3-kammar brunn?
Som det låter på namnet består den av tre kammare och det som händer i kammarna är att avloppsvattnet sedimenteras dvs skiten samlas i botten på kammrarna.
Avloppsvattnet rinner in i första kammaren. Där samlas de största partiklarna (bajskorvarna). När den kammaren blivit full rinner vattnet och mindre partiklar över till andra kammaren där de mindre partiklarna samlas. När andra kammaren är full rinner vattnet över till tredje kammaren. Efter tredje kammaren ska vattnet ha så lite partiklar att det kan rinna vidare till en infiltrationsanläggning.
Emellanåt (minst en gång per år tror jag) får man tömma trekammarbrunnen på den skit som samlats i den annars slutar den fungera.
Avloppsvattnet rinner in i första kammaren. Där samlas de största partiklarna (bajskorvarna). När den kammaren blivit full rinner vattnet och mindre partiklar över till andra kammaren där de mindre partiklarna samlas. När andra kammaren är full rinner vattnet över till tredje kammaren. Efter tredje kammaren ska vattnet ha så lite partiklar att det kan rinna vidare till en infiltrationsanläggning.
Emellanåt (minst en gång per år tror jag) får man tömma trekammarbrunnen på den skit som samlats i den annars slutar den fungera.
Det är så att brunnen har blivit full och det har runnit vidare lite skit över till fördelningsbrunnen eller vad det heter. Det är väl inte så bra. Hur ska man kolla hur mycket skit som kommit in i infiltrationsanläggning?General Failure skrev:
Jocke
Skiten borde väl kunna samlas i fördelningsbrunnen också. Har den också blivit full med skit kan man ju misstänka att det runnit ut en hel del skit i infiltrationsanläggningen.
Det borde kunna gå att inspektera infiltrationsanläggningen genom att skicka ner en kamera i rören och filma dem. Det är inget man gör själv.
Det borde kunna gå att inspektera infiltrationsanläggningen genom att skicka ner en kamera i rören och filma dem. Det är inget man gör själv.
Kammare 1 = halva brunnens volym. Kammare 2 och 3 = resten av volymen.
Har sett skräckexempel på plastbrunnar då denna indelning inte följs. Problemet då heter, stopp i avloppet, tätare tömningar. Resultat, högre kostnader.
Hur ser man att en brunn behöver tömmas?
Har det blivit ett slamlager i kammare två är det dax. OBS. Det blir fort ett skinn (som när man kokar mjölk) på ytan i alla kamrar och det är fullt normalt.
Se också följande länk: http://www.avloppsguiden.se
Har sett skräckexempel på plastbrunnar då denna indelning inte följs. Problemet då heter, stopp i avloppet, tätare tömningar. Resultat, högre kostnader.
Hur ser man att en brunn behöver tömmas?
Har det blivit ett slamlager i kammare två är det dax. OBS. Det blir fort ett skinn (som när man kokar mjölk) på ytan i alla kamrar och det är fullt normalt.
Se också följande länk: http://www.avloppsguiden.se
Det kan även gå att minska stoppet (om det är i infiltrationen alltså)med en svag lösning av väteperoxid enligt en person på miljö & hälsoskydd. Hon hade dock bara hört talas om det och aldrig provat själv. Kan dock vara värt att prova för att skjuta upp en dyr kostnad ett antal år.MrMagic skrev:
svag lösning?
-Har inget facit som sagt, men skulle själv ha börjat lågt
vid <=0,5% och en hel del lösningsvolym så att det går ut ordentligt. Fungerar inte det så är det väl bara och bränna på med lite starkare lösning, då blir det ju till att gräva hursomhelst om inte hårblekningsmedlet fungerar..