla tätskikt underkänns. BKR likaså?
I kväll har jag lagt på min folie (LIP), känns ju sådär kul att veta att man kanske inte har ett tätt badrum 
Artikeln och testerna kom för mig väl i tiden, gjorde att man blev extra försiktig och noggran..
Artikeln och testerna kom för mig väl i tiden, gjorde att man blev extra försiktig och noggran..
Om det är en dålig uppfinning? Den e ju helt värdelös!! Det e ju därför Sverige har så mycket problem. Hur svårt ska det vara att förstå? Träkonstruktioner kan inte ta upp samma mängder fukt, och ändå klara av att överleva. Angående vad vad det har med den här tråden att göra: Fuktskydd på ostabilt underlag är nog en svensk kvalitet. Kvalitet utan försäkring.cederbusch skrev:
Nu har Jerk redan kommenterat det, men du verkar inte ha förstått vad flytspackel har för funktion. Därför blir det ologiskt när du resonerar utan att förklara.Ardexsmitten skrev:Om det är en dålig uppfinning? Den e ju helt värdelös!! Det e ju därför Sverige har så mycket problem. Hur svårt ska det vara att förstå? Träkonstruktioner kan inte ta upp samma mängder fukt, och ändå klara av att överleva. Angående vad vad det har med den här tråden att göra: Fuktskydd på ostabilt underlag är nog en svensk kvalitet. Kvalitet utan försäkring.
Ardexmitten:
Det där med flytspackel är ju en svensk grej, därför blir jag så förvånad att man kan köpa dessa produkter över hela välden. Speciellt med tanke på att Sverige är en så enorm marknad i förhållande till övriga europa/världen. Sedan är det ju inte bara Sverige som bygger hus i trä med träbjälklag. Men du har ju gått några kvällskurser nu så du har ju koll på läget nu. Skriv istället lite intressanta inlägg som beskriver och förklarar varför och hur det ligger till om du nu sitter på den informationen. Kanske vore intressant att få reda på hur dom gör i Tyskland när dom bygger sina hyreshus helt i trä utan flytspackel då. Hur gör dom sina badrum.
Här är några länkar till tillverkare som säljer samma flytspackel som vi har här och som finns att tillgå utanför sverige.
http://www.ardex.de/com/int_common/index_en.htm
http://www.lip.dk/?WEBID=3
http://www.e-weber.com/en/activities/flooring.html
http://www.flowcrete.com/OurProducts.aspx
Det där med flytspackel är ju en svensk grej, därför blir jag så förvånad att man kan köpa dessa produkter över hela välden. Speciellt med tanke på att Sverige är en så enorm marknad i förhållande till övriga europa/världen. Sedan är det ju inte bara Sverige som bygger hus i trä med träbjälklag. Men du har ju gått några kvällskurser nu så du har ju koll på läget nu. Skriv istället lite intressanta inlägg som beskriver och förklarar varför och hur det ligger till om du nu sitter på den informationen. Kanske vore intressant att få reda på hur dom gör i Tyskland när dom bygger sina hyreshus helt i trä utan flytspackel då. Hur gör dom sina badrum.
Här är några länkar till tillverkare som säljer samma flytspackel som vi har här och som finns att tillgå utanför sverige.
http://www.ardex.de/com/int_common/index_en.htm
http://www.lip.dk/?WEBID=3
http://www.e-weber.com/en/activities/flooring.html
http://www.flowcrete.com/OurProducts.aspx
Till att börja med får jag säga att jag var lite osaklig igår...lite för många pilsner innanför västen. Men, jag får väl försöka reda ut det jag har ställt till med. Kvällskursen med Lip. Den kursen måste jag gå för att få använda deras produkter och att det sen kom fram nyheter innom branschen som hemlighålls, tycker jag att är en bonus. Enda sättet att lära sej innom kakel och våtrum är att hålla tät kontakt med leverantörerna, så man hela tiden får uppdateringar om material osv. Jag påstår inte att jag vet bäst, men den situationen som Ålänning, som jag har hamnat i med både svenska och finska byggregler, gör att jag för tillfället får veta hur utvecklingen går i båda dessa länder.
Kul att du länkar till Ardex internationella sida. Jag jobbar gärna med Ardex produkter, och jag har ingen anknytning till Ardex annat än som kund. Ardex är ett Tyskt företag i grund och botten med en skandinavisk del som är lagd i Danmark.
Nu kommer vi till saken. Bjälklagsförstyvning med flytspackel, som är utvecklat i Sverige. Ardex var antagligen den sista av dom stora tillverkarna som godtog detta system, och det pga press av att alla andra levererar det. Ardex använder sej av en produkt som heter K75 vid bjälklagsförstyvning, och denna produkt finns inte med i det Tyska sortimentet. Man gör helt enkelt inte så i Tyskland. Där gjuter man en flytande platta, 35-75mm tjock ovanpå träbjälklaget med en snabbtorkande rotbetong, t.ex Ardex A35 mix. Likaså i Danmark. Norge har börjat använda den svenska metoden och likaså Finland. Men enligt mej så är det utveckling åt fel håll.
Felen som KAN uppstå, märkväl jag skriver kan, inte att det kommer att uppstå, är t.ex krympningar i spånskivan pga felfukthalt i den, som resulterar i brott i fuktskyddet runt golvbrunnen. Sådanahär fel erkänner sällan någon tillverkare, men ju mera man snackar runt i branschen, ju mera skit får man reda på. Lip kommer att lansera ett nytt system utan golvspånskiva nu under våren. Det har diskuterats i en annan tråd, och jag fick det bekräftat på "kvällskursen". Hoppas jag har förtydligat mej lite, och än en gång, jag vet inte bäst.
Kul att du länkar till Ardex internationella sida. Jag jobbar gärna med Ardex produkter, och jag har ingen anknytning till Ardex annat än som kund. Ardex är ett Tyskt företag i grund och botten med en skandinavisk del som är lagd i Danmark.
Nu kommer vi till saken. Bjälklagsförstyvning med flytspackel, som är utvecklat i Sverige. Ardex var antagligen den sista av dom stora tillverkarna som godtog detta system, och det pga press av att alla andra levererar det. Ardex använder sej av en produkt som heter K75 vid bjälklagsförstyvning, och denna produkt finns inte med i det Tyska sortimentet. Man gör helt enkelt inte så i Tyskland. Där gjuter man en flytande platta, 35-75mm tjock ovanpå träbjälklaget med en snabbtorkande rotbetong, t.ex Ardex A35 mix. Likaså i Danmark. Norge har börjat använda den svenska metoden och likaså Finland. Men enligt mej så är det utveckling åt fel håll.
Felen som KAN uppstå, märkväl jag skriver kan, inte att det kommer att uppstå, är t.ex krympningar i spånskivan pga felfukthalt i den, som resulterar i brott i fuktskyddet runt golvbrunnen. Sådanahär fel erkänner sällan någon tillverkare, men ju mera man snackar runt i branschen, ju mera skit får man reda på. Lip kommer att lansera ett nytt system utan golvspånskiva nu under våren. Det har diskuterats i en annan tråd, och jag fick det bekräftat på "kvällskursen". Hoppas jag har förtydligat mej lite, och än en gång, jag vet inte bäst.
Det här är första gången jag hör ngn säga att flytspacklet och kombinationen med spånskiva skulle vara orsaken till läckage. VAd gäller brunnen så monterar man väl den numera i en platta i plast, dvs den är omgiven av dött material, så risken för rörelsen borde vara minimal.
Intressant att Ardex ingår i ditt nick.
Intressant att Ardex ingår i ditt nick.
Det är SP som testar och godkänner och BKR som skriver under godkännandet. Det är inte leverantören själv som testar.Johan Gunverth skrev:Jag tror att grundproblemet ligger i att BKR enbart lyssnar på tillverkarnas löfte och inte testar själva. Lite som CE-märkningen.
- Funkar det här nu, då?
- Visst gör det!
- Dåså! Här har du ditt certifikat.
Det står i artikeln att SP gjorde allt i laboratoriemiljö och var mycket noggranna. Ändå läckte samtliga tätskikt. Hur fan blir det då ute på byggena där allt görs med tidspress. Jag fattar om Tarkett och Armstrong sitter och hånflinar just nu. Svetsad matta under keramiken framstår mer och mer som den ända hållbara lösningen i ett "normalt" hus.
Testet är extremt och görs enligt följande:
Ett badrum byggs i miniatyr med alla tillhörande detaljer.
Våtrummet byggs av 22 mm tjocka spånskivor på reglar som är 38x57 mm.
I golvet finns bland annat en brunn monterad med kanten 3 cm från vägg.
Direkt på spånskivan ska tätskiktet appliceras.
Tätskiktet belastas sedan utan skydd under provningsutförandet.
Ett badrum byggs i miniatyr med alla tillhörande detaljer.
Våtrummet byggs av 22 mm tjocka spånskivor på reglar som är 38x57 mm.
I golvet finns bland annat en brunn monterad med kanten 3 cm från vägg.
Direkt på spånskivan ska tätskiktet appliceras.
Tätskiktet belastas sedan utan skydd under provningsutförandet.
- "Badrummet" fylls med 10 cm vatten för att stå i 1 dygn och sedan tappas vattnet.
[*]På 5 punkter släpps en sandsäck på 30 kg från 0,45 m höjd ner mot tätskiktet.
[*]"Badrummet" fylls på nytt upp med 10 cm vatten för att stå i 1 dygn och sedan tappas.
[*]Vatten med temperaturen 90°C sprutas sedan på tätskiktet vid golvbrunnen i 1 minut varefter vatten med temperaturen 10°C sprutas på tätskiktet i 1 minut efter en kort vilopaus. Detta upprepas 100 gånger.
[*]Vatten med temperaturen 60°C sprutas sedan på resten av tätskiktet i 1 minut varefter vatten med temperaturen 10°C sprutas på tätskiktet i 1 minut efter en kort vilopaus. Detta upprepas 1500 gånger.
[*]Slutligen fylls "badrummet" upp med 10 cm vatten för att stå i 7 dygn innan vattnet tappas och konstruktionen granskas efter fel.