17 609 läst ·
134 svar
18k läst
134 svar
18 sätt att få pengarna att räcka - har vi tänkt på allt?
Renoverare
· Stockholm
· 20 361 inlägg
Renoverare
· Stockholm
· 20 361 inlägg
Kanske funkar att köpa för er tunna människor, men vi som är lite starkare behöver lite mer mat. Lagar gärna veckans alla dagar på söndagen.AndersMalmgren skrev:
dessutom den maten som beställs hos oss hade inte ens räckt till förrätt till en hiskelig kostnad av 95 spänn lådan.
Förstår att du sparat in på spisen hemma och således bara äter ute. Det är förvisso ett sparknep att spara på elen.
Mikro är en fantastisk apparat som även proffs använder, absolut inget tragiskt.AndersMalmgren skrev:
https://www.foodandwine.com/cooking-techniques/foods-chefs-always-microwave
Mer mat på restaurang är "micrad" än man tror, så det verkar funka bra.
Almost three quarters of French chefs order dishes from a factory and reheat them in a microwave, according to a top Parisian restaurateur.
https://www.iol.co.za/travel/cook-like-a-french-chef-use-a-microwave-1845329
Renoverare
· Stockholm
· 20 361 inlägg
Du kan ju prova värma upp kött, fisk och fågel i den där tingesten. Märker du inte skillnad är du helt enkelt inte konnässör. Men det var det väl ingen som trodde du var eller mwd tanke på din ursprungliga kommentar.D Dilato skrev:Mikro är en fantastisk apparat som även proffs använder, absolut inget tragiskt.
[länk]
Mer mat på restaurang är "micrad" än man tror, så det verkar funka bra.
Almost three quarters of French chefs order dishes from a factory and reheat them in a microwave, according to a top Parisian restaurateur.
[länk]
Pasta, såser och liknade kan värmas upp möjligen om man återfuktar det med lite vatten. Tom min son märker när hans ragu (du kallar det för köttfärssås) är uppvärmd i mikron vs färsk.
Ren inbillning, sonen vet att den värmts i mikro vilket påverkar efersom du tutat i honom att deet är så.AndersMalmgren skrev:
På samma sätt som att om man vet att ett vin är dyrt så smakar det bättre, men om man inte vet så smakar billigare vin bättre.
Resultatet av blindtestet visar att de dyrare vinerna fick lägre snittbetyg än de billigare. Deltagarna hade då inte fått någon information alls om vinet de testade. Prislappen på druvdrycken var alltså okänd för dem.
Tidigare studier där deltagarna känt till vad vinerna kostat har visat på det motsatta, konstaterar forksrgruppen - folk som är medvetna om priset föredrar de dyrare vinerna.
https://www.dn.se/nyheter/varlden/blindtest-billigt-vin-godast/
Renoverare
· Stockholm
· 20 361 inlägg
Vet inte vad du vill säga med låst artikel hos sosseblaska. Kanske att deras läsare inte är vinkännare. Ingen shocker direkt.D Dilato skrev:Ren inbillning, sonen vet att den värmts i mikro vilket påverkar efersom du tutat i honom att deet är så.
På samma sätt som att om man vet att ett vin är dyrt så smakar det bättre, men om man inte vet så smakar billigare vin bättre.
Resultatet av blindtestet visar att de dyrare vinerna fick lägre snittbetyg än de billigare. Deltagarna hade då inte fått någon information alls om vinet de testade. Prislappen på druvdrycken var alltså okänd för dem.
Tidigare studier där deltagarna känt till vad vinerna kostat har visat på det motsatta, konstaterar forksrgruppen - folk som är medvetna om priset föredrar de dyrare vinerna.
[länk]
Det är klart att prislappen inte säger allt om ett vin, tex är det lättare hitta prisvärda italienska viner än franska. Men självfallet dikterar prislappen hur bra det kan bli.
Edit: hans helt egna uppfattning utan iblanding för övrigt.
Jag vet, bara sossar gör sådana studier, i det här fallet amerikanska sossar.AndersMalmgren skrev:
Studien "Do more expensive wines taste better?" publiceras den här veckan i tidskriften Journal of wine economics. Bakom studien finns forskare på de amerikanska universiteten Yale och Harvard tillsammans med forskare från Handelshögskolan i Stockholm.
Med hjälp av ett stort dataunderlag från amerikanska vinprovningar analyserades sambandet mellan priset på vinet och vilket betyg vinet fick av vinprovarna. Betyget skulle vinprovarna sätta utifrån hur mycket de gillade smaken.
Jag kostade på mig 9 kronor i månaden i ett år för att kunna läsa +Allt i ett år, så slipper man vara så trångsynt utan kan nyansera sin världbild.
Jag har också Stampen (Göteborgsposten + Hallandsposten, Hallands Nyheter, Bohusläningen, TTELA och Strömstads Tidning.)
Jag har också Svenska Dagbladet.
Jag betalar sällan mer än 1 eller två kronor/månad, det kommer hela tiden nya erbjudanden när "provperioden" gått ut.
Därför möts jag sällan av "betalvägg" eller "låst artikel"😇
- Köp inte kläder. Garderoben är ändå överfull hos de flesta. Lägg tiden som skulle gått åt till att shoppa kläder på att laga eller fräscha upp dina kläder istället.
- Rengör och underhåll vitvaror, köksapparater, inredning, prylar, verktyg osv så slipper du köpa nytt bara för att ”den gamla är lite sunkig”.
- Köp inte gymkort eller dyr träningsutrustning om du inte brukar träna. Det finns billigare sätt att bryta nyårslöftet om att ”komma igång” med träning. Tex kan du ”börja jogga vilken dag som helst” eller ”börja med hemmaträning utan utrustning när du bara kommer ihåg”. Möjligtvis kan du unna dig ett gummiband för en hundralapp om du behöver ha något fysiskt att ignorera.
-Köp inte storpack av mat om du inte vet att det brukar gå åt.
- Köp helt enkelt inte en massa sk*t. Då slipper du även skaffa större bostad för att få plats med alla saker du egentligen inte behöver.
- Köp begagnat om du ändå måste köpa något.
Och renovera för faen inte köket med sprillans ny inredning & vitvaror och hantverkare som gör allt jobb. Det var svindyrt 😄
- Rengör och underhåll vitvaror, köksapparater, inredning, prylar, verktyg osv så slipper du köpa nytt bara för att ”den gamla är lite sunkig”.
- Köp inte gymkort eller dyr träningsutrustning om du inte brukar träna. Det finns billigare sätt att bryta nyårslöftet om att ”komma igång” med träning. Tex kan du ”börja jogga vilken dag som helst” eller ”börja med hemmaträning utan utrustning när du bara kommer ihåg”. Möjligtvis kan du unna dig ett gummiband för en hundralapp om du behöver ha något fysiskt att ignorera.
-Köp inte storpack av mat om du inte vet att det brukar gå åt.
- Köp helt enkelt inte en massa sk*t. Då slipper du även skaffa större bostad för att få plats med alla saker du egentligen inte behöver.
- Köp begagnat om du ändå måste köpa något.
Och renovera för faen inte köket med sprillans ny inredning & vitvaror och hantverkare som gör allt jobb. Det var svindyrt 😄
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 656 inlägg
För de flesta hushåll är de dyraste posterna i budgeten
A) boende
B) mat
C) transporter
Inte nödvändigtvis i den ordningen. För vår barnfamilj är maten dyrast, och vi har ett prisvärt boende.
Det ger mer effekt på utgiftssidan om hushållet ger sig på någon av dessa tre poster när vi vill spara pengar. Det går kanske att spara någon/några hundralappar på att välja ett billigare bredband, men är det till någon större nytta om (den ena) bilen kostar 5 000 i månaden och boendet kostar 10 000?
Samtidigt är det lätta pengar att spara hundralapparna på bredbandet, i förhållande till att sälja (den ena) bilen och skaffa elmoppe, eller cykel om man vill spara in på det ovannämnda gymkortet.
A) boende
B) mat
C) transporter
Inte nödvändigtvis i den ordningen. För vår barnfamilj är maten dyrast, och vi har ett prisvärt boende.
Det ger mer effekt på utgiftssidan om hushållet ger sig på någon av dessa tre poster när vi vill spara pengar. Det går kanske att spara någon/några hundralappar på att välja ett billigare bredband, men är det till någon större nytta om (den ena) bilen kostar 5 000 i månaden och boendet kostar 10 000?
Samtidigt är det lätta pengar att spara hundralapparna på bredbandet, i förhållande till att sälja (den ena) bilen och skaffa elmoppe, eller cykel om man vill spara in på det ovannämnda gymkortet.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 656 inlägg
Skatt är på ett eller annat sätt en utgift i alla 3 budgetposterna. Men det går absolut att bryta ut som en egen post för den som vill skatteplanera!mnils skrev:
Räntor tillhör antingen boende (bolån) eller transport (billån), men går också att bryta ut som en egen post för den som vill ha extra koll.
Precis som du säger är det stora grejer att ta tag i, men kan också ge mycket extra pengar i hushållsbudgeten.
Ja första steget är nog just att kolla på vad man faktiskt har för utgifter. Jag bukar kolla i SEB:s app, som visar utgifter per månad jättefint kategoriserade (bara man ”lär” den vad som är vad när den gissar fel). Man får lite insikt när man ser tex hur fort ”äta ute” kan springa förbi ”livsmedel”. Och när de sju streamingtjänsterna, larmet och bredbandet buntas ihop till en ”hushåll och tjänster”-kategori syns det kanske tydligare att det kan göra skillnad att banta ner på dem.SågspånPappspikEternit skrev:
För de flesta hushåll är de dyraste posterna i budgeten
A) boende
B) mat
C) transporter
Inte nödvändigtvis i den ordningen. För vår barnfamilj är maten dyrast, och vi har ett prisvärt boende.
Det ger mer effekt på utgiftssidan om hushållet ger sig på någon av dessa tre poster när vi vill spara pengar. Det går kanske att spara någon/några hundralappar på att välja ett billigare bredband, men är det till någon större nytta om (den ena) bilen kostar 5 000 i månaden och boendet kostar 10 000?
Samtidigt är det lätta pengar att spara hundralapparna på bredbandet, i förhållande till att sälja (den ena) bilen och skaffa elmoppe, eller cykel om man vill spara in på det ovannämnda gymkortet.
Jag tror att många snabbt skulle kunna spara mer än de tror genom att identifiera utgifterna och tänka om lite.
Moderator
· Stockholm
· 57 852 inlägg
Jag skulle faktiskt rekommendera rådet i inlägg #2. Öka intäkterna. Många har möjlighet att ställa upp på extrapass, eller övertid. Inte alltid, men som ett sätt att bygga upp buffert i privatekonomin. De flesta av oss har även möjlighet att få högre lön om vi byter arbetsgivare, lite oftare.
Och lite mer långsiktigt, fundera över att vidareutbilda sig. Om man nu inte redan är professor/läkare osv.
Och lite mer långsiktigt, fundera över att vidareutbilda sig. Om man nu inte redan är professor/läkare osv.
