- Status
Visst behövs det modiga och duktiga entreprenörer, tillhör själv en av dem.
Är själv inblandad i ett jätteprojekt, som när vi är färdiga förhoppningsvis kommer att revolutionera kyl-tekniken/industrin.
Nej alla produkter är inte bra från början, och man har naturligtvis rätt att misslyckas, MEN, och det ör det viktiga, om man gör det på kundernas bekostnad, och dessutom i hemlighet, så får man stå sitt kast när det blir avslöjat.
Att sedan dessutom gå ut med direkta lögner, som i fallet med 2.2kW-verket med 2m turbin, det är INTE förlåtligt, snarare på gränsen till bedrägeri.
Om "uppfinningen" är tillräckligt bra, och det tekniska underlaget är tillräckligt bra, finns det en hel del pengar att tillgå, dock är det inte så lätt, då den tekniska granskningen är tuff.
För egen del fick vi initialt ca 400KSEK av NUTEK för initial utveckling och patentkostnader, nu håller vi på att leta efter nån miljon till, vilket iofs ser rätt hoppfullt ut, för att kunna föra projektet till initiala tester, i vårt eget labb.
Därefter om projektet håller i praktiken kommer vi att göra fullskaletester ute hos kund, dock med den skillnaden att kunden vet vad det är frågan om samt är fullt insatt i riskerna.
Därefter, har vi en i princip kommersiell produkt, som skall tredjeparts-verifieras innan den når marknaden.
Det är inte helt ovanligt med kundfinansierad utveckling, Om kunden är medveten om att han används som testbänk och är medveten om riskerna. Oftast får då den kunden som stått för "fiolerna" första "tjing", och kan på så sätt få en marknads och konkurensfördel jämfört med sina konkurenter.
Det finns inga krav om tester och godkännanden för i princip några produkter, S-märkningskraven försvann som bekant för några år sedan, vilket iofs har både för och nackdelar. Just S-märkningen var en snårskog av standarder, en sak som var godkännd för en produukt-typ, var inte godkänd för en annan osv.
Detta gäller med vissa specifika undantag, bl.a. medicinsk utrustning.
Däremot så finns det strikta tvingande regler och krav hur saker och ting skall vara konstruerat.
Dessa regler och krav sammanfattas i de olika direktiven som Europeiska rådet fastställt.
Som exempel kan nämnas Maskindirektivet, Lågspänningsdirektivet EMC-Direktivet, ROHS-direktivet för att nämna ett par av dem. Dessutom kan det finnas nationella krav, främst inom områden som inte blivit harmoniserade ännu.
Inom Europeiska Unionen skall alla produkter som marknadsförs vara försedd med ett CE-Märke.
Det är tillverkaren själv som bestämmer huruvida produkten förses med ett CE-Märke och därmed om man får marknadsföra/sälja produkten ifråga.
Det är mycket viktigt att komma ihåg, det finns ingenting som heter "CE-Godkännanden" eftersom det inte finns nån som kan "godkänna" produkten.
Med CE-Märket intygar tillverkaren att produkten som han/hon tillverkar och eller marknadsför uppfyller ALLA de av Europeiska rådets direktiv som berör produkten är uppfyllda.
Det är altså tillverkaren själv som gör bedömningen om huruvida en produkt är säker att släppa ut, ingen annan. Tillverkaren/leverantören gör dett vid straffrättsligt ansvar, dvs, slarvar han så får han stora problem.
All dokumentation kring denna bedömning skall sedan finnas tillgänglig för granskning.
När det gäller Hannevinds kraftverk, så berörs de av följande direktiv:
EMC-Direktivet, ställer krav på den sk. elektromagnetiska kompabiliteten, dvs produkten får inte avge elektromagnetisk strålning som kan störa annan utrustning, Den får heller inte vara mottaglig för elektromagnetisk strålning på så sätt att funktionen äventyras.
ROHS-Direktivet, ställer krav på vilka material som ingår i produkten, bl.a. är det med vissa undantag inte tillåtet att använda t.ex. lödtenn som innehåller tungmetaller såsom bly.
Lågspänningsdirektivet, ställer krav på att utrustningen/produkten är tillverkat på ett elektriskt säkert sätt, dvs i princip vad som än händer får det inte bli några el-olyckor.
Som exempel kan nämnas: Skydd mot spänningsförande delar, skyd mot mekanisk åverkan av spänningsförande delar osv.
Maskindirektivet, ställer krav på hur produkten är konstruerad rent mekaniskt, dvs det skall inte kunna ske några olyckor pga eventuella haverier, som exempel kan nämnas skydd mot roterarande delar, säkerhetsanordningar som stannar produkten vid felfunktion/överbelastning etc.
Där finns även krav, både direkta och indirekta, på vilka miljöer och driftsbetingelser olika typer av produkter skall klara av.
Tillverkaren/leverantören har ett strikt ansvar att produkten ifråga uppfyller dessa krav.
Den dokumentation som krävs är bl.a. ritningar, hålfasthetsberäkningar, resultat av hållfasthetsprovningar, riskanalyser av varje enskilld ingående del-komponent mm. Listan kan göras väldigt lång.
Det är dessutom krav på att dokumentationen skall vara fullt spårbar, dvs, hela processen från råmaterial skall finnas dokumenterad.
För att förenkla det hela kan man använda komponenter som redan är försedda med ett CE-Märke, som till exempel motorer PLC-styrningar etc. I dessa lägen kan man införliva underleverantörens intygande i sitt eget intyg, och man behöver då inte dokumentera dessa delar. Man har dock fortfarande ansvar att de komponenter man använder är riktigt dokumenterade hos underleverantören.
När det gäller Hannevinds 2,2kW snurra, så konstaterade ELSäk i sin rapport att varken Lågspänningsdirektivets eller Maskindirektivets krav var uppfyllt på flera punkter.
ELSäk nöjde sig med detta och utfärdade fösäljningsförbud och återtagandeskylldighet för produkten ifråga.
ELSäk och andra myndigheter har dock haft möjligheten att gå vidare och testa produktens funktion, dvs testa om den fungerade i verkligheten, nu gjorde man inte detta, tyvärr, kanske beroende på att man ansåg den så farlig att man inte "vågade" göra en fullskalig funktionstest.
Dock är ju det alltid så att alla produkter skall ha den funktion som det är tänkt att den skall ha.
Om det inte förhåller sig så, kan KOV och marknadsdomstolen utfärda förlägganden (vilket tyvärr tar mycket lång tid)
Det finns ju även möjligheten att inleda en civilprocess om man misstänker att produkten inte håller för vad den är utlovad.
I mycket allvarliga fall kan även Polis/Åklagare ta upp det, och då är det ju fråga om rent bedrägeri.
Puh, detta var en kort och kraftigt förenklad genomgång av vilka krav som gäller här i Sverige och övriga EU
Är själv inblandad i ett jätteprojekt, som när vi är färdiga förhoppningsvis kommer att revolutionera kyl-tekniken/industrin.
Nej alla produkter är inte bra från början, och man har naturligtvis rätt att misslyckas, MEN, och det ör det viktiga, om man gör det på kundernas bekostnad, och dessutom i hemlighet, så får man stå sitt kast när det blir avslöjat.
Att sedan dessutom gå ut med direkta lögner, som i fallet med 2.2kW-verket med 2m turbin, det är INTE förlåtligt, snarare på gränsen till bedrägeri.
Om "uppfinningen" är tillräckligt bra, och det tekniska underlaget är tillräckligt bra, finns det en hel del pengar att tillgå, dock är det inte så lätt, då den tekniska granskningen är tuff.
För egen del fick vi initialt ca 400KSEK av NUTEK för initial utveckling och patentkostnader, nu håller vi på att leta efter nån miljon till, vilket iofs ser rätt hoppfullt ut, för att kunna föra projektet till initiala tester, i vårt eget labb.
Därefter om projektet håller i praktiken kommer vi att göra fullskaletester ute hos kund, dock med den skillnaden att kunden vet vad det är frågan om samt är fullt insatt i riskerna.
Därefter, har vi en i princip kommersiell produkt, som skall tredjeparts-verifieras innan den når marknaden.
Det är inte helt ovanligt med kundfinansierad utveckling, Om kunden är medveten om att han används som testbänk och är medveten om riskerna. Oftast får då den kunden som stått för "fiolerna" första "tjing", och kan på så sätt få en marknads och konkurensfördel jämfört med sina konkurenter.
Det finns inga krav om tester och godkännanden för i princip några produkter, S-märkningskraven försvann som bekant för några år sedan, vilket iofs har både för och nackdelar. Just S-märkningen var en snårskog av standarder, en sak som var godkännd för en produukt-typ, var inte godkänd för en annan osv.
Detta gäller med vissa specifika undantag, bl.a. medicinsk utrustning.
Däremot så finns det strikta tvingande regler och krav hur saker och ting skall vara konstruerat.
Dessa regler och krav sammanfattas i de olika direktiven som Europeiska rådet fastställt.
Som exempel kan nämnas Maskindirektivet, Lågspänningsdirektivet EMC-Direktivet, ROHS-direktivet för att nämna ett par av dem. Dessutom kan det finnas nationella krav, främst inom områden som inte blivit harmoniserade ännu.
Inom Europeiska Unionen skall alla produkter som marknadsförs vara försedd med ett CE-Märke.
Det är tillverkaren själv som bestämmer huruvida produkten förses med ett CE-Märke och därmed om man får marknadsföra/sälja produkten ifråga.
Det är mycket viktigt att komma ihåg, det finns ingenting som heter "CE-Godkännanden" eftersom det inte finns nån som kan "godkänna" produkten.
Med CE-Märket intygar tillverkaren att produkten som han/hon tillverkar och eller marknadsför uppfyller ALLA de av Europeiska rådets direktiv som berör produkten är uppfyllda.
Det är altså tillverkaren själv som gör bedömningen om huruvida en produkt är säker att släppa ut, ingen annan. Tillverkaren/leverantören gör dett vid straffrättsligt ansvar, dvs, slarvar han så får han stora problem.
All dokumentation kring denna bedömning skall sedan finnas tillgänglig för granskning.
När det gäller Hannevinds kraftverk, så berörs de av följande direktiv:
EMC-Direktivet, ställer krav på den sk. elektromagnetiska kompabiliteten, dvs produkten får inte avge elektromagnetisk strålning som kan störa annan utrustning, Den får heller inte vara mottaglig för elektromagnetisk strålning på så sätt att funktionen äventyras.
ROHS-Direktivet, ställer krav på vilka material som ingår i produkten, bl.a. är det med vissa undantag inte tillåtet att använda t.ex. lödtenn som innehåller tungmetaller såsom bly.
Lågspänningsdirektivet, ställer krav på att utrustningen/produkten är tillverkat på ett elektriskt säkert sätt, dvs i princip vad som än händer får det inte bli några el-olyckor.
Som exempel kan nämnas: Skydd mot spänningsförande delar, skyd mot mekanisk åverkan av spänningsförande delar osv.
Maskindirektivet, ställer krav på hur produkten är konstruerad rent mekaniskt, dvs det skall inte kunna ske några olyckor pga eventuella haverier, som exempel kan nämnas skydd mot roterarande delar, säkerhetsanordningar som stannar produkten vid felfunktion/överbelastning etc.
Där finns även krav, både direkta och indirekta, på vilka miljöer och driftsbetingelser olika typer av produkter skall klara av.
Tillverkaren/leverantören har ett strikt ansvar att produkten ifråga uppfyller dessa krav.
Den dokumentation som krävs är bl.a. ritningar, hålfasthetsberäkningar, resultat av hållfasthetsprovningar, riskanalyser av varje enskilld ingående del-komponent mm. Listan kan göras väldigt lång.
Det är dessutom krav på att dokumentationen skall vara fullt spårbar, dvs, hela processen från råmaterial skall finnas dokumenterad.
För att förenkla det hela kan man använda komponenter som redan är försedda med ett CE-Märke, som till exempel motorer PLC-styrningar etc. I dessa lägen kan man införliva underleverantörens intygande i sitt eget intyg, och man behöver då inte dokumentera dessa delar. Man har dock fortfarande ansvar att de komponenter man använder är riktigt dokumenterade hos underleverantören.
När det gäller Hannevinds 2,2kW snurra, så konstaterade ELSäk i sin rapport att varken Lågspänningsdirektivets eller Maskindirektivets krav var uppfyllt på flera punkter.
ELSäk nöjde sig med detta och utfärdade fösäljningsförbud och återtagandeskylldighet för produkten ifråga.
ELSäk och andra myndigheter har dock haft möjligheten att gå vidare och testa produktens funktion, dvs testa om den fungerade i verkligheten, nu gjorde man inte detta, tyvärr, kanske beroende på att man ansåg den så farlig att man inte "vågade" göra en fullskalig funktionstest.
Dock är ju det alltid så att alla produkter skall ha den funktion som det är tänkt att den skall ha.
Om det inte förhåller sig så, kan KOV och marknadsdomstolen utfärda förlägganden (vilket tyvärr tar mycket lång tid)
Det finns ju även möjligheten att inleda en civilprocess om man misstänker att produkten inte håller för vad den är utlovad.
I mycket allvarliga fall kan även Polis/Åklagare ta upp det, och då är det ju fråga om rent bedrägeri.
Puh, detta var en kort och kraftigt förenklad genomgång av vilka krav som gäller här i Sverige och övriga EU
Den utlovade fakta redovisningen (se ovan) ger ju fortfarande ingen uppgift på vad verken skall/var tänkt att/önskades leverera för effekt vid olika vindhastigheter.Sven-Åke Hannevind skrev:
Det känns (efter genomläsning av denna intressanta tråd) att tillverkaren/leverantören inte riktigt vet vad han har konstruerat.......... Har man en produkt som man tror på, så skall det väl inte vara så himla svårt att åtminstone redovisa de siffror/värden som man själv har uppmätt. Om de sedan är rätt eller fel är ju en annan sak men i detta fallet verkar det inte ens finnas några siffervärden, iallafall inga som man VÅGAR visa......
Skall bli intressant att se repotaget från PLUS redaktionen. Var det den 11:e september som det skulle visas i TV ?
Nu har Sven-Åke Hannevind fått klä skott för, av delvis goda skäl iofs då hans siffror enligt mig är väl optimistiska och kanske för en produkt som har brister, en produkt som oavsett om tillverkaren heter Hannevind eller någonting annat dock har mycket små möjligheter att bli lönsam för köparen. Tyvärr har konsumenterna getts intrycket, av delvis rena halleluja-artiklar/reportage i media, att det finns en mirakelmedicin mot dyra energiräkningar.
Men för den normale elförbrukaren som idag har elanslutning är ett eget vindkraftverk inget alternativ. Kanske imorgon då effektivare och billigare produkter för lagring av energi finns att tillgå. För den som saknar elanslutning och där en sådan skulle bli dyr kan dock vindkraft vara ett bra alternativ.
Jag har försökt att få svar av Hannevind hur de har räknat fram avskrivningstiden men endast fått svaret att idag är avskrivningstiden för 2,2 kW-verket ca. 10 år(vilket jag betvivlar se inlägg #67).
Svar till roli #107:
Jo det finns värden från Hannevind, för tex. 2,2 kW-verket:
3000-5000 kWh/år
>20 års livslängd
25.000 kr för verket
>15.000 kr för montering och installation (enligt min uppskattning baserat på Hannevinds prislista)
10 års avskrivningstid
Där ifrågasatte jag både avskrivningstiden och produktionssiffrorna men fick inget svar då diskussionen övergick till pajkastning.
Svar till tallmilan #102:
Det är naturligtvis räntan för investeringen jag avser. Antingen köper du för lånade pengar eller så använder du pengar som du annars skulle kunna ha placerat i tex. räntepapper. Sedan så tillkommer naturligtvis underhåll och reparationer men sådant är ju svårt att uppskatta.
Men för den normale elförbrukaren som idag har elanslutning är ett eget vindkraftverk inget alternativ. Kanske imorgon då effektivare och billigare produkter för lagring av energi finns att tillgå. För den som saknar elanslutning och där en sådan skulle bli dyr kan dock vindkraft vara ett bra alternativ.
Jag har försökt att få svar av Hannevind hur de har räknat fram avskrivningstiden men endast fått svaret att idag är avskrivningstiden för 2,2 kW-verket ca. 10 år(vilket jag betvivlar se inlägg #67).
Svar till roli #107:
Jo det finns värden från Hannevind, för tex. 2,2 kW-verket:
3000-5000 kWh/år
>20 års livslängd
25.000 kr för verket
>15.000 kr för montering och installation (enligt min uppskattning baserat på Hannevinds prislista)
10 års avskrivningstid
Där ifrågasatte jag både avskrivningstiden och produktionssiffrorna men fick inget svar då diskussionen övergick till pajkastning.
Svar till tallmilan #102:
Det är naturligtvis räntan för investeringen jag avser. Antingen köper du för lånade pengar eller så använder du pengar som du annars skulle kunna ha placerat i tex. räntepapper. Sedan så tillkommer naturligtvis underhåll och reparationer men sådant är ju svårt att uppskatta.
Betong skrev:
Varför redovisar han (Sven-Åke) dem då inte i några inlägg när andra frågar efter just sådana siffror........ eller har jag missat något inlägg?
Kan de vara för att de är osäkra........
Du undrade väl iofs över effekt vs. vindhastighet och några sådana siffror har Hannevind inte vad jag kan se förutom att de anger att tex. 2,2 kW-verket ger maxeffekt vid 9 m/s.roli skrev:
Annars finns tekniska data i detta dokument: http://www.hannevind.com/web/Hannevind produktionformation ver2.pdf
Avskrivningstiden är nu 8-10 år (inte 5-10 som det står på deras hemsida) berättade Sven-Åke för mig ovan och där 10 år gäller för 2,2 kW-verket. Jag har redan visat att detta är alldeles för lågt räknat även med Hannevinds egna produktionssiffror.
Årsproduktionen enligt Hannevind är 3000-5000 kWh vid en medelvind på 6 m/s. Nu är frågan om den medelvinden avses vid turbinen eller på 48 meters höjd som vindkartan i ovan angivet dokument visar. I Norrland, förutom kusten och punktvisa ställen, och en bit av Svealand så är medelvinden lägre. I vilket fall som helst som jag skrev i tidigare inlägg så anser jag dessa produktionssiffror vara märkligt höga.
Det som komplicerar vindkraften som produkt är att vindförhållandena varierar över landet och även från år til år, vinden störs av byggnader mm och ökar med höjden. Så väl vald placeringen är a och o. Jag skulle vilja påstå att köp av ett litet vindkraftverk bara kan bli ett större eller mindre fiasko.
Nu när jag läser i dokumentet ovan så ser jag att Hannevind höjt priserna. Nu kostar 2,2:an 29.500 kr, 18 m mast 25.200 kr och allt övrigt tillkommer. Och allt exkl. moms. Då var väl saken avgjord!
Medlem
· Västerbottens län
· 18 046 inlägg
Jag kommer att sitta som klistrad vid TV:n.
PLUS + Hannevind = oöverträffad underhållning.
Prototypen
PLUS + Hannevind = oöverträffad underhållning.
Prototypen
Freakshow ??? eller ...prototypen skrev:
Ärligt talat är jag lite kluven...
Å ena sidan tycker jag att det är bra att innovativa människor försökar åstadkomma nya och bra uppfinningar och allt kan givetvis inte funka 100% direkt.
Å andra sidan verkar det som, men nu har jag givetvis inte alla fakta, att Hannevind har misskött sig rätt grovt mot sina kunder men även mot diverse regler för produktsäkerhet.
Skulle jag ha köpt ett verk så skulle jag givetvis varit arg som ett helt bålgetingbo ...
Jag sitter också och kollar Plus just nu, i väntan på det inslaget sitter jag och skriver lite.
Men jag ser det inte som "oöverträffad underhållning", men dock rätt intressant.
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/player.jsp?d=72593&a=906196
för er som inte sett programmet.
för er som inte sett programmet.