Äganderätt gammal sjöbotten?
Jag försöker reda ut en klurig och intressant gåta gällande vem som är rättmätig ägare till marken där det en gång legat en sjö som efter 75 år sjunkit tillbaka samt att land har byggts på av växer/gräs m.m.
Enligt LMV kan en fastighet aldrig öka i yta rent juridiskt, men vet någon vad som gäller i detta fall?
Bifogar tomtkarta från 1943 samt nuvarande karta från gällande detaljplan ca 75 år senare.
Enligt LMV kan en fastighet aldrig öka i yta rent juridiskt, men vet någon vad som gäller i detta fall?
Bifogar tomtkarta från 1943 samt nuvarande karta från gällande detaljplan ca 75 år senare.
Kallas tillandning (googla detta ord) och äganderätten till den mark som skapats via landhöjning mm brukar vara de som har vattenrätt i sjön. Ibland kan någon av dessa få köpa in delar men det kräver såvitt jag vet, en (dyr) lantmäteriförrättning. Alla delägare måste vara ense.
Redigerat:
Vet inte om det är hjälper, men jordabalken säger såhär om gräns i sjö:
"5 § Om gräns i vattenområde ej kan bestämmas med ledning av 3 eller 4 §, har gränsen sådan sträckning att till varje fastighet föres den del av vattenområdet som är närmast fastighetens strand. För mindre holme eller skär föres dock ej någon del av vattenområdet till fastigheten. Har stranden förskjutits, är dess tidigare läge, om det kan fastställas, avgörande för gränsens sträckning.
Sträckning av gräns i vattenområde bestämmes efter normalt medelvattenstånd. I Vänern, Vättern och Hjälmaren samt i Storsjön i Jämtland fastställes dock sträckningen efter ett vattenstånd avi Vänern 3,60 meter över nedre slusströskeln vid Sjötorp,
i Vättern 2,97 meter över västra slusströskeln vid Motala,
i Hjälmaren 2,77 meter över södra slusströskeln vid Notholmen och
i Storsjön 292,45 meter över nollplanet i det höjdsystem som ligger till grund för sjöns reglering.
6 § Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet tillkommer strandägare. Lag (1998:861)."
"5 § Om gräns i vattenområde ej kan bestämmas med ledning av 3 eller 4 §, har gränsen sådan sträckning att till varje fastighet föres den del av vattenområdet som är närmast fastighetens strand. För mindre holme eller skär föres dock ej någon del av vattenområdet till fastigheten. Har stranden förskjutits, är dess tidigare läge, om det kan fastställas, avgörande för gränsens sträckning.
Sträckning av gräns i vattenområde bestämmes efter normalt medelvattenstånd. I Vänern, Vättern och Hjälmaren samt i Storsjön i Jämtland fastställes dock sträckningen efter ett vattenstånd avi Vänern 3,60 meter över nedre slusströskeln vid Sjötorp,
i Vättern 2,97 meter över västra slusströskeln vid Motala,
i Hjälmaren 2,77 meter över södra slusströskeln vid Notholmen och
i Storsjön 292,45 meter över nollplanet i det höjdsystem som ligger till grund för sjöns reglering.
6 § Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet tillkommer strandägare. Lag (1998:861)."
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 231 inlägg
Hitta en ordentlig fastighetskarta. Där är rimligen sjön uppdelad och en del av fastigheterna enligt nedan (strunta i byn där, det var fastighetsgränserna i vattnet jag googlade efter).
Då tomterna är tydligt inritade sätter jag rätt mycket på att den "nya" marken hör till det som är märkt stomfastighet i den gamla kartan. Eller någon helt annan fastighet, i alla fall inte villatomterna.
Då tomterna är tydligt inritade sätter jag rätt mycket på att den "nya" marken hör till det som är märkt stomfastighet i den gamla kartan. Eller någon helt annan fastighet, i alla fall inte villatomterna.
Tackar, nyttjanderätten är mest viktig då vår fastighets tidigare ägare har byggt en brygga, säkert 50-60 år gammal, liggandes i sjön. Tänkte annars skriva ett nyttjanderättsavtal med ägaren av sjön (förmodligen ägd av kommunen). Gällande markens äganderätt gissar jag precis som du, Nötegårdsgubben, att den tillfallit stamfastigheten men ska fråga LMV om det går att reda ut på ett smidigt sätt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 231 inlägg
Har ni en brygga i vattnet är den nog bra att reda ut av flera skäl. Om er fastighet från början bara gick till strandkanten och inte hade en tårtbit ut i sjön så har ju bryggan alltid legat på någon annans mark.
Men utred frågan med viss försiktighet, strandskyddet är starkt och exemplen på sådana som trott sig ha rättigheter de inte haft är legio.
Men utred frågan med viss försiktighet, strandskyddet är starkt och exemplen på sådana som trott sig ha rättigheter de inte haft är legio.
Japp, tänkte ta det lite piano. Strandskyddet är upphävt iom detaljplanen men en del att tänka på ändå. Jag hittar inget direkt om "tillandning", verkar vara ett finskt förfarande då de flesta länkar gick till finska LMV.
Ja det tycks som om bara finska LMV fixat en lagstiftning om hur man hanterar landhöjningsfrågorna. Annars följer svensk och finska (här åländska) PBL varandra i motsvarande frågor.
Vilken härligt fin gammal avstyckningskarta med ortogonalmätning! 
Ett tips, kolla i den akten om det någon stans står något i stil med "Till styckningslotten/Acy/liknande hör/följer vatten enligt JB 1:5". Då är det tydligt att vattnet varit enskilt en gång i tiden, om jag inte missminner mig då så gäller inte den där nyttjanderätten som uppstår vid uppgrundning iom att vattnet alltid varit fastighetsindelat.
Beroende på när avstyckningen är gjord kan det vara gamla jordabalken som gäller, men jag vill även där minnas att bestämmelsen även i ÄJB (äldre jordabalken) fanns i 1:5, men det är lätt att kolla upp om du hittar något i akten som kan verka handla om just detta.
Spånande: Med tanke på hur den stora kartan ser ut, med tårtbitar ut i vattnet, så tyder det på att det är s.k. "1:5-vatten". Det är inte helt lätt att reda ut hur gränsen då går, man behöver antingen riktiga gamla mätverktyg för skrivbordsmätning, eller ett vettigt GIS-program. Vet man hur man gör så går det ganska snabbt, och om man har rätt verktyg (man gör cirklar och kollar vinkelräta skärningspunkter etc, svårt att förklara i skrift).
Relativt vanligt förr var att man skiftade vattnet som enskilt, men la fisket samfällt. På den tiden var det ju fisken som var den viktiga produkten ur sjön (mat), vem som ägde själva vattnet var mindre viktigt. Nu för tiden är det ju mer tvärtom, att äga vattenområdet är viktigare än vem som får fiska (generellt sätt), att äga vatten i anslutning till fastighet är ju oftast värdehöjande. För att utröna huruvida det enskilt vatten/samfällt vatten/enskilt fiske/samfällt fiske är det, som jag tidigare skrivit i andra trådar, förrättäningsakterna man ska läsa och titta i. Dessa är inte alltid helt lätta att läsa och hitta i, man bör ha lite erfarenhet. Särskilt om det gäller laga skiften/storskiften från 1700/1800-talet.
Långt svar men mycket dravel. Men fina kartor!
Ett tips, kolla i den akten om det någon stans står något i stil med "Till styckningslotten/Acy/liknande hör/följer vatten enligt JB 1:5". Då är det tydligt att vattnet varit enskilt en gång i tiden, om jag inte missminner mig då så gäller inte den där nyttjanderätten som uppstår vid uppgrundning iom att vattnet alltid varit fastighetsindelat.
Beroende på när avstyckningen är gjord kan det vara gamla jordabalken som gäller, men jag vill även där minnas att bestämmelsen även i ÄJB (äldre jordabalken) fanns i 1:5, men det är lätt att kolla upp om du hittar något i akten som kan verka handla om just detta.
Spånande: Med tanke på hur den stora kartan ser ut, med tårtbitar ut i vattnet, så tyder det på att det är s.k. "1:5-vatten". Det är inte helt lätt att reda ut hur gränsen då går, man behöver antingen riktiga gamla mätverktyg för skrivbordsmätning, eller ett vettigt GIS-program. Vet man hur man gör så går det ganska snabbt, och om man har rätt verktyg (man gör cirklar och kollar vinkelräta skärningspunkter etc, svårt att förklara i skrift).
Relativt vanligt förr var att man skiftade vattnet som enskilt, men la fisket samfällt. På den tiden var det ju fisken som var den viktiga produkten ur sjön (mat), vem som ägde själva vattnet var mindre viktigt. Nu för tiden är det ju mer tvärtom, att äga vattenområdet är viktigare än vem som får fiska (generellt sätt), att äga vatten i anslutning till fastighet är ju oftast värdehöjande. För att utröna huruvida det enskilt vatten/samfällt vatten/enskilt fiske/samfällt fiske är det, som jag tidigare skrivit i andra trådar, förrättäningsakterna man ska läsa och titta i. Dessa är inte alltid helt lätta att läsa och hitta i, man bör ha lite erfarenhet. Särskilt om det gäller laga skiften/storskiften från 1700/1800-talet.
Långt svar men mycket dravel
. Men fina kartor!Ah, okej. Jag har nog misstolkat kartorna, eller den stora. Hela gamla Sågtorpsjön är numera borta? Trodde det var den sjön som var på den stora kartan med gränserna utritade ut i vattnet.
När jag kikar närmare på gamla kartan så står det ju mycket riktigt stamfastighet och inga utritade gränser genom vattnet på den, samt att gränsen mot vattnet är rödmarkerad. Jag skulle dock ändå slänga ett getöga genom avstyckningsakten om det står något matnyttigt i den
Edit: Jag läste ju inte inläggen ordentligt, stora kartan var bifogad av någon annan
När jag kikar närmare på gamla kartan så står det ju mycket riktigt stamfastighet och inga utritade gränser genom vattnet på den, samt att gränsen mot vattnet är rödmarkerad. Jag skulle dock ändå slänga ett getöga genom avstyckningsakten om det står något matnyttigt i den
Edit: Jag läste ju inte inläggen ordentligt, stora kartan var bifogad av någon annan
Jag har en fastighet som har haft ett liknande problem. Efter ett stort antal samtal och en utredning vid den kommunala lantmäteritjänsten så framkom följande.
Grundprincipen är att den som har ägt marken (gäller alltså även vatten) också ska äga den uppgrundade marken, allt enl Jordabalken 1:5. Med det sagt så är det så att om en samfällighet äger området vid sjön så är det samfälligheten som äger den uppgrundade delen. Är det en enskild fastighet så gäller samma princip, vilket i sig är helt logiskt.
Det som var intressant för mig var att det inte hade gjorts någon "färsk" fastighetsreglering av det som visade sig vara min mark. Däremot hade två bitar av marken styckats av i början på 90-talet. Den åkermark som var den ena avstyckningen hade då helt plötsligt sina gränser ute i sjön medans min gräns låg långt upp på land. Dessutom hade en bit blivit en tomt för fritidshus. Enligt den ägaren så var marken mellan detta fritidshus och sjön en "allmänningen". Med alla dessa frågetecken så kontaktaktade jag lantmäteriet för att få reda vem som ansvarade för skogen som ligger närmast sjön.
Det första svaret var att den var en samfällighet med ett okänt antal (läs väldigt många) samfällighetsägare och att en större utredning var nödvändig. Jag såg med detta svar att 1000-lapparna seglade iväg till Lantmäteriet utan att jag hade någon riktig koll på när jag skulle få ett svar. Efter lite efterforskande så kom avstyckningshandlingen från 90-talet fram och i den så hänvisade samma kommunala lantmäteri till att marken var s.k. JB 1:5 mark. Ny kontakt togs då och efter lite utredning så visade det sig att den uppgrundning av sjön som hade skett tillföll min stomfastighet då den inte gick att finna en samfällighet på denna del. För mig var det ju ett glatt besked att få en egen strandlinje med tillhörande vattenområde.
Ägaren till den avstyckade biten för fritidshuset var dock mindre glad för då blev det plötsligt så att hen inte kunde disponera ca 150 m av den strandlinje som betraktade som egen. Det framkom då att det fanns en belstning på min fastighet som var registrerad på fritidshusets fastighet. Vilket inte var inskrivet som belastning på min stomfastighet, Belastningen var dock inte värre än att den avsåg en båtplats vid sjön. Detta påtplatsservitut är nu inskrivet även på min fastighet som en last.
Så, var vill jag komma med allt detta. Jo, i det fall som TS beskriver så är marken vid sjön tillhörande någon, sannolikt är det den ursprungliga stomfastighetens. Sedan kan det finnas servitut, muntliga nyttjandeavtal och sedvana som gör nyttjanderätten tydlig. Hur man ska få reda på allt som gäller är svårt att veta, men idogt efterforskande i historiska kartor, lantmäterihandlingar och registrerade nyttjandeavtal är ju om inte annat en intressant och kul resa bakåt i tiden
Grundprincipen är att den som har ägt marken (gäller alltså även vatten) också ska äga den uppgrundade marken, allt enl Jordabalken 1:5. Med det sagt så är det så att om en samfällighet äger området vid sjön så är det samfälligheten som äger den uppgrundade delen. Är det en enskild fastighet så gäller samma princip, vilket i sig är helt logiskt.
Det som var intressant för mig var att det inte hade gjorts någon "färsk" fastighetsreglering av det som visade sig vara min mark. Däremot hade två bitar av marken styckats av i början på 90-talet. Den åkermark som var den ena avstyckningen hade då helt plötsligt sina gränser ute i sjön medans min gräns låg långt upp på land. Dessutom hade en bit blivit en tomt för fritidshus. Enligt den ägaren så var marken mellan detta fritidshus och sjön en "allmänningen". Med alla dessa frågetecken så kontaktaktade jag lantmäteriet för att få reda vem som ansvarade för skogen som ligger närmast sjön.
Det första svaret var att den var en samfällighet med ett okänt antal (läs väldigt många) samfällighetsägare och att en större utredning var nödvändig. Jag såg med detta svar att 1000-lapparna seglade iväg till Lantmäteriet utan att jag hade någon riktig koll på när jag skulle få ett svar. Efter lite efterforskande så kom avstyckningshandlingen från 90-talet fram och i den så hänvisade samma kommunala lantmäteri till att marken var s.k. JB 1:5 mark. Ny kontakt togs då och efter lite utredning så visade det sig att den uppgrundning av sjön som hade skett tillföll min stomfastighet då den inte gick att finna en samfällighet på denna del. För mig var det ju ett glatt besked att få en egen strandlinje med tillhörande vattenområde.
Ägaren till den avstyckade biten för fritidshuset var dock mindre glad för då blev det plötsligt så att hen inte kunde disponera ca 150 m av den strandlinje som betraktade som egen. Det framkom då att det fanns en belstning på min fastighet som var registrerad på fritidshusets fastighet. Vilket inte var inskrivet som belastning på min stomfastighet, Belastningen var dock inte värre än att den avsåg en båtplats vid sjön. Detta påtplatsservitut är nu inskrivet även på min fastighet som en last.
Så, var vill jag komma med allt detta. Jo, i det fall som TS beskriver så är marken vid sjön tillhörande någon, sannolikt är det den ursprungliga stomfastighetens. Sedan kan det finnas servitut, muntliga nyttjandeavtal och sedvana som gör nyttjanderätten tydlig. Hur man ska få reda på allt som gäller är svårt att veta, men idogt efterforskande i historiska kartor, lantmäterihandlingar och registrerade nyttjandeavtal är ju om inte annat en intressant och kul resa bakåt i tiden
Detta kom från kommunen:
Om en uppgrundning skett bildas ett så kallat legalservitut enligt Jordabalken för det uppgrundade området. Om vattnet tillhörde annan fastighet kommer marken som uppgrundats bli ett område som fastigheten som hade strandlinjen tidigare ha rätt till området enligt Jordabalken 1 §6 med förbehåll att det inte är en olägenhet.
"6 § Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet tillkommer strandägare. Lag (1998:861)."
Om en uppgrundning skett bildas ett så kallat legalservitut enligt Jordabalken för det uppgrundade området. Om vattnet tillhörde annan fastighet kommer marken som uppgrundats bli ett område som fastigheten som hade strandlinjen tidigare ha rätt till området enligt Jordabalken 1 §6 med förbehåll att det inte är en olägenhet.
"6 § Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet tillkommer strandägare. Lag (1998:861)."
Bara inga fastigheter bildats genom avsöndring från stamfastigheten. Avsöndring ersattes 1928 av avstyckning. Avsöndrade fastigheter har ett civilrättsligt förhållande till stamfastigheten men är inte offentligrättsliga fastigheter som kan hävda rätt till mark t ex vid skifte av intilliggande samfälld mark. Allt går till stamfastigheten. Möjlighet till legalisering av avsöndringen finns genom promulgationslagen till Jordabalken 1971. Kolla om fastigheterna finns med i historiska kartor på lantmäteriet.