92 657 läst ·
135 svar
93k läst
135 svar
2,4 miljoner i kontantinsats, inkomst 41 000 netto, inte råd med 4 miljonerskåk
Tack för alla svar, jag tar till mig alla tips och tankar.
Vi har ett litet barn och är vad jag skulle kalla ett "stabilt" par.
Har tittat mycket på nybygge också men det landar på 4,2-4,5 miljoner enligt våra krav på tomt och hustyp.
Jag har lite svårt för att ta till mig tänket det inte behövs amortera för att huset är värt dubbelt mycket som huset.
Ett lån på 2 miljoner är ju fortfarande ett lån på 2 miljoner. Varje månad betalar jag 4000 kr till banken, på 30 år blir det nära 1,5 miljon enbart i räntekostnader.
Vi har ett litet barn och är vad jag skulle kalla ett "stabilt" par.
Har tittat mycket på nybygge också men det landar på 4,2-4,5 miljoner enligt våra krav på tomt och hustyp.
Jag har lite svårt för att ta till mig tänket det inte behövs amortera för att huset är värt dubbelt mycket som huset.
Ett lån på 2 miljoner är ju fortfarande ett lån på 2 miljoner. Varje månad betalar jag 4000 kr till banken, på 30 år blir det nära 1,5 miljon enbart i räntekostnader.
Du får inte tänka på räntekostnade som räntekostnader, utan måste tänka på räntekostnader som boendekostnader. Annars skulle du dö som miljonär i dina försök att spara ihop pengar till ett hus....BIGmoose skrev:Tack för alla svar, jag tar till mig alla tips och tankar.
Vi har ett litet barn och är vad jag skulle kalla ett "stabilt" par.
Har tittat mycket på nybygge också men det landar på 4,2-4,5 miljoner enligt våra krav på tomt och hustyp.
Jag har lite svårt för att ta till mig tänket det inte behövs amortera för att huset är värt dubbelt mycket som huset.
Ett lån på 2 miljoner är ju fortfarande ett lån på 2 miljoner. Varje månad betalar jag 4000 kr till banken, på 30 år blir det nära 1,5 miljon enbart i räntekostnader.
Och lägg på 3000:- i månaden i kalkylen för alternativkostnad på de 2 miljoner du har lagt kontant. Hade du inte lagt de pengarna på huset hade det inte varit några problem att få dessa pengar i avkastning på kapitalet. Så runt 7000:- per månad är den riktiga kapitalkostnaden, 4000:- till banken och 3000:- i utebliven avkastning.
Vad tror du hyran i en hyresrätt går till? Största delen är kapitalkostnad.
Vad tror du hyran i en hyresrätt går till? Största delen är kapitalkostnad.
I snitt kanske. Jag känner till BR-ägare som sålde lägenheten för 1 kr när man inte hade råd med avgiften och villaägare som sålde hus för 1/3 av vad man köpt det för i Stockholmsförort.krille09 skrev:
Det var inte enstaka fall, det som hände vid den kraschen var att mindre attraktiva villor och lägenheter dalade rejält medan mer attraktiva objekt inte sjönk så farligt mycket (de repade sig väldigt fort efteråt också).
Moderator
· Stockholm
· 57 851 inlägg
Bostadsrätter tappade 100% av värdet i ganska många fall. Det var många som inte lyckades sälja ens för en krona (lägenheter som kanske kostade 8 - 900 000). De gav tillbaka dem till föreningen för att bli av med månadsavgiften.
Många föreningar gick i KK när allt för många hade lämnat tillbaka sina lägenheter.
När det gäller villor, så var mitt eget första hus ett exempel. Vi köpte ett parhus 1991 för 1 275 000 (då var räntan 13%). Det var ett hus i en grupp av 18 hus. Under krisen 1993 köpte en familj huset snett över gatan från oss för 850 000. Det huset var identiskt likadant som vårat. Dvs. ca 30% prisfall.
En kollega köpte 1992 en fristående villa för 1 015 000, som säljaren hade försökt få 1 500 000 för. Säljaren hade tackat nej till ett bud på 1 475 000 ett halvår tidigare.
Samme kollega försökte då sälja sin marklägenhet som kostat 430 000 (eller ngt. åt det hållet). De försökte sälja den för 200 000, fick inte en enda som ens ville titta på den. Och i deras förening lämnades flera lägenheter tillbaka för 0 kr, till föreningen. Kollegan lyckades till slut sälja den ca 2 år senare för ca. 200 000.
Här i Stockholsområdet var det bara bostadsrätter i relativt centrala lägen som gick ned så lite som ca 20%.
Många föreningar gick i KK när allt för många hade lämnat tillbaka sina lägenheter.
När det gäller villor, så var mitt eget första hus ett exempel. Vi köpte ett parhus 1991 för 1 275 000 (då var räntan 13%). Det var ett hus i en grupp av 18 hus. Under krisen 1993 köpte en familj huset snett över gatan från oss för 850 000. Det huset var identiskt likadant som vårat. Dvs. ca 30% prisfall.
En kollega köpte 1992 en fristående villa för 1 015 000, som säljaren hade försökt få 1 500 000 för. Säljaren hade tackat nej till ett bud på 1 475 000 ett halvår tidigare.
Samme kollega försökte då sälja sin marklägenhet som kostat 430 000 (eller ngt. åt det hållet). De försökte sälja den för 200 000, fick inte en enda som ens ville titta på den. Och i deras förening lämnades flera lägenheter tillbaka för 0 kr, till föreningen. Kollegan lyckades till slut sälja den ca 2 år senare för ca. 200 000.
Här i Stockholsområdet var det bara bostadsrätter i relativt centrala lägen som gick ned så lite som ca 20%.
Början på 1990-talet var som ni beskriver, ett extremt undantag där vi övergick till rörlig växelkurs. Det går inte att säga att det handlade om en uppblåst bostadsmarknad eller dra paralleller till krisen i USA 2008. Naturligtvis gick priserna ner temporärt med de höga räntorna.
Jag tycker det ser bra ut för trådskaparen. Även om du inte får någon våldsam löneutveckling så brukar de flesta få ett par procent i alla fall, men huslånet räknas inte upp. Det gör det lite lättare för varje år. Att amortera är bra, skulle räntorna stiga mycket i någon topp så kan du säkert avstå från amortering då med din låga belåningsgrad. Banken kommer vilja behålla dig som kund om det blåser snålt och de torde ha tillräckligt med bekymmer bland dem som har 115% belåningsgrad för att vilja jäklas med dig.
