Tätning av springor mellan timmer på timrad fasad utomhus
Hej!
Jag har ett timrat fritidshus vars fasad består av liggande "halvtimmer" (ca 60 mmm tjocka). Se foto (taget under husets byggande). Problemet är att det på ett par ställen har bildats springor (2-3 mm breda) mellan det nedersta timret och syllen på fasadens utsida. Frågan är hur jag bäst tätar dessa? Jag har sökt info i timmar på nätet utan att bli riktigt klok på hur jag ska göra. Min idé just nu är att dreva springorna med tjärdrev och sedan, som en fog, lägga linoljekitt utanpå tjärdrevet. Blir detta en lösning som håller fukt och vatten ute, men som tillåter huset att andas ut fukt? Eller finns andra förslag?
Jag har ett timrat fritidshus vars fasad består av liggande "halvtimmer" (ca 60 mmm tjocka). Se foto (taget under husets byggande). Problemet är att det på ett par ställen har bildats springor (2-3 mm breda) mellan det nedersta timret och syllen på fasadens utsida. Frågan är hur jag bäst tätar dessa? Jag har sökt info i timmar på nätet utan att bli riktigt klok på hur jag ska göra. Min idé just nu är att dreva springorna med tjärdrev och sedan, som en fog, lägga linoljekitt utanpå tjärdrevet. Blir detta en lösning som håller fukt och vatten ute, men som tillåter huset att andas ut fukt? Eller finns andra förslag?
Redigerat:
Har kommit fram till ytterligare två varianter så nu undrar jag vilket av mina tre alternativ som blir bäst (= står emot slagregn men är diffusionsöppet). Och utan att innebära "onödigt" arbete/kostnader.:T Toplund skrev:
a) min ursprungliga idé att dreva springorna med tjärdrev och sedan, som en fog, lägga linoljekitt utanpå tjärdrevet.
b) dreva med otjärat lindrev och utanför detta sätta expanderande diffusionsöppet tätningsband som fog.
c) dreva med tjärdrev och sätta en dropplåt över. Dropplåten skulle i så börja i ett urfräst spår ca 3 cm ovanför nuvarande glipa och sluta ca 3 cm nedanför syllen (alltså en bit ner på grunden).
Synpunkter- andra förslag?
Det enda jag sett och hört är tjärat lindrev. Punkt.
Men, det gäller riktiga timrade hus med fulltimmer. Hur det fungerar på ett modernt "timmerhus" är lite osäkert. Ser inga direkta problem utan funderar på hur det står sig i längden och om det isf kräver underhåll. Vilket iofs allt gör...
Då detta hus har en modern konstruktion med klenare virke så kanske det påverkar. Är det ett kvalitativt virke med samma mkt höga kvalitet som det man använde förr så bör det kunna fungera bra.
Ytbehandlingen har betydelse, dels för hur det hanterar fukt, och dels för hur det och lindrevet kan underhållas.
Är fasaden tjärad med trätjära eller roslagsmahogny så samspelar tjärat lindrev utmärkt och det är bara att bättra på vid behov. Är det ngn annan typ av ytskikt så kan det bli kladdigare. Jag tror att det är lämpligt att tjära på lindrevet nu och då så det behåller sin vattenavstötande förmåga. Tjära som kommit på fasaden bör kunna torkas bort utan nämnvärda problem men trä är ju ett levande mtrl som inte har en livlös slät yta och som ändrar sig med tidens gång/slitage/klimat. Det gör att tjäran aldrig till 100% går att få bort. Huruvida det är ett problem om fasaden är målad med ngn vattenskadad modern färglösning lär visa sig.
En klassisk vattbräda (i form av en plåt) bör skydda väl. Dock är det tveksamt att klä in syllen med plåten. Min erfarenhet är att trä bakom, eller ändträ mot, tätslutande plåt har en tendens att ruttna upp snabbt. Dessutom är modern plåt ful i sin släta och styva form lackad i äkta plast. Den harmonierar inte alls med gamla hus och massivträ med patina. Därför tycker jag att en sådan bör minimeras. Utsticket bör inte vara mer än max 1", och den bör inte gå ner utan kan fungera som ett ordinärt fönsterbleck. Köp helst en vanlig galvad omålad plåt som du själv målar. "...för att göra ny förzinkad plåt mer mottaglig för färg är att beta ytan med en blandning av fosfor- och salpetersyra. Att tvätta med basiska alkalielösningar är fortfarande också ett alternativ." https://saltarvet.se/2023/02/22/att-mala-plat-med-linoljefarg/
(OT: Saltarvets sida om målning av galvad plåt mm var utmärkt, och kan rekommenderas! Jag lärde mig nu att mina antikvariska kunskaper om målning av galvad plåt inte gäller längre för nyare plåt. En viss modifiering av metoden är nödvändig. Himla bra att jag ännu inte hunnit måla mina två nya fönsterbleck då resultatet antagligen inte blivit så bra trots att de nya blecken nu suttit uppe 1 resp 2 år.)
Men, det gäller riktiga timrade hus med fulltimmer. Hur det fungerar på ett modernt "timmerhus" är lite osäkert. Ser inga direkta problem utan funderar på hur det står sig i längden och om det isf kräver underhåll. Vilket iofs allt gör...
Då detta hus har en modern konstruktion med klenare virke så kanske det påverkar. Är det ett kvalitativt virke med samma mkt höga kvalitet som det man använde förr så bör det kunna fungera bra.
Ytbehandlingen har betydelse, dels för hur det hanterar fukt, och dels för hur det och lindrevet kan underhållas.
Är fasaden tjärad med trätjära eller roslagsmahogny så samspelar tjärat lindrev utmärkt och det är bara att bättra på vid behov. Är det ngn annan typ av ytskikt så kan det bli kladdigare. Jag tror att det är lämpligt att tjära på lindrevet nu och då så det behåller sin vattenavstötande förmåga. Tjära som kommit på fasaden bör kunna torkas bort utan nämnvärda problem men trä är ju ett levande mtrl som inte har en livlös slät yta och som ändrar sig med tidens gång/slitage/klimat. Det gör att tjäran aldrig till 100% går att få bort. Huruvida det är ett problem om fasaden är målad med ngn vattenskadad modern färglösning lär visa sig.
En klassisk vattbräda (i form av en plåt) bör skydda väl. Dock är det tveksamt att klä in syllen med plåten. Min erfarenhet är att trä bakom, eller ändträ mot, tätslutande plåt har en tendens att ruttna upp snabbt. Dessutom är modern plåt ful i sin släta och styva form lackad i äkta plast. Den harmonierar inte alls med gamla hus och massivträ med patina. Därför tycker jag att en sådan bör minimeras. Utsticket bör inte vara mer än max 1", och den bör inte gå ner utan kan fungera som ett ordinärt fönsterbleck. Köp helst en vanlig galvad omålad plåt som du själv målar. "...för att göra ny förzinkad plåt mer mottaglig för färg är att beta ytan med en blandning av fosfor- och salpetersyra. Att tvätta med basiska alkalielösningar är fortfarande också ett alternativ." https://saltarvet.se/2023/02/22/att-mala-plat-med-linoljefarg/
(OT: Saltarvets sida om målning av galvad plåt mm var utmärkt, och kan rekommenderas! Jag lärde mig nu att mina antikvariska kunskaper om målning av galvad plåt inte gäller längre för nyare plåt. En viss modifiering av metoden är nödvändig. Himla bra att jag ännu inte hunnit måla mina två nya fönsterbleck då resultatet antagligen inte blivit så bra trots att de nya blecken nu suttit uppe 1 resp 2 år.)
Jag har idag insett att jag nog har två problem ...
1) Dels det jag i trådstarten skrev om med en springa mellan syllen och den nedersta timmerbrädan.Se foto RÖD pil. På fotot syns inte springan eftersom jag i våras fyllde den med fasadfog (vilket man kan ana på fotot) . Jag har förstått att det inte är lämpligt att täta med fasadfog eftersom det hindrar fukt från att vandra ut från väggen. Jag överväger därför att ta bort fasadfogmassan och täta på ett bättre sätt. Därav mina funderingar i trådstarten.
2) Mitt andra problem är att huset nog är byggt med för lite "syllöverhäng" (alltså att syllen sticker ut för lite från betongplattan).Se foto BLÅ pil. På mitt hus har jag 1 cm utstick på kortsidorna och 1,5 - 2 cm utstick på långsidorna. Känns som risk för att fukt/regn som rinner/vandrar nerför min fasad möjligen kan sugas in mellan syllbrädan och betonggrunden? Syllisolering finns, syllen är 45 mm hög men saknar droppnäsa., Behöver jag bekymra mig för detta?
Om ja- så tar jag oerhört tacksamt emot förslag på åtgärd...
Kanske finns det en helhetslösning som tar hand om båda mina problem?
PS. Huset är målat med Aus*n Svart/Brun tjärfärg!
1) Dels det jag i trådstarten skrev om med en springa mellan syllen och den nedersta timmerbrädan.Se foto RÖD pil. På fotot syns inte springan eftersom jag i våras fyllde den med fasadfog (vilket man kan ana på fotot) . Jag har förstått att det inte är lämpligt att täta med fasadfog eftersom det hindrar fukt från att vandra ut från väggen. Jag överväger därför att ta bort fasadfogmassan och täta på ett bättre sätt. Därav mina funderingar i trådstarten.
2) Mitt andra problem är att huset nog är byggt med för lite "syllöverhäng" (alltså att syllen sticker ut för lite från betongplattan).Se foto BLÅ pil. På mitt hus har jag 1 cm utstick på kortsidorna och 1,5 - 2 cm utstick på långsidorna. Känns som risk för att fukt/regn som rinner/vandrar nerför min fasad möjligen kan sugas in mellan syllbrädan och betonggrunden? Syllisolering finns, syllen är 45 mm hög men saknar droppnäsa., Behöver jag bekymra mig för detta?
Om ja- så tar jag oerhört tacksamt emot förslag på åtgärd...
Kanske finns det en helhetslösning som tar hand om båda mina problem?
PS. Huset är målat med Aus*n Svart/Brun tjärfärg!
Redigerat:
Tack för svar. Intressant med att måla plåten själv. Ska kolla på detOldboy skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 2 533 inlägg
Jag hade bara petat in drev, utan att fixa något mer tillägg.
Sen kanske man får tänka annorlunda om det är ett väldigt utsatt väderläge eller om det finns särskilda skäl att det det behöver vara helt tät yta där pga. hur huset är byggt e.dyl.
Sen kanske man får tänka annorlunda om det är ett väldigt utsatt väderläge eller om det finns särskilda skäl att det det behöver vara helt tät yta där pga. hur huset är byggt e.dyl.
Vad bra att det är målat med tjärfärg! Då lirar det fint ihop med tjärdrev.
Med hus målade med tjärfärg så är det enl uppgift så att med tillräckligt tjockt tjärlager så blir fasad och spåntak vattentätade. Dvs så mkt tjära i flera lager att det blir blankt istf den matta färgen som annars blir. Då blir det också tjockt så det kan täta springor. Särskilt om de är tjärdrevade.
Nu när jag tänker på saken så var det kanske beck och drev som man tätade båtar med förr. Är det vad man nåtade däcket med?
Då borde det fungera på hus också.
Annars är ju vattbrädan/offerbrädan nertill det klassiska sättet att hålla undan vatten från syllen och grunden.
Plåt är inte så charmigt men väldigt effektivt...
Med hus målade med tjärfärg så är det enl uppgift så att med tillräckligt tjockt tjärlager så blir fasad och spåntak vattentätade. Dvs så mkt tjära i flera lager att det blir blankt istf den matta färgen som annars blir. Då blir det också tjockt så det kan täta springor. Särskilt om de är tjärdrevade.
Nu när jag tänker på saken så var det kanske beck och drev som man tätade båtar med förr. Är det vad man nåtade däcket med?
Då borde det fungera på hus också.
Annars är ju vattbrädan/offerbrädan nertill det klassiska sättet att hålla undan vatten från syllen och grunden.
Plåt är inte så charmigt men väldigt effektivt...
Tack för svar. Jag funderar fortfarande på mina alternativ. Huset står i JämtlandsfjällenR Räknenisse skrev:
Tack för svar!
Tror du följande insats skulle fungera för att lösa båda mina "problem" (som beskrevs i mitt tidigare inlägg - med röd och blå pil)?:
- glipan mellan syllen och den nedersta timmerbrädan fylls med tjärdrev, samt att jag målar extra med min tjärfärg
- min farhåga om att vatten riskerar hamna mellan syll och betonggrund löser jag med att en dropplåt monteras (runt om hela huset) enligt bifogad skiss och mått. Räcker det verkligen med 1 tum utstick? I överkant får plåten sticka in i timmerbrädan i ett fräst spår som tätas med fog (typ Tec-7). Plåten skruvas fast med skruv som som har gummipackning.
Tacksam för svar/mer tips 😀
Redigerat:
Bästa svaret
Det beror på hur mkt du vill/behöver minimera regnpåslag på syllen, som då i sin tur kan leda till att vatten/fukt tränger in mellan mur och syll.T Toplund skrev:
Det beror på hur mkt horisontellt regn/blötsnö som förekommer över året, och som träffar just ditt hus på just din tomt.
Fuktmängderna beror också på hur stor väggyta ovanför som träffas. Det ger den totala vatten/fuktbelastningen. Det är därför fasadbrädor med tiden blir dåliga nedtill men är i princip opåverkade ngn eller några dm upp. Det är också därför som det knappt finns en enda gammal timmerkåk som inte har eller har haft rötskador i timret under fönstren. Iaf på den eller de sidorna som vetter mot den förhärskande vindriktningen.
Med en vattbräda/offerbräda/droppnos ovanför syllen så blir fuktmängderna små då allt vatten från fasaden ovanför leds ut utanför syllen. Sedan beror det på hur ofta det blåser så pass hårda vindar + regn/blötsnö att det slår in på den nedre delen av syllen.
Så, vill man helgardera så behövs lite mer utstick än 25 mm, men då behövs en vattbräda under plåten som stöd. Kanske framförallt för att skydda/stödja plåten vid ofrånkomliga mekaniska smällar som brukar inträffa nu och då. Plåten sitter ju lågt och därmed utsatt för smällar från alla möjliga aktiviteter som pågår runt ett hus. Dessutom ser det mkt bättre ut med ngt rejält under plåten.
Jag hade undvikit att använda ngt modernt/syntetiskt tätgugg. Det är lätt att lägga på men ofta ett elände när det behöver tas bort. Dessutom kan jag inte se ngt behov. Försök använd andra metoder om ett behov föreligger. T ex om spåret blir brett genom att det sågas med cirkelsåg så kan kanske plåten dubbelvikas i den delen så att den fyller ut utrymmet? Annars kanske spåret kan målas med tjärfärg innan montering av plåt för att ge ett lite effektivare fuktskydd. Vatten riskerar att tränga in om vinden kan dra med sig vatten. Det kan den göra om den kan pipa förbi plåten och komma ut undertill, vilket inte är särskilt stor risk med ett noggrannt montage.
Om tätning ändå behövs så är ju då tjärdrev och/eller beck två lämpligare tätmedel kan jag tycka.
Lite mer tidsödande och kanske lite mer vobbligt sågsnitt ger en multisågklinga, men också ett betydligt tunnare spår.
Bör räcka med tjärdrevet, om det nu ändå inte är dags att bättra på målningen/träskyddet, vilket iofs i princip aldrig är fel för väggens nedre del. Iom plåten så kommer inget vatten att komma åt den skarven.T Toplund skrev:
Vad gäller plåtens utformning så hade jag velat ha den mer som en fönsterbräda, dvs inte 40 mm vertikalt utan absolut minsta möjliga. Tror det ligger på 10-15 mm för traditionella fönsterbrädor. Dagens plåtdetaljer är alldeles extremt och onödigt stora och fula och klumpiga. Dessutom fungerar plåt som sitter dikt an mot trä på samma sätt som tät plastfärg. Dvs fukt som tränger in kan inte komma ut/torka ut utåt vilket i allmänhet medför snabb uppruttning om fukt regelbundet tränger in.
Det kan också vara bra att stanna upp och inte alltid jaga ett 100% perfekt heltäckande resultat i en (1) lösning, utan att jobba med redundans i form av robusta mtrl och mer än en (1) skyddsbarriär. Vidare så är det en analog skala, inte en digital. Dvs åtgärderna behöver inte vara antingen noll (0) eller ett (1) utan 50% eller 75% eller 90% förstärkning/förbättring av skyddet kan vara gott nog. Tjärdrev (en första åtgärd), ett extra lager tjärfärg (en 2:a åtgärd), samt en liten och diskret plåtnos (en 3:e åtgärd) kan tillsammans kanske vara gott nog för att förlänga syllens livslängd med 25-100 år. Med en rejälare plåtnos/vattbräda så kanske livslängden ökar med 100-300 år, (under förutsättning att huset tas om hand och sköts under hela den tidsperioden). Kanske räcker det att måla med ny tjärfärg på syllen med jämna mellanrum eller vid behov som komplement till en mindre plåtnos?
Om man pratar om fritidshus så kan det såklart vara bra att ha robusta skydd som inte kräver så mkt underhåll, och det kan motivera en kraftigare plåtnos/vattbräda när ändå jobbet ska göras. Så, alltid avvägningar mot syfte och behov samt tillgängliga resurser (tid, pengar, arbetsinsats) nu och i framtiden.
Stort tack för dina inputs!
Jag tänker mig då ett utstick på 40 mm och en vattbräda som stöd under plåten. Bör även den vattbrädan monteras på min nedersta timmerbräda - eller skulle den kunna fästas i (kanske täcka hela) syllen?
Ja. 
Båda alt fungerar.
Går tom att kombinera.
Vattbrädan under plåten bör sitta ovanför syllen tycker jag, men det är nog mest magkänsla.
En täckande bräda för syllen minskar dess möjlighet att torka ut utåt, vilket inte är ngt problem om den är torr och inte uppfuktas inifrån eller underifrån.
Den skyddar syllen från fukt och smuts om det är nära till hårdgjorda markytor (eller saker) som orsakar markskvätt (eller motsvarande).
Båda alt fungerar.
Går tom att kombinera.
Vattbrädan under plåten bör sitta ovanför syllen tycker jag, men det är nog mest magkänsla.
En täckande bräda för syllen minskar dess möjlighet att torka ut utåt, vilket inte är ngt problem om den är torr och inte uppfuktas inifrån eller underifrån.
Den skyddar syllen från fukt och smuts om det är nära till hårdgjorda markytor (eller saker) som orsakar markskvätt (eller motsvarande).
Stort tack igen!Ja.
Båda alt fungerar.
Går tom att kombinera.
Vattbrädan under plåten bör sitta ovanför syllen tycker jag, men det är nog mest magkänsla.
En täckande bräda för syllen minskar dess möjlighet att torka ut utåt, vilket inte är ngt problem om den är torr och inte uppfuktas inifrån eller underifrån.
Den skyddar syllen från fukt och smuts om det är nära till hårdgjorda markytor (eller saker) som orsakar markskvätt (eller motsvarande).
Nu vet jag hur jag ska bygga. Då ska jag kolla upp det där med att måla galvad plåt själv innan jag går till plåtis och beställer...
