Angående tömning av 3-kammarbrunn
När dom tömmer en brunn, så suger dom ut allt, ända ner i botten. Då ska man fylla upp till fullt igen med färskvatten. För att få en bra funktion på brunnen. Men hur är det då med den biologiska delen, det finns inget kvar av den, som ska äta och omvandla skiten i brunnen. Ska det vara någon skit kvar i botten, så den biologoska delen kan arbeta.
Bara en undran som jag har, vad som är bäst och ska vara för en perfekt 3-kammare.
Ni som kan det med biologin kan kanske ge ett svar.
Bara en undran som jag har, vad som är bäst och ska vara för en perfekt 3-kammare.
Ni som kan det med biologin kan kanske ge ett svar.
Vissa kommuner återfyller ju med filtrerat slamvatten av just dessa två orsaker + att det blir mindre vatten att transportera.
Entreprenören här, där man inte återfyller, argumenterar att nackdelen är att olämpliga föroreningar kan spridas mellan tömningsställena.
Ingen bra lösning att lämna skit kvar i botten heller. Det hjälper förvisso säkert till att "starta upp" den mikrobiologiska processen igen, men å andra sidan är ju slammet i botten just 99% slam som blir en stenhård kaka som i sig inte gör någon nytta där i brunnen.
Kikar man t.ex. på USA sägs det att man där använder avsevärt större brunnar och lång tid mellan slamtömningarna. Det verkar inte optimalt för funktionen att starta om processen så ofta som vi gör.
Entreprenören här, där man inte återfyller, argumenterar att nackdelen är att olämpliga föroreningar kan spridas mellan tömningsställena.
Ingen bra lösning att lämna skit kvar i botten heller. Det hjälper förvisso säkert till att "starta upp" den mikrobiologiska processen igen, men å andra sidan är ju slammet i botten just 99% slam som blir en stenhård kaka som i sig inte gör någon nytta där i brunnen.
Kikar man t.ex. på USA sägs det att man där använder avsevärt större brunnar och lång tid mellan slamtömningarna. Det verkar inte optimalt för funktionen att starta om processen så ofta som vi gör.
I Sverige är det ju numera krav på årlig tömning så det är nog inte viktigt att bakterierna bryter ner fekakierna.
Förr vet jag att det tillsattes blod och hästgödsel när man startade en ny avloppsanläggning för att bakterierna skulle bryta ner "skiten" i brunnen och man klarade sig i bästa fall en generation eller så utan att brunnen blev full, men det har uppenbarligen gått ur modet då modet föreskriver att innehållet ska åka lastbil till slutbehandling,
Jag tror inte att tömningsentreprenörerna tyckas suga precis rent i brunnarna så en viss biologisk nedbrytning lär dock ändå ske även om man fyller brunnen med färskvatten.
Förr vet jag att det tillsattes blod och hästgödsel när man startade en ny avloppsanläggning för att bakterierna skulle bryta ner "skiten" i brunnen och man klarade sig i bästa fall en generation eller så utan att brunnen blev full, men det har uppenbarligen gått ur modet då modet föreskriver att innehållet ska åka lastbil till slutbehandling,
Jag tror inte att tömningsentreprenörerna tyckas suga precis rent i brunnarna så en viss biologisk nedbrytning lär dock ändå ske även om man fyller brunnen med färskvatten.
Hej
Hos mig töms det(ändras väl med kommunebs avtal) med en avvattnande teknik, om jag fattar rätt töms först hela brunnens innehåll in i slambilen, vilket har ett pyttelitet reningsverk. Där tillsätts ett något som gör att slammet tjocknar så att det enkelt går att skilja på vatten och slam.Avloppsvattnet spolas sedan tillbaka till samma brunn... Inte helt rent såklart. Innehåller antagligen olika organismer
Inte helt insatt detalj men
Hos mig töms det(ändras väl med kommunebs avtal) med en avvattnande teknik, om jag fattar rätt töms först hela brunnens innehåll in i slambilen, vilket har ett pyttelitet reningsverk. Där tillsätts ett något som gör att slammet tjocknar så att det enkelt går att skilja på vatten och slam.Avloppsvattnet spolas sedan tillbaka till samma brunn... Inte helt rent såklart. Innehåller antagligen olika organismer
Inte helt insatt detalj men
Ja på toppen samlas det s.k. flytslammet där de aeroba (syreberoende) mikroorganismerna jobbar.F fribygg skrev:
Med det som inte bryts ner i dessa processer + sand och sånt som inte är organiskt hamnar på botten där nedbrytningen fortsätter med hjälp av anaeroba (icke syreberoende) mikroorganismer.
Får du noll bottensediment, så grattis - då finns där endast lättnedbrytbart material och du behöver aldrig slamsuga. Men i praktiken får man nog skita i skogen om det skall bli så.
Jorå, håller faktiskt på att snickra lite i bakgrunden på vårt gamla utedass. Av nostalgiska skäl, och som backup om det "skiter" sig. 😀F fribygg skrev:
Ingen aning, det har stått där sedan 1800-talet 😆F fribygg skrev:
Hos mig blir det tomt i burken, ingen återspolning här inte. Brukar spola rent i samband med tömningen, kanske man ska låta skiten på väggarna vara kvar, för att få till kulturen snabbare. Men tror att det späds ut rätt bra och gör varken till eller från. Jag fyller upp burken till nivå varje gång med ca 3 m3 som den töms, så det kan separera med flyt och sjunk.
Kommer ihåg på mormors tid på en bondgård. Torrdass och lite nedförsbacke bakom, vad jag vet och kommer ihåg så tömdes inget, utan bara välde ut och förintades på baksidan dasset. Sen hade dom ett hål med tunna under som fylldes och det grävdes ner runt och under rabarberna, snacka om att det växte. Mamma och syster, tog stjälkarna som kunde vara nästan som en arm tjock. Och när dom blev osams, blev det knölpåkar.C cpalm skrev:
Så vad blir rekomendationen från er. Tömma och spola rent eller inte spola, fylla får jag nog göra ändå.
Vad har du för typ av brunn?J jonaserik skrev:
Jag brukar spola rent utloppskammaren efter tömning och då rinner ju skiten ner i den nedre kammaren.
En ALFA typ BAGA 3 -kammare 3 m3 i betong och glasfiberavskiljare på mitten, godkänd av kommunen, när hela alltet gjordes om för 35 år sen + att det inte finns någon tidsgräns i bygglovet på nyttjandet. Så nu tänks om att gräva om infiltrationen till sommaren och byta i den. Kan göras i enlighet med lagen om VA och är inget som man behöver bygglov för. Heter renovering.C cpalm skrev:
