Iso/prodrän eller cellplast under källargolv
Planering pågår inför källarprojektet där befintlig platta bilas bort för att ge plats för radonsaneringprylar, isolering och golvvärmerör.
Nu funderar jag lite kring skillnaderna mellan att använda isodrän/pordrän och vanlig cellplast (frigolit).
Iso/pordrän är kapilärbrytande och kan ersätta ett sådant skikt i botten av konstruktionen. Det är bra.
Både iso/pordrän är också väldigt stolta över att man inte låser fast fukt i konstruktionen och det är ju bra på ett sätt MEN det kan också tänkas skapa problem på sommaren om man inte håller plattan varm. Fukttransport från mark till bostadsutrymme pga större ångtryck i marken.
Som jag förstår det (i teorin) så släpper iso/pordrän detta raktigenom och upp i golvkonstruktionen/in i huset. En cellplastskiva släpper inte igenom fukt på samma sätt (åt något håll) och skulle därför motverka detta fenomen. Nackdelen är förstås att en fukttransport nedåt inte heller är möjlig på samma sätt.
Det är möjligt att detta inte är något att fundera på när golvkonstruktionen är enkel med betong och klinker som ytskikt?
Vad säger ni? Ska slå en signal till iso/prodrän idag men gissningvis är svaret därifrån aningen färgat.
Nu funderar jag lite kring skillnaderna mellan att använda isodrän/pordrän och vanlig cellplast (frigolit).
Iso/pordrän är kapilärbrytande och kan ersätta ett sådant skikt i botten av konstruktionen. Det är bra.
Både iso/pordrän är också väldigt stolta över att man inte låser fast fukt i konstruktionen och det är ju bra på ett sätt MEN det kan också tänkas skapa problem på sommaren om man inte håller plattan varm. Fukttransport från mark till bostadsutrymme pga större ångtryck i marken.
Som jag förstår det (i teorin) så släpper iso/pordrän detta raktigenom och upp i golvkonstruktionen/in i huset. En cellplastskiva släpper inte igenom fukt på samma sätt (åt något håll) och skulle därför motverka detta fenomen. Nackdelen är förstås att en fukttransport nedåt inte heller är möjlig på samma sätt.
Det är möjligt att detta inte är något att fundera på när golvkonstruktionen är enkel med betong och klinker som ytskikt?
Vad säger ni? Ska slå en signal till iso/prodrän idag men gissningvis är svaret därifrån aningen färgat.
Jag svarar mig själv:
Den relativa fuktigheten i marken är alltid 100%. Fenomenet att man "trycker" ner fukt i marken när man eldar på med golvvärme på vinterhalvåret är alltså inte riktigt verklighetsförankrat. Den fuktvandring som erhålls pga skillnader i ångtryck går långsamt och har extremt liten på verkan på markens fuktighet (som ändå i de flesta fall är så blöt den kan bli).
Fortfarande finns dock risken att fukt transporteras in i byggnaden när det är svalare inomhus än i marken. Detta uppstår sällan i permanentuppvärmda hus med någon isolering under plattan (minst 10cm) men kan vara en risk i sommarstugor som ej är uppvärmda på vintern.
En praktiskt skillnad mellan den billigare cellplasten och iso/prodrän är att plattan inte kan avge fukt nedåt i samma utsträckning med cellplast. Detta kan spela roll både när plattan gjuts (längre brinntid pga att det är tätt nedåt) samt vid ev vattenskador eller annan extrem fuktighet i plattan.
Isolermässigt finns det ingen anledning att använda iso/prodrän istället för cellplast.
Slutsats: Att använda iso/prodrän i botten av konstruktionen är alltid smart eftersom man slipper gräva ur extra för att få plats med ett kapilärbrytande skikt. Att använda cellplast på iso/pordränen behöver inte vara helt fel även men har har inte några tekniska fördelar - det är bara billigare.
Det kan också vara vettigt att lägga en byggfolie under isodränskivan, det hindrar inte avfuktningen av plattan nedåt (marken har redan 100% rf precis som plasten kommer ha på ovansidan) men kan ha stor påverkan ev markradon (vilket vi har).
Den relativa fuktigheten i marken är alltid 100%. Fenomenet att man "trycker" ner fukt i marken när man eldar på med golvvärme på vinterhalvåret är alltså inte riktigt verklighetsförankrat. Den fuktvandring som erhålls pga skillnader i ångtryck går långsamt och har extremt liten på verkan på markens fuktighet (som ändå i de flesta fall är så blöt den kan bli).
Fortfarande finns dock risken att fukt transporteras in i byggnaden när det är svalare inomhus än i marken. Detta uppstår sällan i permanentuppvärmda hus med någon isolering under plattan (minst 10cm) men kan vara en risk i sommarstugor som ej är uppvärmda på vintern.
En praktiskt skillnad mellan den billigare cellplasten och iso/prodrän är att plattan inte kan avge fukt nedåt i samma utsträckning med cellplast. Detta kan spela roll både när plattan gjuts (längre brinntid pga att det är tätt nedåt) samt vid ev vattenskador eller annan extrem fuktighet i plattan.
Isolermässigt finns det ingen anledning att använda iso/prodrän istället för cellplast.
Slutsats: Att använda iso/prodrän i botten av konstruktionen är alltid smart eftersom man slipper gräva ur extra för att få plats med ett kapilärbrytande skikt. Att använda cellplast på iso/pordränen behöver inte vara helt fel även men har har inte några tekniska fördelar - det är bara billigare.
Det kan också vara vettigt att lägga en byggfolie under isodränskivan, det hindrar inte avfuktningen av plattan nedåt (marken har redan 100% rf precis som plasten kommer ha på ovansidan) men kan ha stor påverkan ev markradon (vilket vi har).
