Jag har hus från 73 platta på mark.
Den ligger på en sandbädd på väldigt lerig mark gissar jag.
Har aldrig haft nå problem.
Syllarna verkar dock inte var impregnerade.
När jag renoverade badrummet så tog jag bort golvet och bilade lite av översta skiktet av plattan.
Allt var snustort inga problem.
Riskkonstruktion ja kanske men för majoriteten är det inga riktiga problem.
Hus från 50 tal så kan man åka på byta vattenledningar och avlopp bla så allt är pest eller kolera mer eller mindre 😂
Den ligger på en sandbädd på väldigt lerig mark gissar jag.
Har aldrig haft nå problem.
Syllarna verkar dock inte var impregnerade.
När jag renoverade badrummet så tog jag bort golvet och bilade lite av översta skiktet av plattan.
Allt var snustort inga problem.
Riskkonstruktion ja kanske men för majoriteten är det inga riktiga problem.
Hus från 50 tal så kan man åka på byta vattenledningar och avlopp bla så allt är pest eller kolera mer eller mindre 😂
Platta på mark från 70 talet har ställt till det väldigt rejält för många. Men det fungerar redan från början utan problem för en del. Troligen beroende på markförhållanden, och hur mycket byggaren inte fuskade på 70 talet.
Problemen med dessa hus beror på en kombination av dålig konstruktion och utbrett byggfusk.
De 70 tals hus som säljs idag har oftast fått problemen åtgärdade, eller hör till de icke drabbade, de som fungerat redan från start.
Men man bör vara väldigt uppmärksam.
Där jag gick på gymnasiet på 70 talet byggdes det ca 200 kedjehus granne med gymnasiet, man byggde samtidigt ut gymnasiet. Marken var extremt blöt där gymnasiet byggdes ut. Man pålade, pålningsmaskinerna fick stå på pråmar i leran, för att inte sjunka. Inte ens bandgående grävmaskiner kunde köra på leran utan att sjunka. Pålningsmaskinerna ställde en 6m betongpåle, som bara sjönk utan att de behövde banka på den med ett ljudligt "sploff" , nästa påle skarvades på, och sjönk när pålningshammaren lades på toppen, inga slag. Maskinen fick börja hamra när 4 och 5 e pålen slogs ned, man pålade till 45 - 50 m djup. Skolgården till gymnasiet byggdes i nivå med entreerna, várje höst när man kom tillbaka från somamrlovet hade de fått bygga på ett trappsteg. hela skolgården sjönk ca 15 - 20 cm per år, men byggnaden stod där på sina pålar. Även en kulvert till gymnastikbyggnaden var pålad, så där den gick blev det en låg "mur" över skolgåden på ca 50 cm under de åren jag gick där, kulverten sjönk inte men allt annat.
Där på grannområdet med kedjehusen var det lite torrare. Man skalade av ca 10 cm ytlager för att få bort ängsgräset. Lade en grusbädd direkt på jorden, inga geodukar eller annat bjäffs. Och så gjöt man betongplattor direkt på detta. Då när jag gick på gymnasiet följde jag med nyfikenhet projetet. Det började komma mögellarm om området efter bara ett par år.
Problemen med dessa hus beror på en kombination av dålig konstruktion och utbrett byggfusk.
De 70 tals hus som säljs idag har oftast fått problemen åtgärdade, eller hör till de icke drabbade, de som fungerat redan från start.
Men man bör vara väldigt uppmärksam.
Där jag gick på gymnasiet på 70 talet byggdes det ca 200 kedjehus granne med gymnasiet, man byggde samtidigt ut gymnasiet. Marken var extremt blöt där gymnasiet byggdes ut. Man pålade, pålningsmaskinerna fick stå på pråmar i leran, för att inte sjunka. Inte ens bandgående grävmaskiner kunde köra på leran utan att sjunka. Pålningsmaskinerna ställde en 6m betongpåle, som bara sjönk utan att de behövde banka på den med ett ljudligt "sploff" , nästa påle skarvades på, och sjönk när pålningshammaren lades på toppen, inga slag. Maskinen fick börja hamra när 4 och 5 e pålen slogs ned, man pålade till 45 - 50 m djup. Skolgården till gymnasiet byggdes i nivå med entreerna, várje höst när man kom tillbaka från somamrlovet hade de fått bygga på ett trappsteg. hela skolgården sjönk ca 15 - 20 cm per år, men byggnaden stod där på sina pålar. Även en kulvert till gymnastikbyggnaden var pålad, så där den gick blev det en låg "mur" över skolgåden på ca 50 cm under de åren jag gick där, kulverten sjönk inte men allt annat.
Där på grannområdet med kedjehusen var det lite torrare. Man skalade av ca 10 cm ytlager för att få bort ängsgräset. Lade en grusbädd direkt på jorden, inga geodukar eller annat bjäffs. Och så gjöt man betongplattor direkt på detta. Då när jag gick på gymnasiet följde jag med nyfikenhet projetet. Det började komma mögellarm om området efter bara ett par år.
Intressant. Kanske jag som har svartmålat platta på mark från 70-talet eller att det är dyrt att åtgärda, men det kan källare också vara som ni skriver, främst dränering.
Givetvis har marken betydelse också men hela området jag tittar på består främst av sandig moran men även isälvssediment, så kallad "fast mark".
Sen finns det ju fler saker att ta hänsyn till. Nån skrev att 50-talshus kan vara bättre byggda. 50-talshuset (från 58) som vi ska på visning på har dessutom bergvärme och energiklass C. Källare, tak och tegelfasad ser fräscht ut på bild. Dock oklart om nån dränering har gjorts.
Sen finns det ett kommande hus med just platta på mark från 75, inte mycket info finns än men ser ut som LLVP och braskamin. Huset ligger jättemysigt på en återvändsgata men takpannorna ser porösa ut. Föredrar lätt läget på huset med platta på mark.
Frågan är om man ska invänta eller ta kontakt med huset med platta på mark, för att se om huset är av intresse. Det står att den ska besiktigas i varje fall.
Givetvis har marken betydelse också men hela området jag tittar på består främst av sandig moran men även isälvssediment, så kallad "fast mark".
Sen finns det ju fler saker att ta hänsyn till. Nån skrev att 50-talshus kan vara bättre byggda. 50-talshuset (från 58) som vi ska på visning på har dessutom bergvärme och energiklass C. Källare, tak och tegelfasad ser fräscht ut på bild. Dock oklart om nån dränering har gjorts.
Sen finns det ett kommande hus med just platta på mark från 75, inte mycket info finns än men ser ut som LLVP och braskamin. Huset ligger jättemysigt på en återvändsgata men takpannorna ser porösa ut. Föredrar lätt läget på huset med platta på mark.
Frågan är om man ska invänta eller ta kontakt med huset med platta på mark, för att se om huset är av intresse. Det står att den ska besiktigas i varje fall.
Sen tittar vi lite på ett tredje hus med krypgrund från 81. Huset är ganska litet vilket gör att vi tvekar, men huset har genomgått en del renoveringar. Krypgrund känns annars som ett enkel husgrund trots riskkonstruktion. De har redan lagt in ny plast och så finns det väl fläktar och avfuktare man kan installera?
Jo men om det alltid skulle vara riskkonstruktioner hur det ens byggs så borde varenda hus trilla ihop på en tioårsperiod. Det är det jag vänder mig emot.MathiasS skrev:
Bara för att 1 person fått ett problem med sitt hus innebär det inte att det är så för övriga 99..
Så vad är då en riskkonstruktion då man garanterat hittar fler hus med liknande konstruktion men som aldrig fått något som helst problem med påstådda riskkonstruktion.
Som att måla fan på väggen.
Det beror snarare på omgivande faktorer som det inte har tagits hänsyn till vid uppförandet eller som väsentligt ändrats sedan uppförandet.
Eller regerätt byggslarv.?
Eller finns det inte ett enda sätt att bygga ett hus utan riskkonstruktion?
Konstigt då att vi ens bor i våra hus i godan ro då. Vi borde snarare ha panik av alla eventuella fel våra hus har.
Det är inte riskkonstruktioner hur det än byggs. Det man vid mer än ett tillfälle missat när vi börjat bygga mer isolerade hus i takt med att energipriserna ökat är att placera isoleringen på rätt ställen i konstruktionen. 70talshusen är ett exempel på det. Fukten i luften kondenserar där det finns biomaterial.4774 skrev:
Det är inte 1 av 99 som får problem utan många många fler.
Det finns många sätt att bygga hus utan riskkonstruktioner och många sätt att renovera bort dessa från gamla hus, så det finns ingen anledning till panik.
Att försöka intala sig att riskkonstruktioner nog inte är ett problem när man ska köpa hus, är nog ett bra recept för att skaffa sig ekonomiska problem.
Frågan är dock om det är mer kostsamt att lägga ventilerat golv och byta syllar (om det behövs/inte redan är gjort) kontra källare från samma tid eller tidigare med allt som kommer med det. Dränera och ev. stambyte blir dyrare med källare än platta på mark. Krypgrund ännu enklare
Eller enligt andra tyckare så vore väl det bästa vara hus på plintar med pump under huset ifall marken under består av rent berg 😂.H husspekulanten skrev:
Skämt åsido, en rundtur med en bra besiktningsman är a och o för att göra sig en bra översikt om vad som behöver åtgärdas och när, om ens något.
Det och magkänsla, känns det som att komma hem så är det rätt, oavsett.
Jag tror du ska fokusera på att först hitta ett område och hus du vill bo i, sedan förstå vad det kostar att få huset i önskat skick och därefter betala vad huset i värt i dess skick.H husspekulanten skrev:
Alla hus som inte inte är renoverade och är 50-70 år gamla kommer behöva mycket jobb - dvs köp det hus du vill ha, inte ett från ett visst årtal.
Området är givetvis fastställt liksom marken. Däremot är det väldigt olika hus...
1,5-planshus med källare (garage i källare så nedfart) och tegelfasad från sent 50-tal.
1-planshus med källare med trä/mexitegel från tidigt 70-tal.
1,5-planshus med platta på mark och träfasad från mitten av 70-talet.
1-planshus med krypgrund med träfasad från tidigt 80-tal.
De flesta är inte nyrenoverade med undantag för ett, men jag vill göra på mitt sätt så det är inget avgörande (alltså golv, ytskikt, kök, badrum). Däremot bryr jag mig mer om husgrund, fasad, tak och konstruktionen. Även saker som rör och ledningar samt dränering. Dränera en källare själv känns övermäktigt men mer rimligt om platta på mark. Takbyte känns också orimligt att göra själv såvida det inte är platt tak vilket inget är. Föredrar alltså ett hus där jag kan göra så mycket som möjligt själv och som kräver minst underhåll. Sen fattar jag att alla kräver underhåll men kanske på olika sätt.
Administrator
· Skåne
· 8 351 inlägg
Personligen hade jag hellre köpt ett hus byggt på 1950-talet.
Hus byggda före 1964 är generellt mer gediget byggda än de som byggdes därefter pga Miljonprogrammet som då klubbades igenom i riksdagen - vi skulle bygga en miljon nya bostäder på 10 år.
Det innebar att de byggde snabbt och experimenterade hej vilt med nya material och konstruktioner, som i efterhand visade sig mindre lyckade.
Hus byggda före 1964 är generellt mer gediget byggda än de som byggdes därefter pga Miljonprogrammet som då klubbades igenom i riksdagen - vi skulle bygga en miljon nya bostäder på 10 år.
Det innebar att de byggde snabbt och experimenterade hej vilt med nya material och konstruktioner, som i efterhand visade sig mindre lyckade.
Det där med källare kontra inte källare verkar vara en vattendelare. Jag personligen gillar källare väldigt mycket eftersom det är en typ av yta som inte finns i moderna hus där varje kvadratmeter ska vara boyta. Tvättstuga, hobbyrum, förvaring. Allt detta är källaren perfekt till. Boyta? Nja, kanske ett souterränghus då. Utöver detta är källaren toppen när det ska dras om rör och ledningar. Enkelt att komma åt, enkelt att se om något läcker. Dränering är inga problem i de flesta fall. Ja, det är ett stort jobb men det görs kanske en gång på 50 år, om ens det.
Vad som är viktigt när det gäller hus med källare är väl främst att huset i övrigt är stort nog så att man inte behöver källaren som boyta samt att det är åtminstone rimligt gjort med dränering från början.
Mer källare åt folket!
Vad som är viktigt när det gäller hus med källare är väl främst att huset i övrigt är stort nog så att man inte behöver källaren som boyta samt att det är åtminstone rimligt gjort med dränering från början.
Mer källare åt folket!
Det är väl framför allt inredd källare som är knepigt.tommib skrev:
Annars är det ju toppen med "oömma" ytor i huset!
Sent 70-tal är bättre än tidigt 70-tal: inget byggradon, kanske isolering under plattan och bättre husisolering efter oljekrisen.
(För att inte svara på din första fråga, men väl på din senare då du undrade om det var några skillnader under 70-talet.)
(För att inte svara på din första fråga, men väl på din senare då du undrade om det var några skillnader under 70-talet.)
Kan man verkligen generalisera så?D datja skrev:
Tidigt 70-tal kan nog fortfarande vara massiva eller iallafall med råspont byggda väggar.
80-tal kan vara enkelgips där en fis får huset att skallra, närmare ett japanskt hus med pappersväggar eller draperier mellan rummen.
Sen är väl alla hus individuella. Vissa som byggt själv har byggt rejält oavsett byggår. Andra hus har byggts på allra billigaste sätt.
Visst. Isoleringen är bättre efter energikrisen. Men mycket tveksamma lösningar och material tillkom.
Jag tror man måste titta på varje hus för sig. Det kan vara ombyggt eller rejälare byggt än "standardhuset". Likaså kan det, eller kan det inte ha problem med fukt - oavsett källare, krypgrund, plint eller ingjutna reglar.
Själv gillar jag sekelskifte (det för 125 år sen alltså) - men de husen är inte lätta heller. Rejäla, oftast, ja. Men allt är "svårare" i sådana hus.
1.5 plan med källare tycker jag är "bäst" sett ur footprint / förvaring / boyta. Men man får trappor som vissa inte vill ha.
I övrigt, köp det hus du gillar stilen på. Försök inte "bygga om" stilen, det brukar sällan bli bra - få har den känslan för design och proportioner som behövs för att få till det. Köp också den tomt/läge du gillar. Och det blir alltid en kompromiss.
Underskatta inte renovering. Det kostar pengar och tid.
Halvdana lösningar kostar också på. Om någon ägare innan fuskat kan merjobbet bli stort.
Bäst är ett hus där tidigare ägare brytt sig och gjort gedigna ombyggnationer, löpande underhåll.
Fundera också själv på vad du är för typ.
Har du italienska skor, kör en cab, har koll på olika serier av porslin, har böcker om design hemma.
Eller kör du en toyota, köper alla möbler på IKEA, har fleecetröja och jeans från dressman.
Om du vet att design är viktigt för dig. Välj ett hus du verkligen gillar - sekelskifte eller 50-tal - mexitegel med perspektivfönster - vad vet jag vad som lockar...
Om det är oviktigt. Köp nåt som är "enkelt" och standard - tex en 80-talsvilla.