Tillåt mig att förklara på andra sätt, om jag vet att en del av en installation är en del av gemensamhetsanläggning och att en reparation krävs för att inte egendom ska skadas, hur kan man driva processen? Det kan inte vara första gång någon är ofrivillig att delta i kostnaderna. Det som jag önskar att få hjälp är vilka juridiska verktyg kan jag använda?
Om jag minns rätt:
1. Vid föreningsdrift fattar föreningen beslut om att utföra åtgärden, alla betalar. Föreningen har stor rätt att få in pengarna - större än någon annan.
2. Annars måste alla vara överens. Du kan utföra åtgärden själv och försöka driva in pengarna, men har lite "muskler" att ta till.
Claes?
1. Vid föreningsdrift fattar föreningen beslut om att utföra åtgärden, alla betalar. Föreningen har stor rätt att få in pengarna - större än någon annan.
2. Annars måste alla vara överens. Du kan utföra åtgärden själv och försöka driva in pengarna, men har lite "muskler" att ta till.
Claes?
Bästa svaret
Om ni har delägarförvaltning så gör du så här enligt samfällighetslagen:G GG13 skrev:
1. Du kontaktar dina grannar som är delägare för att diskutera och besluta om reparationsåtgärden. Ni förväntas komma överens och fakturan delas enligt andelstalen, d v s en fjärdedel var betalas.
Låt oss säga att grannskapet vägrar, t ex gör sig oanträffbara eller blånekar till ansvar för åtgärd och dess finansiering.
2. Nästa steg är att kontakta Lantmäteriet och i egenskap en delägare begära att de ska hålla ett sammanträde med delägarna för att avgöra frågan (7 § samfällighetslagen). Detta kommer att faktureras delägarna, det är dyrt. Så troligen räcker det med att du tar upp detta så lägger sig grannarna. Om de inte lägger sig så kommer de formellt att kallas till detta möte och få en uppsträckning av en medarbetare på myndigheten. Nu lägger sig garanterat de flesta. Lantmäteriet har dessutom rätt att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa delägarbeslutet, t ex uttaxera beloppet via kronofogde eller genomföra förvaltningsåtgärden med en tillförordnad person vars ersättning faktureras delägarna enligt andelstalen. D v s grannskapet sätts under myndighetens kontroll. Om de fortfarande bråkar på mötet så kommer myndighetspersonen att tillse att en samfällighetsförening bildas för s. k. "ordnad förvaltning".
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 2 468 inlägg
Skulle säga att det beror mycket på förutsättningarna hur det är möjligt resp. rimligt att agera.G GG13 skrev:
Är det t.ex. ledningar inne i eller som utgör separat anslutning till en av bostäderna och man har delägarförvaltning skull jag t.ex. betrakta det som en fullt rimlig överenskommelse att var och en själv ansvarar för att sköta de bitarna som ett sätt att organisera förvaltningen och fördela kostnaderna (förutsatt att det är någorlunda likartad mängd rör och dragning som gör det logiskt att dela så). Hade värderat rätt högt att inte hänga upp saker på konsensusbeslut i ett kollektiv för detta.
Vad finns det för praxis och överenskommelser om hur detta har fungerat innan, med tanke på att anläggningen funnits ett tag?
Egentligen tycks du mer generellt argumentera emot lösningar i form av gemensamhetanläggningar. Jag är benägen att hålla med dig att de skapar ett elände vad gäller förvaltningsbesluten, snabba åtgärder och inte minst att få pengar av anläggningssamfälligheten.R Räknenisse skrev:
Men sitter man med t ex ett inbyggda rörledningar för tapp- och spillvatten inne i en radhuslänga i form av en gemensamhetsanläggning så skulle jag nog ändå hålla lite på formen som ges av lagen. Lämnar man den och börjar hitta på egna godtyckliga regler för förvaltningen så går det ju aldrig att lösa de konflikter som med tiden garanterat kommer att uppstå. Det går då inte längre att säga "vi följer lagen" utan istället ska de äldre som bott där länge få tolkningsföreträde i form av "hur vi brukar göra". Och de äldre är sällan de mest lämpliga att ha som auktoriteter när något ska åtgärdas i den fysiska världen.
Så jag tror nog på att hålla lite stelt på formerna i sammanhanget gemensamhetsanläggningar. Men jag har bara personlig erfarenhet av en väganläggning.
Medlem
· Västernorrland
· 2 468 inlägg
Men detta kan väl inte användas för att få tillbaka pengar för sedan gjorda utlägg för det som någon utfört på egen hand? Det är för att styra upp en dysfunktionell förvaltning till en kontrollerad/myndighetsövervakad som kan påverka vad som sker framåt i tiden.Claes Sörmland skrev:
I en liten samfällighet tycker jag man samtidigt bör överväga vad som kan tala emot att gå den vägen. Även om man ogillar ett enskilt beslut inom en mer informell förvaltning så kan det fortfarande vara så att det finns fördelar som överväger nackdelarna med att ändå behålla den mer informella förvaltningsformen.
Bl.a. beroende på om det är en verkligt dysfunktionell situation, en helt ohanterlig strulputte som behövs majoritetsbeslut för att köra över etc. eller om det är mer sakliga oenigheter mellan i övrigt vettiga parter.
I det senare fallet kommer i stort sett samma oenigheter att behöva diskuteras inom den nybildade föreningen. Om man inte siktar på att i nästa steg begära tvångsförvaltning. Då ska man gärna ha överskott på pengar och vara beredd att socialt sett förklara krig med sina grannar.
Tanken med delägarförvaltning är ju att alla förvaltningsbeslut fattas gemensamt. D v s tanken är inte att en enskild delägare ska göra ingrepp i anläggningen utan att man är överens om detta först.R Räknenisse skrev:
Om vattnet sprutar så kan det ju dock vara så att det inte finns tid för långrandiga beslutsprocesser utan en delägare måste agera och ta in en hantverkare och informera de andra delägarna först efteråt. Det kan knappast vara i strid med samfällighetslagen.
Förvaltningsfrågan som då ska hanteras efteråt är uttaxering av medel, d v s att fakturans belopp ska delas på fyra i TS fall. Om nu inte någon annan delägare vill driva att förvaltningsåtgärden inte behövdes eller var oskäligt dyr. Då blir ju det frågor att diskutera för delägarna på t ex möte (eller i WhatsUp eller hur man nu vill kommunicera och fatta beslut).
Medlem
· Västernorrland
· 2 468 inlägg
Har inte tid att svara utförligt. (Och teori om vad som är faktorer för framgångsrik kollektiv självförvaltning går kanske lite långt från TS ursprungliga fråga)
Men gemensamma beslut om hur förvaltningen ska göras kan även innefatta att besluta att fördela uppgifter och ansvar mellan medlemmarna. Ex. visst praktiskt ansvar (eller möjlighet att göra utlägg) inom ramen för en mer principiell inriktning som man enats om på förhand.
I TS konkreta fall har vi för lite info för att riktigt avgöra vad det ska tolkas som att grannarna intar för ståndpunkt, och för lite info om anläggningens praktiska förutsättningar för att bedöma vad som är mer eller mindre rimliga ståndpunkter om hur förvaltningen ska vara organiserad (och vilka ev. tidigare beslut som finns om det)
Håller med om att det är smart att planera och strukturera förvaltningen även när man har delägarförvaltning. Jag gissar dock att det är ack så ovanligt. Man ska nog vara glad om grannskapet ens förstår vad en gemensamhetsanläggning är för något tänker jag.R Räknenisse skrev:
Vad gäller TS specifika fall så behöver vi ju inte avgöra något, vi är ju ingen tvistenämnd och hjälper bara TS och andra läsare att förstå anläggningslagens- och samfällighetslagens mysterier.