Alla: Sluta låta föråldrade detaljplaner bromsa bostadsbyggande?
Hur kan politiker tala om bostadsbrist och behovet av att samhällen ska växa, samtidigt som decenniegamla detaljplaner låser enorma markområden genom prickmark?
Jag äger en tomt på cirka 6 500 m², omgiven av tätort och bebyggelse. Ändå är i princip varenda kvadratmeter prickmark. Marken får alltså i praktiken inte utvecklas, trots att området sedan länge ser helt annorlunda ut än när detaljplanen skapades. Och detta exempel återfinns i varenda samhälle i Sverige.
Vill jag ens försöka ändra detta kan jag behöva betala runt 200 000kr eller mer till kommunen, utan någon garanti för att få ett ja.
Hur kan det vara rimligt att en privatperson ska riskera hundratusentals kronor för att få prövat om en uppenbart föråldrad plan ska moderniseras?
Vad är er inställning om att reformera systemet så att gamla detaljplaner och prickmark inte fortsätter fungera som ett permanent hinder för bostäder, utveckling och växande samhällen?
Jag äger en tomt på cirka 6 500 m², omgiven av tätort och bebyggelse. Ändå är i princip varenda kvadratmeter prickmark. Marken får alltså i praktiken inte utvecklas, trots att området sedan länge ser helt annorlunda ut än när detaljplanen skapades. Och detta exempel återfinns i varenda samhälle i Sverige.
Vill jag ens försöka ändra detta kan jag behöva betala runt 200 000kr eller mer till kommunen, utan någon garanti för att få ett ja.
Hur kan det vara rimligt att en privatperson ska riskera hundratusentals kronor för att få prövat om en uppenbart föråldrad plan ska moderniseras?
Vad är er inställning om att reformera systemet så att gamla detaljplaner och prickmark inte fortsätter fungera som ett permanent hinder för bostäder, utveckling och växande samhällen?
Riksdagsledamot Kristdemokraterna
· 30 inlägg
Det är två olika delar i detta. I din dialog med kommunen så borde de ge så tydliga svar på om det är möjligt att ändra eller inte, så du inte ska i onödan gå igenom en process som du ändå inte får tillstång en ändring som du önskade.Å stejak88 skrev:
Men andra delen om att släcka gamla planer så är det inget vi tagit ställning men jag ser ett kaos framför mig om man skulle göra det. Kommunerna har planmonopol och kan ju ändra planerna när de önskar.
På sina håll kommer man nog behöva göra ett omtag kommunalt, helt enkelt för att behovet är så stort. Men det är en frågor som nog tål att fundera över. Har inget bättre svar än så här och nu.
Självklart ska kommunerna ha planmonopol. Problemet är att de i praktiken sitter på mängder av föråldrade detaljplaner utan något tydligt incitament att uppdatera dem. Att de kan ändra planerna är alltså inte samma sak som att de faktiskt gör det.
Det är väldigt sällsynt att gamla planer ändras enbart för att möjliggöra utveckling för en eller ett fåtal enskilda fastighetsägare – oftast prioriteras större projekt där kommunen själv har ett exploateringsintresse.
Jag menar därför inte att staten ska ta över planmonopolet eller ”släcka” alla gamla planer. Men staten borde skapa ett modernare regelverk för hur uppenbart föråldrade planer hanteras.
Annars lämnar man ett nationellt problem till kommuner som hittills uppenbarligen inte har lyckats lösa det.
Riksdagsledamot Moderaterna
· 54 inlägg
Det borde bli enklare att göra avsteg från detaljplaner och det borde bli enklare för kommuner att göra ändringar i detaljplaner, däremot är det nog praktiskt svårt att lagstiftningsmässigt exempelvis säga att prickad mark upphävs efter ett visst antal år.Å stejak88 skrev:
Riksdagsledamot Liberalerna
· 18 inlägg
Hej,
Instämmer i det Larry skrev ovan. Det måste kommunen snabbt kunna meddela om det är görbart eller ej.
Problemet i dag är de långa handläggningstiderna för att ta fram eller arbeta om detaljplanerna. Här är jag inte främmande för att se över tidsfristerna och andra åtgärder för att korta ned dessa markant mot idag.
Instämmer i det Larry skrev ovan. Det måste kommunen snabbt kunna meddela om det är görbart eller ej.
Problemet i dag är de långa handläggningstiderna för att ta fram eller arbeta om detaljplanerna. Här är jag inte främmande för att se över tidsfristerna och andra åtgärder för att korta ned dessa markant mot idag.
Riksdagsledamot Socialdemokraterna
· 8 inlägg
Vår
Markus Kallifatides (S)
Vår socialdemokratiska inställning är att detaljplaner ska följas, och att de kan ändras när kommunfullmäktige så bestämmer. Din fråga aktualiserar frågan om huruvida kommuner prioriterar bostadsbyggande i tillräckligt hög grad. Tidöregeringens "egnahemskommissionär" har konstaterat det som vi socialdemokrater sedan länge sett att så inte alltid är fallet och att det är ett avgörande hinder för utökat småhusbyggande i landet.Å stejak88 skrev:
Markus Kallifatides (S)
Bästa svaret
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 91 inlägg
Låter helt sjukt och orimligt.Å stejak88 skrev:
Men, det här är ett bra exempel på varför Sverigedemokraterna vill förenkla plan- och byggsystemet. Gamla detaljplaner ska inte få fungera som ett permanent hinder när verkligheten runt omkring har förändrats helt.
Vi vill minska onödig detaljstyrning i detaljplaner, korta handläggningstiderna och göra plan- och byggprocessen billigare och mer enhetlig. När en detaljplan är gammal och uppenbart inte längre speglar områdets användning bör det finnas enkla möjligheter att ompröva prickmark och andra begränsningar. Bort med onödigt regelkrångel. Det är också orimligt att en enskild fastighetsägare ska behöva riskera hundratusentals kronor bara för att få frågan prövad.
Vår utgångspunkt är därför att gamla planer ska kunna moderniseras enklare, snabbare och till lägre kostnad, särskilt där marken redan ligger inne i eller direkt intill befintlig tätort och där ny bebyggelse är naturlig. Vi vill ha mindre permanent inlåsning av mark, mindre ekonomisk risk för den enskilde och större respekt för äganderätten.
Riksdagsledamot Miljöpartiet
· 31 inlägg
En detaljplan ska gälla till dess att kommunen har beslutat om något annat, men det finns skäl att se över regelverket för att göra det lättare att ändra detaljplaner, inte just för att ta bort prickmark men för att göra det lättare att använda det befintliga beståndet och bygga om fastigheter eller bygga till.Å stejak88 skrev:
Fast det är ju precis där problemet ligger. Att ”göra det lättare” räcker inte om kommunen fortfarande saknar incitament att faktiskt ändra planerna.
Problemet har funnits i decennier och kommer fortsätta finnas så länge kommunen själv måste ta initiativet. I praktiken prioriteras planändringar när kommunen eller en större exploatör har ett eget intresse – inte när en enskilda fastighetsägare sitter fast i en föråldrad plan.
Utan någon form av statlig styrning eller betydande reform kommer ingenting väsentligt att förändras.
Riksdagsledamot Miljöpartiet
· 31 inlägg
Ja man får göra en statlig utredning och se över en lagändring, som gör det lättare att ändra detaljplaner.Å stejak88 skrev:
Sitter i nästa en identisk sits…Å stejak88 skrev:
Friköpt tomt som gränsar mot en kommunal allmänning, som är en s.k. ”nollyta”. Den slyröjs typ var 10:e år… Gällande detaljplan är från 1956.
Jag har 6 meter prickad mark mot allmänningen, vilket för mig innebär att halva ytan mellan hus och allmänning inte kan/får bebyggas. Det är också den enda ytan som lämpar sig för att bygga ett garage eller carport, utan att det ”ser konstigt ut” i förhållande till huset och övriga tomten. Har idag ”garage” i källaren som inte är anpassat för dagens bilar.
Jag fick samma svar som du från min kommun: ”Du kan ju skicka in en begäran om ändring i detaljplan, så ska vi se vad man kan göra.”
Samtidigt skapar de nya detaljplaner ett par hundra meter bort i ett nytt område med 2 meter prickad mark mot parkområde och gc-vägar. Men att se över befintliga planer är inget man tänker göra.
Jag delar din uppfattning att det ä gamla detaljplaner (som man inte vill ändra för det verkar ”jobbigt”) som idag är otidsenliga och förlegade, är det största hindret för urveckling av enskilda fastigheter och samhällen.
Lite oroväckande att vissa av våra lagstiftande riksdagspolitiker som har just PBL som specialitet tror att det är svårt att ändra en detaljplan. Det är det inte. Att ta fram en helt ny plan är rätt omfattande arbete, men att ändra t ex en utdaterad planregel är ett litet beslut med en begränsad process bakom. T ex att ta bort slentrianprickad mark som inte har något känt syfte eller vars syfte är uppenbart utdaterat.
Ditt exempel upplever jag faktiskt är ännu vanligare. Det känns som att kommunerna under väldigt lång tid har använt prickmark på ett ganska slentrianmässigt sätt – man har prickat stora ytor eller hela sektioner mot väg, allmän mark eller liknande, utan att det idag finns något tydligt syfte kvar, och tveksamt om det ens fanns när planen skapades.B BaPe skrev:
Om din granne exempelvis hade varit en förskola hade jag kunnat förstå syftet med att begränsa möjligheten att bygga ända fram till tomtgränsen. Men i ditt fall, där det redan finns en kommunal avskiljande yta utanför, är det svårt att förstå vilket faktiskt syfte de sex meterna prickmark fyller.
Samtidigt skapas nya detaljplaner med betydligt mer genomtänkta regler, medan gamla planer från 1950-talet får ligga kvar oförändrade. Resultatet blir att enskilda fastighetsägare får bära kostnaden och risken för att försöka rätta till ett system som kommunen själv aldrig prioriterar att modernisera.